Vi behöver röra på oss - hur kommer vi upp ur soffan?
Undersökningarna pekar alla åt samma håll: Finländarna är i risigt skick. Då kan man ju fråga sig vems felet är – och vad kommunerna kan och ska göra för att vända trenden. I nyaste Torgpodden samlas en kunnig – och hurtig – panel för att ta sig an problematiken.
Förutsättningar. Det är nyckelordet. Det ska finnas förutsättningar för individen att motionera och må bra. Och att skapa dessa förutsättningar är kommunens ansvar. Så resonerar Kimitoöns fritidschef och välfärdskoordinator Bosse Ahlgren.
Motionsplatserna ska vara lätt-tillgängliga och det ska finnas motionsgrupper för alla nivåer, påpekar han.
Mia Wiik är biträdande rektor vid Vasas medborgarinstitut, Alma. Hon håller med Ahlgren, men lyfter också fram kommunens ansvar för att nå utsatta grupper.
– Det är viktigt att också stöda utsatta grupper. Vi samarbetar med socialtjänsterna och sysslar med uppsökande verksamhet för att lyckas. Det finns mycket jobb att göra och det är svårt, medger Wiik.
Läs också: Röris är ett roligt sätt att höja pulsen och öva motoriken
Läs också: Möjligheterna att motionera är en tillgång – inte en utgiftspost
I Jomala kommun på Åland vet fritidschef Christer ”Krille” Mattsson att uppdraget är knepigt:
– Det är otroligt svårt att locka med soffliggarna via organiserat motionerande. Men om vi skapar förutsättningar för icke-organiserat motionerande når vi fler.
Alldeles nyligen publicerades årets version av MOVE!-undersökningen. Den pekar entydigt på att också Finlands ungdom rör på sig förbluffande lite. Situationen är dessutom generellt sett sämre utanför städerna. Skolskjutsarna pekas ut som en stor skurk. Ungdomen cyklar inte till skolan utan får skjuts nästan från dörr till dörr och när skoldagen är klar skjutsas de hem igen.
– Skolvägen borde vara trygg, snabb och smidig så att ungdomen kunde ta sig till skolan med cykel. Nu under vinterhalvåret borde man tänka om så att cykel- och promenadvägarna plogas först, funderar Ahlgren.
Avstånden är hur som helst långa och föräldrarna köper ofta sig själva, och sina barn, ett lättare liv genom att ge mopeder eller mopedbilar till femtonåringarna.
– Och det är döden för nyttomotionen, fortsätter Ahlgren.
Wiik håller med, men påpekar att skolorna är medvetna om att vi har ett väldigt stort problem.
– Skolorna har omfattande klubbverksamhet som ofta fokuserar på idrott och motion. Men det är viktigt att de inte är för tävlingsinriktade. Vi måste se till att barnen lyckas med det de gör, så att det inspirerar till ännu mer motionerande. Och vi ska inte förlita oss endast på fotboll, det ska finnas alternativ för alla, säger Wiik.
I Jomala funderar man just nu på ett alternativt koncept som kallas ”kreativ eftermiddag”. Idén är att eleverna erbjuds klubbverksamhet med rörelseaktiviteter och läxläsning efter skolan och föräldrarna hämtar sedan sina barn och ungdomar.
Dessutom funderar Krille Mattsson på att höja gränsen för skolskjuts till tio kilometer under sommarhalvåret. Allt för att få igång den där nyttomotionen igen.
Men vad skulle barnen och föräldrarna säga om det?
– Barnen gör nog det som präntas in i dem. Och folkhälsan skulle stiga, konstaterar Mattsson.
Så hur får vi både vuxna och barn att motionera bortom professionella idrottsklubbar? Hur får vi tillbaka den där spontana glädjen i att bara gå ut och lira med kompisar? Är naturstigar ett smart och ekonomiskt sätt att få oss alla att röra på oss mera? Detta och mycket mer i nyaste avsnittet av Torgpodden!
I diskussionen deltar Jomalas fritidschef Christer ”Krille” Mattsson, Almas biträdande rektor Mia Wiik samt Kimitoöns fritidschef och välfärdskoordinator Bosse Ahlgren. Journalisten Magnus Londen leder diskussionen. Lyssna på Spotify, Soundcloud och Apple Podcasts.
