Analys: Historiska tider i kommunekonomin
Det pågående årtiondet kommer i många avseenden att bli historiskt för kommunekonomin. I mars 2020 klassade världshälsoorganisationen WHO coronaviruset till en pandemi, konstaterar Benjamin Strandberg som specialiserad på kommunalekonomi.
De omfattande restriktionerna som pandemin orsakade förväntades medföra långvariga negativa konsekvenser på ekonomin. I nuläget verkar de värsta hotbilderna vara onödiga. Rysslands anfallskrig i Ukraina och vårdreformen kommer å sin sida att sätta djupa spår i kommunekonomin de kommande åren.
År 2020 riktades omfattande stödpaket till kommunekonomin till en följd av coronapandemin. Det var tack vare dessa coronastöd som kommunekonomin hoppade från rekordlåg till exceptionellt god nivå. Då beslutet gällande stöden fattades var de allmänna ekonomiska utsikterna väldigt dystra. Men coronapandemins negativa konsekvenser på ekonomin blev slutligen märkbart mindre och kortvarigare än man ursprungligen befarade. Kommunerna och samkommunerna fick statliga stöd på cirka tre miljarder euro för de ekonomiska svårigheter som coronan förväntades medföra år 2020. Kommunernas utgifter ökade dock måttligare och skatteinkomsterna å sin sida utvecklades märkbart positivare än väntat. Kommunernas skatteinkomster ökade slutligen med dryga 900 miljoner euro jämfört med året innan. Av denna ökning bestod ca. 400 miljoner euro av kommunernas tillfälligt höjda samfundsskatteandel på 10 procentenheter för skatteåret 2020. Slutligen gjorde kommunerna och samkommunerna sammanlagt ett positivt resultat på cirka 1,7 miljarder euro år 2020.
Läs också: Politikerna eniga – nu pustar vi ut, ingen rör utbildningen
Osäkerheten kring pandemins ekonomiska verkningar fortsatte även år 2021. Kommunerna fick totalt 2,4 miljarder euro i coronastöd, varav ca. 1,5 miljarder euro bestod av statsunderstöd för att kompensera de direkta kostnaderna som pandemin orsakade kommunerna. Under 2021 ökade sysselsättningen överraskande kraftigt och företagen gjorde över lag väldigt goda resultat. Detta resulterade i att kommunernas skatteinkomster ökade bra, totalt med nästan 7 procent. Kommunernas samfundsskatter ökade med hela 45 procent, vilket till en stor del förklarades av att kommunernas utdelningsandel även för skatteåret 2021 var tillfälligt höjd med 10 procentenheter. Kommunerna gjorde dessutom försäljningsvinster av engångsnatur som förbättrade ekonomin med flera hundra miljoner euro på hela landets nivå. Slutligen blev året 2021 väldigt lik det föregående. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda resultat blev drygt 1,6 miljarder på plus.
De första åren av 2020-talet har alltså på grund av coronastöden inte gett en realistisk bild över kommunekonomins läge. Coronapandemins märkbara restriktioner som inverkade negativt på ekonomin slopades i slutet av mars ifjol. Men före statsrådet hann slopa coronarestriktionerna var världen redan inne i följande stora kris. Rysslands inledde sitt anfallskrig i slutet av februari. De mänskliga och materiella förlusterna är redan nu enorma i Ukraina. Krigets negativa konsekvenser på världsekonomin kommer också att bli omfattande och långvariga. Bland annat är inflationen är på helt nya nivåer till en följd av kriget, främst till en följd av de ökade energipriserna. Samtidigt har räntenivån stigit märkbart, vilket gör situationen ännu mer utmanande. Även för kommunekonomin. De stigande priserna inverkar bland annat på kommunernas upphandlingar och de stigande räntorna på kommunernas finansieringskostnader och investeringar. Nästan alla kommuner har renoveringsskulder och många kommuner är tvungna att uppskatta sina investeringar på nytt på grund av det rådande läget.
I skrivande stund är kommunernas bokslutsprognoser för år 2022 inte ännu tillgängliga, men förväntningarna trots allt positiva. Skatteinkomsternas utveckling har främst tack vare den goda sysselsättningen fortsatt positiv. Kommunalskatten ökade slutligen med dryga 5 procent ifjol. Med tanke på att kommunalskatten i genomsnitt inte skärptes och den stora osäkerheten i ekonomin, kan utvecklingen anses förvånansvärt positiv. Samfundsskatterna ökade jämförelsevis ännu bättre. Fastän kommunernas tillfälligt höjda utdelningsandel slopades för skatteåret 2022 ökade kommunernas samfundsskatter trots allt med över 6,5 procent. Totalt ökade kommunernas skatteinkomster med hela 5,5 procent år 2022. Till år 2022 riktades också coronastöd till kommunekonomin i enlighet med regeringens allmänna linjedragningar. Precis innan jul beviljade social- och hälsovårdsministeriet totalt ca. 460 miljoner euro i för de tilläggskostnader som coronan orsakade speciellt för testandet, vaccinering och vårdandet av coronapatienterna.
