Borgås lillasyster Askola intresserar svenskspråkiga
Kommundirektör Annu Räsänen ser positivt på att de svenskspråkiga blir fler i Askola. Bild: John Illman.
Enspråkigt finska Askola är en liten landsbygdskommun i östra Nyland. De senaste åren har befolkningen i kommunen minskat en aning men finlandssvenskarna har i själva verket blivit fler. Varför vill svenskspråkiga flytta till just Askola och går kommunen i riktningen mot att bli tvåspråkig?
Det är intressant att svenskspråkiga i lilla Askola i östra Nyland blir fler. Enligt Svenska Yle var de svenskspråkiga 122 år 2003 medan de numera är nästan 180. Samtidigt har de finskspråkiga i kommunen blivit flera hundratals färre under samma period.
Lola Ottosson är en av de finlandssvenskar som bor i Askola. Ottosson, som bott i kommunen i över tio år och arbetar vid den lokala hälsostationen, har noterat att finlandssvenskarna har blivit fler i kommunen under de senaste åren. Det här ser hon positivt på.
– Jag känner en handfull svenskspråkiga som bor här, bland annat en som arbetar på biblioteket. Det går att få betjäning på svenska i Askola och på hälsostationen blir svenskspråkiga patienter som bor i kommunen otroligt glada då de får betjäning på sitt modersmål.
Förutom att finlandssvenskarna blir fler har också Svenska Folkpartiet tagit plats i kommunfullmäktige. Petra Lind är partiets första ledamot någonsin och hon fick 90 röster i senaste kommunalval. SFP gjorde ett bättre val i Askola än både Vänsterförbundet och De Gröna.
Också Lind är glad över att finlandssvenskarna ökar i Askola.
– Då de svenskspråkiga blir färre i många andra kommuner är det glädjande att Askola är ett undantag. Jag och min familj flyttade hit för ett par år sedan och vi trivs mycket bra i Askola.
Enligt undersökningar ökar finlandssvenskarna på flera enspråkigt finska orter: Tammerfors, S:t Karins och Kervo med flera. På landsbygden i tvåspråkiga kommuner förväntas de svenskspråkiga däremot bli färre – exempelvis i Hangö, Kaskö och Lovisa.
Utmärkt läge
Askola ligger i den nordvästra delen av regionen östra Nyland. Kommunen har 4700 invånare och består till största delen av åkerlandskap. Askola är bland annat känd för att vara författaren och journalisten Johannes Linnankoskis (1869 – 1913) födelseort.
Askola gränsar till Borgnäs, Mäntsälä, Pukkila, Mörskom och Borgå. Särskilt den sistnämnda grannkommunen påverkar utvecklingen i Askola när det gäller antalet svenskspråkiga kommunmedlemmar.
– Det tar endast 20 minuter att köra från Monby i södra Askola till Borgå centrum. Det är kortare väg än vad det är till exempel Pellinge och andra delar av skärgården, säger Ottosson.
Borgå är östra Nylands ekonomiska motor med en befolkning som växer. Borgå har 50 000 invånare. Hur snabbt Borgå växer och utvecklas har stor betydelse för en mindre kommun som Askola.
Från Askola tar det också mindre än en timme till både Helsingfors och Lahtis.
Borgås lillasyster
Askolas kommundirektör Annu Räsänen konstaterar att Askola är en trygg plats för barnfamiljer. Hon säger att synergierna med Borgå är täta.
– Vissa kallar Askola för Borgås lillasyster. Här kan man bo nära naturen och ha ett basutbud av service. I Borgå finns sedan fler arbetsplatser och ett större serviceutbud som Askolaborna lätt kan ta del av.
Liksom Ottosson och Lind, ser också Räsänen positivt på den omständigheten att fler svenskspråkiga väljer att flytta till Askola.
– Trots att Askola är en enspråkigt finsk kommun är man inom den finskspråkiga befolkningen nog medveten om att det talas svenska i flera grannkommuner.
En annan faktor som bidrar till att svenskspråkiga söker sig till Askola är de lägre tomtpriserna.
Antalet svenskspråkiga skolbarn i Askola är ändå alltjämt lågt. 25 personer i åldrarna 0–17 har svenska som modersmål (Askola kommun).
Svenskspråkiga elever går i skola i Borgå då det inte finns någon svenskspråkig skola i Askola. I kommunen finns flera finska lågstadieskolor, ett högstadium och ett gymnasium.
De svenskspråkiga i kommunen bor i olika byar runtom i Askola: Monby, Jordansböle, Askola kyrkby, Hovarböle med flera. Således skiljer sig situationen från situationen i grannkommunen Mörskom. De svenskspråkiga i Mörskom bor oftast i kommunens södra delar som gränsar mot Lovisa. Kommuntorget har tidigare skrivit om tvåspråkigheten i Mörskom.
Till antalet har Mörskom och Askola ungefär lika stor svenskspråkig befolkning. Men i och med att Mörskom endast har 1 700 invånare, utgör de svenskspråkiga en så pass stor andel av befolkningen att kommunen är tvåspråkig.
Lind säger att de svenskspråkiga i Askola inte nödvändigtvis känner till vilka andra kommuninvånare som pratar svenska. Det här blir uppenbart då en hundägare passerar oss vid intervjutillfället. Lind pratar först finska med hundägaren och byter sedan till svenska. Det visar sig att mannen är svenskspråkig och diskussionen avslutas på svenska.
Ännu fler svenskspråkiga?
