Raseborg fick inte mera tid att reda ut sin ekonomi – kan komma att klassas som kriskommun i vår
Hoppet är ändå inte förlorat. Finansministeriet avgör om staden tillåts åtgärda underskottet själv.
Raseborgs stad beviljas inte mera tid för att åtgärda sitt ackumulerade underskott. Finansministeriet har avslagit stadens begäran om att få ytterligare två års tid för att balansera budgeten.
Ministeriet hänvisar till att man inte kan påvisa att coronapandemin haft en så negativ inverkan på stadens ekonomi att en förlängd tidsfrist är motiverad, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
– Dessutom hänvisar man till de förhöjda statsandelar som staden fick ifjol. Klart att det är en besvikelse, men beslutet är också förståeligt.
En kommun har fyra år på sig att balansera sin budget. Det har Raseborg alltså inte lyckats med och sett enbart till tidsfristen innebär det att staden är en kriskommun.
Ett kriskommunförfarande innebär bland annat att en utvärderingsgrupp, tillsatt av Finansministeriet, ger förslag på vilka åtgärder kommunen måste vidta för att täcka underskottet utan att de lagstadgade tjänsterna hotas.
Men det är inte ännu klart att Raseborg förlorar makten över sin ekonomi. Lundqvist säger att Finansministeriet har prövningsrätt och fattar det slutliga beslutet när staden i maj lämnat in sitt bokslut för 2020.
Beslutet om huruvida Raseborg underkastas kriskommunförfarandet eller inte tas av ministeriet innan sommarsemestrarna, uppskattar Lundqvist.
Bokslutet visar att staden gjorde ett överskott på nästan 10 miljoner euro i fjol. Det ackumulerade underskottet är nere på 1,2 miljoner euro – rekordlågt för staden Raseborg.
– Det skulle vara önskvärt att vi fick fortsätta att jobba med underskottet, säger Lundqvist.
Lätt blir det inte. Det är osäkert hur pandemin påverkar skatteintäkterna i år, hur statsandelarna fördelas och hurdan faktura Raseborg får från sjukvårdsdistriktet HUS för den specialiserade sjukvården.
Det som är klart är att de åtgärder som staden vidtog i fjol för att minska på utgifterna inte räcker till för att åtgärda underskottet.
Staden går vidare med att se över skolfrågan, bland annat om finskspråkiga elever i Pojo i framtiden skulle gå i skola i Fiskars. Man måste också se över kriterierna för hela skolnätet, det vill säga vilka skolor som kunde dras in, säger Lundqvist.
– Vi kör vidare med planerna att koncentrera en del av social- och hälsovårdsverksamheten till en adress men måste ta oss an servicenätverksutredningen på nytt.
Beskedet från Finansministeriet betyder inte att staden måste snabba på arbetet med dessa åtgärder, bedömer Lundqvist. Siktet är inställt på hösten, då budgeten för 2022 slås fast av fullmäktige.
Arbetet med budgeten har redan kommit igång, och i de inledande diskussionerna har Lundqvist varit tydlig i sitt budskap.
– Jag har sagt att vi måste göra en plusbudget. Det har varit en order. Budgetramarna ska vara klara i vår.
Kriskommunförfarandet en bedömningsfråga
Vid Finansministeriet meddelar Vesa Lappalainen, konsultativ tjänsteman, att fyra kommuner hade sökt förlängd tidsfrist. Utöver Raseborg var de Akaa (Ackas), Hankasalmi, och Vasa.
Alla fyra nekades förlängd tidsfrist med motiveringen att de statliga stöden var större än de utgifter och inkomstbortfall som pandemin orsakade.
På frågan om det är möjligt för Raseborg att undvika kriskommunförfarandet svarar Lappalainen att det är värt att notera ordet ”kan” i följande formulering i kommunallagen: ”Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den tidsfrist som anges…”
– Det är alltså möjligt att vi inte inleder förfarandet, men det avgör vi med kommunerna som gjort underskott när vi får fjolårets bokslut av Statistikcentralen i slutet av maj. Då bedömer vi också kommunen på koncernnivå. I det här skedet kan vi inte ta ställning till om förfarandet inleds eller inte.
När Finansministeriet fattar sitt beslut ser det, förutom på bokslutet, också på årets budget och på kommunens åtgärder för att komma åt underskottet.
– Till exempel: om en kommun har kunnat minska på underskottet så att det är bara några tiotals euro per kommuninvånare, och om kommunen förväntas vända det till ett överskott i år, då kan man fundera om det lönar sig att inleda kriskommunförfarandet.
– Men de här frågorna funderar vi på senare kommunvis, då vi är i kontakt med kommunerna i juni.
Tillägg: Vesa Lappalainens kommentarer tillagda klockan 15.55.
LÄS OCKSÅ:
Invånarna i Raseborg ser avgifterna stiga och servicenivån sjunka
Ändring i lagen ska ge kommunerna bättre möjligheter att balansera ekonomin
