Trots pandemin gör kommunerna ett överskott på sammanlagt 1,7 miljarder euro

De statliga stödåtgärderna, och kommunernas eget agerande, träffade rätt. Men de grundläggande problemen består.

Kommunernas ekonomi är högt på agendan denna vecka. I dag inleddes finansierings- och ledarskapsforumet Rafo, och i samma veva presenterade Kommunförbundet bokslutsprognosen för kommunernas fjolår.

Bilden som målas upp är något paradoxal. Coronapandemin är långt ifrån över. Finlands banks chefdirektör Olli Rehn konstaterade, när han inledde forumet, att hälsan styr ekonomin.

Även om stranden på andra sidan kan skönjas så krävs ännu uthållighet, sa Rehn. Beslutsfattare och tjänstemän måste fortsätta trumma ut information om säkerhetsavstånd, handhygien och vikten av att ta vaccinet – vart efter att det blir tillgängligt för flera.

Pandemin tyglar ekonomin ännu detta år, konstaterade Rehn. Samtidigt ger Kommunförbundets bokslutsprognos för 2020 en bild av kommunekonomin som kan leda en att tro att det är ekonomin som tyglat pandemin.

Enligt prognosen var kommunernas och samkommunernas sammanräknade resultat 1,7 miljarder på plus i fjol. Årsbidraget stärktes i alla kommunstorleksgrupper. Kommunerna behövde knappast alls ta lån för löpande utgifter.

För bra för att vara sant

Det här är en stark kontrast till läget för ett år sedan. När Kommunförbundet presenterade prognosen då, för 2019 års bokslut, var siffrorna de värsta på länge, konstaterade förbundets vd Minna Karhunen.

– Tidigarelagda statsandelar gav hopp om en andningspaus men i mars trodde vi att de förhoppningarna grusades, sa Karhunen.

Farhågorna var motiverade men besannades inte. Kommunerna vidtog tidigt åtgärder – över hälften av dem har minskat på personalkostnaderna – och de statliga coronastöden, på sammanlagt 3 miljarder euro, vände negativa prognoser till plusresultat i nästan alla kommuner.

Endast 27 kommuner uppvisar en negativ bokslutsprognos för 2020, och det handlar om relativt blygsamma underskott.

Orsakerna bakom de goda siffrorna är bland annat en måttlig ökning av verksamhetskostnaderna, att skatteinkomsterna blev bättre än väntat – också för att 2019 års strul med det nya inkomstregistret sköt fram inkomsterna till 2020 – och att statsandelarna ökade kraftigt.

Under ytan finns trots allt stora problem kvar, varnade Karhunen. Utan de statliga stöden skulle kommunernas nedåtgående spiral ha fortsatt. Kommunförbundets vice vd Timo Reina höll med.

– Om något verkar för bra för att vara sant är det troligen också det. Det statliga stödet är av en engångsnatur.

Hur det goda resultatet påverkar till exempel kommuner som riskerar att bli kriskommuner är ännu öppet. Kriterierna bedöms utgående från kommunernas koncernresultat, och det fås först i juni.

Befolkningsstrukturen oroar

Den offentliga ekonomin i Finland dras fortfarande med strukturella utmaningar, konstaterade bland annat finansminister Matti Vanhanen när finansierings- och ledarskapsforumet Rafo fortsatte diskutera kommunernas ekonomi.

Vanhanen konstaterade att det som skiljer Finland från övriga nordiska länder är den långsamma befolkningstillväxten och åldersstrukturen, det vill säga att den åldrande befolkningen växer.

– Vi har på sätt och viss lyft händerna i uppgivenhet. En ”all male panel” som denna får inte längre diskutera nativiteten i Finland. Den diskussionen har överlåtits till 30-åriga kvinnor, sa finansministern med hänvisning till att enbart män satt i panelen som diskuterade kommunernas ekonomiska återuppbyggnad.

– Men alla måste diskutera det här. Hur får vi fart på arbetskraftinvandringen och nativiteten?

Kommunförbundet är väl medveten om den strukturella utmaningen.

– Trots ett gott ekonomiår kommer befolkningens stigande ålder och migrationen inom landet att kräva omfattande anpassningsåtgärder av kommunerna i framtiden. Förändringarna i befolkningsstrukturen syns varje år allt tydligare i kommunernas ekonomiska siffror, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ:

Trots en bra ekonomi höjde Larsmo skattesatsen

Pargas stadsdirektör efterlyser större ekonomisk medvetenhet

Invånare i Raseborg ser avgifterna stiga och servicenivån sjunka