Osäkerheten försvinner inte de kommande åren
De kommande åren kommer att kännetecknas av omväxling, osäkerhet och reformer. I år kommer kommunekonomin i det stora hela att halveras då vården överflyttas till de nya välfärdsområdena. För de kostnader som överflyttas till välfärdsområdena överflyttas en lika stor mängd inkomster (drygt 21 miljarder euro) till staten, som sedan finansierar välfärdsområdenas verksamhet.
Vårdreformen kommer att ha långtgående effekter på de enskilda kommunernas ekonomi. Överförandet av lika stor mängd inkomster och kostnader görs på riksnivå. Detta bidrar till att det kommer att ske märkbara utjämningar på kommunnivå, eftersom de överförda kostnaderna och inkomsterna varierar kraftigt i de enskilda kommunerna. I de kommuner vars överförda kostnader är större än de överförda inkomsterna görs det negativa korrigeringar i ifrågavarande kommunernas statsandelar. Och vice versa för de kommuner där situationen är den motsatta. Detta orsakar bland annat att de enskilda kommunernas inkomststrukturer kommer att förändras märkbart.
Fastän de ekonomiska utsikterna är väldigt osäkra förväntas kommunerna trots allt göra exceptionellt goda resultat år 2023. Detta beror i huvudsak på att skatteinkomster från tidigare skatteår även insamlas under kalenderåret 2023. Det handlar i huvudsak om kvarskatter som debiterats med gamla (inte nedskurna) kommunalskattesatser och samfundsskattens utdelningsandelar. Den goda utvecklingen handlar således igen om en engångsföreteelse. Det är ännu oklart hur stor denna engångsföreteelse kommer att bli, men uppskattningsvis handlar det om ca. 1,5 miljarder euro i hela landet. Detta är en märkbar summa med tanke på att kommunekonomin halveras.
Genast år 2024 kommer dessa gamla skatteårs positiva effekter försvinna, vilket betyder att skatteinkomsternas utveckling ”normaliseras”. Osäkerheter gällande det allmänna ekonomiska läget fortsätter samtidigt. Ytterligare osäkerheter som riktas till kommunekonomin år 2024 orsakas av vårdreformens slutliga finansieringskalkyl. Då korrigeras redan utbetalda statsandelar för 2023 på basen av de slutliga uppgifterna som används i vårdreformens finansieringskalkyl: kostnadsuppgifterna enligt boksluten 2022 och de debiterade skatteinkomsterna för skatteåret 2022. Ifall kommunerna utbetalats för mycket statsandelar år 2023 kommer dessa att beaktas negativt i kommunernas statsandelar under åren 2024 och 2025. Det motsatta sker ifall utbetalningen varit för liten. Fastän vården försvinner från kommunerna kommer dess finansiering alltså att sätta spår i kommunernas statsandelsfinansiering även de kommande åren. I genomsnitt förväntas kommunernas resultat trots allt bli positiva år 2024, fastän inkomsternas och utgifternas strukturella obalans förblir bestående i kommunekonomin.
Kommunerna måste ges förutsättningar att finansiera sina lagstadgade uppgifter och skyldigheter samt tilldelas full ersättning för ekonomiska förluster till följd av statliga beslut.
Det ökade kostnadstrycket till en följd av den åldrande befolkningen försvinner från kommunerna i samband med vårdreformen. Detta är förstås positivt. Samtidigt måste man också komma ihåg att den åldrande befolkningen kommer att ha en negativ effekt på kommunernas skatteinkomster de kommande åren. Det allmänna ekonomiska läget och sysselsättningens utveckling är också osäkert. Gällande sysselsättningen kommer kommunernas roll i framtiden att bli väldigt central. Från och med år 2025 tar kommunerna tar över ansvaret för arbets- och näringstjänsterna och finansieringen av den nya märkbara uppgiften kommer att ske via statsandelarna.
I vår har vi riksdagsval och utmaningarna beträffande ekonomin kommer att bli stora för den nya regeringen. Den offentliga ekonomin har försvagats redan i många år och utsikterna ser inte ljusare ut för de kommande åren. Snarare tvärtom. Den offentliga skuldsättningen kommer att vara ett stort diskussionsämne i de kommande valdebatterna. Hur utmaningen gällande statens skuldsättning kommer att tacklas får trots allt inte ha verkningar på kommunekonomin. Kommunerna måste ges förutsättningar att finansiera sina lagstadgade uppgifter och skyldigheter samt tilldelas full ersättning för ekonomiska förluster (inkomstbortfall eller kostnadsökningar) till följd av statliga beslut. Därtill bör statsandelssystemet revideras så att det motsvarar bättre kommunernas nya uppgifter. Reformer som berör kommunekonomin måste alltså fortsätta även under nästa regeringsperiod.