Finlandssvenskarna i Askola har ökat med nästan 50 procent sedan millennieskiftet. Kommer de svenskspråkiga att bli ännu fler? Ottosson, Lind och Räsänen tror absolut att finlandssvenskarna kan bli fler i Askola i framtiden, tack vare flera orsaker.
– Närheten till Borgå och det att kommunen ser positivt svenskspråkig inflyttning kan bidra till att svenskspråkiga blir fler i Askola, säger Ottosson, och tillägger att de låga tomtpriserna lockar nya inflyttare i allmänhet.
Hon tillägger att för att stärka svenskan i kommunen gäller det för de svenskspråkiga att inleda diskussioner på svenska i offentliga sammanhang. Det finns många finskspråkiga som kan och vill använda sina kunskaper i svenska.
Ottosson känner inte till om det finns svenskspråkigt föreningsliv eller om det ordnas evenemang på svenska i Askola.
– Det kunde vara en idé att inleda sådant här. Tidigare fanns det en bibliotekarie som läste sagor på svenska för små barn. Jag tror att det skulle finnas åtminstone en viss efterfrågan.
Petra Lind tycker i och för sig att det vore trevligt med svenskspråkigt föreningsliv. Men hon tror att det skulle vara svårt att förverkliga det.
– I en så liten kommun som Askola är många redan engagerade i föreningslivet. Jag har en känsla av att det inte finns tillräckligt med aktiva för att driva föreningar där verksamheten går enbart på svenska.
Lind sitter i Askolas fullmäktige för andra perioden. Hon säger att hon rent konkret kan påverka synen på svenskan i sitt arbete i fullmäktige.
– Jag inleder mina anföranden på svenska i fullmäktige och gör på så sätt svenskan mer konkret för mina kolleger i fullmäktige och därigenom för den finska majoritetsbefolkningen i kommunen. Jag upplever att många finskspråkiga i Askola ser svenskan som lite spännande och intressant.
Hon tillägger att i sitt arbete som fullmäktige- och styrelseledamot vill hon synliggöra svenskan och uppmuntra finskspråkiga att tala svenska.
Den svenskspråkiga kulturen är inte helt främmande för Askolaborna. I lågstadiet upprätthåller man till exempel luciatraditionen.
– Eleverna i Askolan koulu har även mer undervisning i svenska än vad läroplanen kräver. Det handlar om nästan 40 lektioner mer och lektionerna är riktade till högstadie-elever, säger Räsänen.
Läs också, Kommuntorget 14.3.2025: Färre svenskspråkiga i glesbygden – så kan Mörskom undvika att bli enspråkigt finskt
Tvåspråkig kommun?
Trots att majoritetsbefolkningen har en positiv syn på svenskan är Askola ändå knappast på väg att bli en tvåspråkig kommun. Det förs inte ens diskussioner om frivillig tvåspråkighet, eftersom den svenskspråkiga befolkningen i kommunen trots allt är så pass liten.
– Jag misstänker att idén om ett Askola som tvåspråkig kommun inte skulle vinna gehör bland majoriteten av befolkningen i det här skedet. För att det ska bli aktuellt måste den svenskspråkiga befolkningen helt enkelt bli mycket större än vad den är nu, säger Lind.
Lind nämner att det också kan finnas vissa motargument mot tvåspråkighet. Om Askola skulle vara en tvåspråkig kommun skulle kommunens kostnader öka.
Men det finns naturligtvis även fördelar med tvåspråkighet.
– Tvåspråkighet kan locka fler invånare till Askola, säger Lind.
Enligt Yles uppgifter kommer Askolas befolkning att minska åtminstone till år 2045. För att kunna locka till sig nya invånare måste kommuner vara attraktiv för flera olika befolknings- och språkgrupper.
Just nu ser situationen ändå försiktigt positiv ut i Askola. Sedan årets början har befolkningsmängden ökat med 68 personer och det är något av en babyboom på gång.
– I år har redan 27 barn fötts i Askola – även svenskspråkiga – jämfört med 34 barn under hela fjolåret, säger Petra Lind.
Forskaren vid Åbo Akademi Jan Saarela säger också att för att en kommun ska vara tvåspråkig är det viktigt att både en svensk skola och ett svenskt föreningsliv finns i kommunen, annars är grunden för tvåspråkigheten ofta alltför svag.
Det är alltså för tidigt att säga om eller när Askola skulle kunna vara tvåspråkigt. Allting beror hur antalet svenskspråkiga utvecklas och hur den totala befolkningsutvecklingen i kommunen ser ut i framtiden. Om befolkningsutvecklingen för de kommande decennierna ser ut på samma sätt som utvecklingen gjort sedan millennieskiftet, kan Askola mycket väl bli en tvåspråkig kommun.
Detta är Askola
Tillhörde tidigare Borgå, men blev en egen kommun år 1896.
Enspråkigt finskt, men år 1906 utgjorde finlandssvenskarna 8,2 procent av befolkningen.
För att en kommun ska få en tvåspråkig status måste den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten vara minst 3 000 personer eller utgöra minst åtta procent av befolkningen. De svenskspråkiga utgör 3,7 procent av befolkningen i Askola i dagsläget.
Har en större procentuell andel svenskspråkiga än vad de tvåspråkiga kommunerna Lojo (3,4) respektive Vanda (2,1) har (Källa: Statistikcentralen).
Kommunfullmäktige består av 27 ledamöter varav SFP har en plats.
