Utredning: Korruption upplevs inte förekomma i Österbotten – ”Folk vill tänka gott om sina kommunala beslutsfattare”
Fredrik Malmbergs utredning om korruption i Svenskfinland avslöjar också en intressant inställning till korruption utomlands.
– På basis av regionala skillnader i uppfattningen om, och erfarenheter av, korruption så verkar problemet upplevas som mindre vanligt i Österbotten än i övriga regioner.
Det säger Fredrik Malmberg, forskare i statskunskap vid Åbo Akademi.
Kommuntorget intervjuade Malmberg i december då han stod i beråd att utreda hur utbredd korruptionen upplevs vara i Svenskfinland och vilken utsträckning den accepteras.
Utredningens preliminära resultat är nu klart och även om djupanalyserna ännu saknas kan en del slutsatser dras. Som till exempel den om att i jämförelse med Nyland, Åboland och Åland så upplevs korruption förekomma minst i Österbotten.
Men detta österbottniska icke-problem betyder inte att allt är frid och fröjd.
Malmberg säger att en djupanalys av resultatet kan visa att faktorer som till exempel inkomst och utbildning spelar in, men just nu är SFP den gemensamma nämnaren i Österbotten.
Det vill säga att det som skiljer Österbotten från övriga regioner är SFP:s starka ställning lokalt. I landskapet har också regeringspartiet SFP ett starkt nationellt stöd.
Det här, att många finlandssvenskar röstar på SFP och uppfattar politiken som fri från korruption, kan vara ett utslag av politisk partiskhet, säger Malmberg.
– Uppfattningarna om korruption reflekterar människors inställning till de politiska beslutsfattarna. Alltså att folk gärna vill tänka gott om sina kommunala beslutsfattare, särskilt om de brukar rösta på det parti som dominerar i kommunen. De som inte röstar på det dominerande partiet kan å andra sidan vara mer kritiskt inställda, eftersom de känner sig uteslutna eller för att de ogillar partiet.
Politisk partiskhet kan öka risken för att man blundar för oetisk praxis – ifall sådan verkligen skulle förekomma, säger Malmberg och tillägger:
– Men här påstår jag förstås inte att dessa problem förekommer i Österbotten eftersom jag inte har några bevis för det.
Viss acceptans för exporterad korruption
Malmberg säger att riskerna för intressekonflikter är störst i små kommuner, där fullmäktigeledamöter också kan ha styrelseuppdrag i bolag. Men också kombinationen riksdagsledamot-fullmäktigeledamot kan vara problematisk.
– Om en del kommuninvånare upplever att det finns väljare som blundar för dessa konflikter föds korruptionsmisstankar.
Malmbergs utredning visar att finlandssvenskarnas tolerans för korruption är låg. Men det finns nyansskillnader som tyder på en viss skenhelighet och eventuellt på ett större problem.
I enkäten, som besvarades av nästan 3 300 svenskspråkiga i Finland och Åland, frågades om det är acceptabelt att en företagare erbjuder en tjänsteman en gåva eller en tjänst i samband med en offentlig upphandling. På den frågan svarade 63 procent att det aldrig är acceptabelt.
Men när sammanhanget ändras och gåvan erbjuds av en representant för ett finländskt företag till myndighetsperson i samband med en upphandling utomlands svarar 58 procent att det inte är acceptabelt.
Visserligen en nyansskillnad, säger Malmberg, men också en skillnad som tyder på att fler är beredda att acceptera korruption utomlands eftersom man förknippar det med landets seder.
Det finns en allvarligare aspekt av det här. OECD har i en rapport uttryckt oro över att misstänkta fall av mutor utomlands inte har utretts av finländska myndigheter eller lett till fällande domar.
– Kanske det säger något om attityden mot sådana här misstänkta fall, om det inte upplevs som ett stort problem utan snarare att man tar seden dit man kommer.
Förra veckan meddelade Justitieministeriet att Statsrådet fattat ett principbeslut om en strategi mot korruption. Bakgrunden till strategiarbetet är de internationella rekommendationer som riktats till Finland för att effektivisera arbetet mot korruption, meddelade ministeriet i ett pressmeddelande.
Effektiverandet innebär enligt Justitieministeriet bland annat att samarbetet mellan myndigheterna förbättras, att medvetenhet om korruption utökas och av fler korruptionsfall därmed avslöjas.
Någon särskild finansiering har ändå inte anvisats för att effektivera kampen mot korruption.
Okej med gräddfil i privat vårdkö
De preliminära resultaten av Malmbergs utredning påminner om de utredningar som gjorts nationellt i Finland. Män har mera erfarenhet av korruption än kvinnor. Det kallas för bäste broder-nätverk av en anledning, säger Malmberg. Toleransen för korruption är också högre bland män än bland kvinnor och överlag högre bland yngre människor.
Överlag upplevs bäste broder-nätverk och gynnandet av släkt och vänner vara betydligt mer vanligt än till exempel givandet och tagandet av mutor. Oetiskt beteende som involverar släkt och vänner verkar också vara typiskt för mindre kommuner, även om korruption i allmänhet upplevs förekomma mest i städer.
Vidare spelar också bakgrundsfaktorer som till exempel utbildning in. Lågutbildade ser korruption som mer utbrett än högutbildade. Skillnaden här kan vara vad man uppfattar höra eller inte höra till det politiska systemet, säger Malmberg och ger tjänsteutnämningar som ett exempel.
En intressant detalj rör enkätfrågan om huruvida det är acceptabelt för en läkare att låta släkt och vänner gå före i vårdkön. Om det handlar om en offentligt anställd läkare är hög- och lågutbildades inställning densamma: det är inte acceptabelt.
Men om det handlar om en privat läkare tenderar högutbildade att ha större acceptans.
– Man kan tolka det som att högutbildade noterar att det handlar om en privatläkare och att andra etiska riktlinjer gäller. Sedan är det förstås så att en stor del av privatvården finansieras med offentliga medel. Den typen av tolerans kan ses som problematisk.
Fakta och plock i utredningen
- 3 292 personer – eller 69 procent av deltagarna i medborgarpanelen Barometern – svarade på enkäten.
- Material är viktat enligt kön, ålder, region och utbildning för att resultaten ska vara representativa för den finlandssvenska befolkningen.
- 15 procent av finlandssvenskarna uppger sig ha direkt eller indirekt personlig erfarenhet av korruption.
- Det finns dock signifikanta regionala skillnader. I Österbotten säger 12 procent sig ha direkt eller indirekt erfarenhet av korruption. I Nyland: 17 procent, i Åboland: 20 procent, i Åland: 22 procent. 25 procent av finlandssvenskar bosatt i övriga regioner svarade ja på frågan.
- Strax under en fjärdedel anser att korruption är mycket eller ganska vanligt förekommande i Finland. Det här överensstämmer med en nationell undersökning år 2020.
- Korruption tros främst finnas inom affärslivet och politiken, minst inom polisen och domstolsväsendet.
- 6 procent anser att korruption är mycket vanligt bland politiska beslutsfattare på nationell nivå. 5 procent anser att det är mycket vanligt i hemkommunen. Det här är lägre siffror än i den nationella undersökningen och överlag verkar finlandssvenskarna vara något mindre negativa i sin bedömning angående enskilda institutioner eller aktörer.
- Strax över hälften anser åtminstone delvis att korruption inte är ett problem i Finland eller i den egna hemkommunen.
