Svårt att lösa kommunernas problem med hjälp av nya skatter
Det är svårare än tidigare att lösa olika kommuners problem enbart med hjälp av ett gemensamt finansieringssystem, skriver Finansministeriet.
I utredningen av framtidens kommunpolitik – som diskuteras i det senaste avsnittet av Torgpodden – har man inte hittat någon lösning på frågan om att utvidga kommunernas skattebas. Det här konstaterar Finansministeriet i ett pressmeddelande.
Utmaningen är, att nya skatter borde ha betydande fördelar i förhållande till det nuvarande finansiella systemet. Det här eftersom nya skatteintäkterna sannolikt skulle dras av från andra inkomstformer.
Så nyttiga skatter har man emellertid inte identifierat tills vidare, skriver ministeriet. Till exempel så skulle en ökning av kapitalinkomsterna till kommunernas skattebas bara öka differentieringen av kommunerna.
Mindre punktskatter kan vara till stor nytta för enskilda kommuner, men någon helhetslösning är de inte, fortsätter ministeriet.
Reform av finansieringen löser inte ödesfrågorna
Ett problem, som framkommit i utredningen, är att statsunderstöden upplevs som en administrativt tung belastning som inte uppmuntrar till långsiktigt utvecklingsarbete.
Ett förslag är därför att göra projekten större och långvarigare. Projekt inom olika förvaltningsområden kunde också slås samman till större helheter, skriver ministeriet. Det här skulle minska den administrativa bördan och öka effektiviteten.
LÄS OCKSÅ: De många projekten har en baksida, säger professor i kommunalförvaltning
Överlag konstaterar ministeriet att en reform av kommunernas finansieringssystem inte löser kommunernas ödesfrågor, till exempel den differentierade befolkningsutvecklingen, den låga ekonomiska tillväxten och utmaningarna i fråga om tillgången på arbetskraft.
Kommunerna är i många avseenden differentierade, och differentieringen fortsätter, skriver ministeriet, och det är svårare än tidigare att lösa olika kommuners problem enbart med hjälp av ett gemensamt finansieringssystem.
Det här betyder att man framöver kan bli tvungen att överväga en reform av Finlands alltjämt splittrade kommunstruktur eller en differentiering av kommunernas uppgifter.
Fakta
- Kommunernas finansieringssystem består av statsandelssystemet, statsunderstöd och kommunala skatter.
- Statsandelssystemet förblir oförändrat till sin struktur även efter social- och hälsovårdsreformen, och det förändras endast till nödvändiga delar i samband med reformen.
- De kommunvisa ändringar som reformen föranleder jämnas dessutom ut genom förändringsbegränsningar som blir en bestående del av statsandelarna.
- Den nu aktuella utredningen visar att kommunernas skattesystem anses vara en relativt välfungerande helhet.
- Utvecklingsbehov finns ändå i fråga om samtliga skatteslag:
- Kommunalskattens effektivitet borde förbättras ytterligare genom att överföra avdrag till statsbeskattningen.
- De bestämningsgrunder som används vid fördelningen av intäkterna från samfundsskatten till enskilda kommuner bör omarbetas.
- Fastighetsskattens betydelse för kommunernas skattebas borde ökas på ett kontrollerat sätt och en utvidgning av skattebasen borde också utredas.
- Det skulle också vara nyttigt om kommunernas samtliga skatteinkomster åtminstone delvis skulle beaktas i utjämningen av skatteinkomsterna inom statsandelssystemet.
