Larmrapport om den åländska ekonomin efterlyser långsiktiga åtgärder

Det offentliga Ålands underskott är 30–40 miljoner årligen. Utvecklingen i näringslivet stampar på stället och demografin är katastrofalt. Läget är kort sagt ytterst bekymmersamt, enligt en rapport som tagits fram av en kvartett bestående av kända personer inom politik och forskning.

Problemen med obalans i den offentliga ekonomin och en åldrande befolkning är inte unika för Åland.

– De flesta länder i Europa brottas med liknande problem, men allt ser ännu värre för Ålands del. Man blir rentav mörkrädd när man ser framåt. Det offentliga underskottet i ekonomin är stort. Vi har för få personer i arbetsför ålder och den ekonomiska tillväxten på Åland har stagnerat jämfört övriga Finland och i Sverige, säger Göran Djupsund.

Veteranpolitikern Roger Jansson, vars debattartiklar om det dystra läget för Åland tände gnistan till att kvartetten kom samman och utarbetade sin rapport, säger att gruppen har en klar strategi:

– Nu gäller det för alla politiska partier att enas om en gemensam syn på problemen. Med andra ord – vi måste upp ur skyttegravarna och bli överens om hur verkligheten de facto ser ut. Det är en absolut förutsättning för att vi ska komma vidare och kunna fatta beslut om långsiktiga förändringar, säger han.

Efterlyser borgfred

– Problemen är så stora att de inte kan lösas under en mandatperiod och det blir inte hållbart om man drar åt olika håll efter varje val. Vi måste få till stånd en borgfred om de tunga strukturella frågorna. Politikerna kan slåss om andra frågor i stället, säger Göran Djupsund.

Mats Perämaa betonar att kunskapen och ansvaret måste breddas.

– Ett fåtal politiker har insett allvaret, men många förnekar fortfarande problemen. Nästa valrörelse blir avgörande. Jag hoppas verkligen att den inte domineras av löften om mer pengar åt allt och alla, säger han och tillägger:

– Det är förstås viktigt att även väljarna känner till problembilden så att de inte låter sig förvillas av eventuellt politikerprat om goda tider. Därför har vi även varit måna om att föra ut vår rapport till allmänheten.

Överstor kostym

Åland har sedan färjetrafiken kom igång på allvar i slutet av 1950-talet haft en gynnsam utveckling inom näringslivet och återbetalningen av skatter från staten har gett Åland ”bra med pengar” enligt Roger Jansson.

– Vi hade en glansperiod med god ekonomi och f-n ta den politiker – mig själv inräknat – som inte vill använda pengar som flyter in för att förbättra servicen för medborgarna. Det har kort sagt lett till att vi har en mycket hög levnadsstandard på Åland – knappt några kötider inom sjukvården, små grupper och hög personaltäthet inom såväl barnomsorg, grundskola som äldrevård. Men det innebär också att vi har en överstor administrationskostym, vi är kraftfullt överorganiserade, säger han.

Gruppen konstaterar att de åländska kommunerna slipper kostnadsansvaret för sjukvård och utbildning på andra stadiet, som på Åland handhas på landskapsnivå. Men ändå klagar kommunerna över skral ekonomi, trots att kommunalskatten är förhållandevis hög, i snitt 17–18 procent.

– Om kostnaderna för sjukvård och andra stadiets utbildning skulle överföras till kommunerna borde de – med allt annat oförändrat – höja kommunalskatten till cirka 30 procent, konstaterar gruppen i sin rapport.

På alla nivåer

De tre stora problemområdena hänger ihop som de tre hörnen i en Bermudatriangel: alla påverkar varandra och reformer måste till på alla nivåer.

– Om kommuner och landskapet fortsätter att budgetera med underskott och lånta pengar leder det snart till höjda skatter och avgifter vilket i sin tur biter tillbaka när det gäller att locka till sig och behålla invånare och företag, säger Mats Perämaa.

”Det offentliga Ålands årliga ekonomiska underskott (oberoende av pandemin) är
30–40 miljoner euro. Det är rimligt att landskapet hanterar cirka 15 miljoner av
detta, kommunerna cirka 10 miljoner och att tillväxt i näringsliv och medborgarnas
skattekraft ger 10–15 miljoner euro”, heter det i rapporten.

Exakt hur man ska nå detta mål sägs inte i rapporten. Lösningarna ska mejslas fram först när man hittat en samsyn på problemen. Men det anses i alla fall givet att ledningsstrukturerna måste ses över.

Gruppen har räknat ut att det i dagsläget finns drygt 130 personer ledande tjänster inom de kommunala sektorerna. Det skulle räcka med cirka 70 personer om man gick in för mer samordning vilket i sin tur skulle ge en inbesparing på 3 miljoner euro per år. Ordet ”kommunsammanslagning” har gruppen aktat sig för, detta för att få fler med på tåget.

– Det är fullt möjligt att säkerställa en bra service för medborgarna med mer samarbete inom administrationen, säger Roger Jansson.

Inbesparingar kan också göras om man exempelvis går in för ett gemensamt trafikverk för landskapet och kommuner som sköter all vägskötsel och -förvaltning.

Färre kommuner?

Göran Djupsund säger, och här talar han för sig och inte för hela gruppen, att något måste göras åt kommunstrukturen på Åland, en ”helig relikt”.

– För de yngre är den inte lika helig, de tycks vara mer benägna att se problematiken med alla dessa kommuner. Det ger hopp inför framtiden, men vi har inte tid att vänta tills de är starka nog att överta arenan.

En sak är gruppen överens om inför nästa omgång av kommunreformsdiskussioner:

– Vi är noga med att centralorten måste utvecklas och hålla ihop. Det betyder att Mariehamn, där de flesta arbetsplatser finns, inte kan lämnas utanför vilket var fallet i det lagförslag som lades fram under den förra landskapsregeringen. Grannkommunen Jomala växer förvisso men tillväxten sker i de byar som ligger på cykelavstånd från Mariehamns centrum, säger Djupsund.

Åland behöver också satsa på att öka inflyttningen för att få en bättre åldersstruktur. Det måste göras mera för att locka hit folk i arbetsför ålder, gärna entreprenörer som startar företag.

– Det är angeläget att de upplever det som positivt att etablera sig på Åland. Vi ska inte ha en rad krav och bestämmelser som gör att de hellre väljer en annan ort, säger Djupsund.

Fakta om rapporten

Rapporten ”Aktion 2021 för ett effektivt offentligt Åland och hållbar tillväxt” har på eget initiativ tagits fram av grupp på fyra personer: Roger Jansson, Mats Perämaa, Göran Djupsund och Edvard Johansson.
Roger Jansson och Mats Perämaa har suttit i Ålands lagting, som ministrar i Ålands landskapsregering och varit aktiva i kommunalpolitiken i sina hemkommuner Mariehamn respektive Kumlinge. Roger Jansson har dessutom varit lantråd och Ålands riksdagsman under en period.
Göran Djupsund är professor emeritus i statskunskap och Edvard Johansson är professor i nationalekonomi.
Gruppen har under sitt arbete anlitat en referensgrupp på 15 personer bestående av representanter för både politik och näringsliv.
Del ett och två av rapporten är klara. Del tre, som handlar om förutsättningar för näringslivet, utarbetas som bäst.
Rapporten har presenterats för de åländska partierna på enskilda möten. På kommande under våren är en gemensam rundabordssittning för alla partier.
Rapporten finns på axekonomi.com.

Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2022. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.