Enkät: Erfarenhet hjälper kommundirektörerna i jobbet
Kommundirektörerna är i regel nöjda med sitt jobb. Oron handlar om bristen på arbetskraft och ekonomin i allmänhet men också om allt fränare osakligt bemötande.
Enkäten om kommundirektörernas välmående publicerades på torsdagen på Kommundirektörsdagarna i Lahtis.
– Det är tydligt att kritiken inte längre är osynlig. Många säger att den kommer på ett fult sätt ansikte mot ansikte, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom vid Kommunförbundet.
Det syns i undersökningar hos oss och oroar även i hela Norden.
– Vi har trakasserier mot de förtroendevalda och diskuterar hur det kan urholka hela demokratin då folk inte vill ställa upp i val. Också kommundirektörerna som är kommunens ansikte utåt tvingas stå ut med osakligt bemötande.
Tidigare har framför allt förtroendevalda rapporterat om ökat hatprat och osakligt bemötande, något som syns i undersökningar.
Den nu aktuella enkäten gör ändå forskningschefen glad för den visar att kommundirektörerna i snitt trivs på jobbet.
Läs mera om enkäten Kuntajohtajien työhyvinvointi 2022 -tukimus här.
– Det är ändå tuffa tider. Vi har coronapandemin och kriget i Ukraina, hela det världspolitiska läget, och vårdreformen med nya välfärdsområden. Vi har fem månader kvar av året men en ny kommundirektör har valts i redan 36 kommuner.
Kritiken är inte längre osynlig. Många säger att den kommer på ett fult sätt ansikte mot ansikte.
Enkäten 2020 gjordes i slutet av förra fullmäktigeperioden. Sedan var det kommunalval våren 2021 och ett år senare i maj-juni 2022, då den nu aktuella enkäten genomfördes, hade nya fullmäktige suttit ett knappt år. Många förtroendevalda ställde upp i välfärdsområdesvalet och blev invalda även där.
– Turbulenta tider både i kommunernas omvärld och i kommuner, säger Pekola-Sjöblom.
Debattklimatet påverkar orken i jobbet. Det säger nästan hälften av de svarande. Den upplevda känslan är något mindre i små kommuner med mindre än 10 000 invånare.
Sammanlagt 44 procent av kommundirektörerna säger att de upplevt trakasserier. Det är en minskning jämfört med den förra enkäten 2020 men å andra sidan en högre siffra än i enkäten 2018. Oftast, säger kommundirektörerna, handlar det i grunden handlar om att någon motsätter sig ett beslut.
Responsen kommer i medierna på till exempel insändarplats men också i form av skrikande och hot ansikte mot ansikte. Många får också ta emot epost och textmeddelanden på telefonen eller så får de hot i de sociala medierna.
– Det oroar mig att den personliga och direkta responsen verkar ha ökat, säger Marianne Pekola-Sjöblom.
Det som hjälper är erfarenhet. Endast 5 procent av kommundirektörer med minst 20 års arbetserfarenhet känner sig jäktade.
Mest jäktade, enligt enkäten, är kommundirektörer med svenska som modersmål.
– Svenskspråkiga kommundirektörer är något yngre och mindre erfarna än medeltalet.
94 procent av kommundirektörerna känner sig trots allt motiverade av jobbet, men 71 procent säger också att de minst en gång i veckan upplever att de försummar den egna familjen på grund av arbetsmängden.
Läs också våra artiklar från 2018 och 2021: Fler kommundirektörer vill byta jobb och Kommundirektörer är mer stressade, mer missnöjda med lönen och mer trakasserade än tidigare.
Frågorna riktades till alla kommundirektörer i Finland. Undantaget är städer med borgmästare. Svarsprocenten är 64 då 193 av 302 kommundirektörer svarade. Undersökningen genomfördes i samarbete med Keva, Kommunförbundet och Finlands Kommundirektörer rf. Förra gången enkäten genomfördes var år 2018 och 2020.
