Så ser kommunernas skattesatser ut nästa år – i Kaskö är ekonomin i fritt fall, säger ekonomidirektör

18.11.2021

Social- och hälsovårdsreformen skapar osäkerhet. Fastighetsskatten får större betydelse.

Rekordfå kommuner höjer sin kommunalskattesats för nästa år. Sammanlagt höjer 16 kommuner skattesatsen, medan 12 sänker. (Samtliga kommuners skattesatser i slutet av artikeln.)

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio säger till Kuntalehti att kommunernas skattelinje håller, trots att stor osäkerhet råder. Det här gäller såväl små som stora kommuner.

– Bakom de få höjningarna ligger de statliga coronastöden, säger Punakallio.

Osäkerheten har delvis att göra med den utjämning i intäkterna som social- och hälsovårdsreformen medför. Reformen är tänkt att vara kostnadsneutral, men innebär för en del kommuner permanenta inkomstförluster – medan andra ser ökade intäkter.

– Prognoserna är inte helt tillförlitliga. Det som ser ut som ett plusresultat nu kan i praktiken innebära ett minus. Jag förstår kommunernas situation väl. Den närmaste framtiden är osäker. Konsekvenserna av vårdreformen kommer sannolikt att klarna först i maj nästa år. Fram tills dess går kommunerna med skygglappar.

Det som nu krävs är en stor dos realism, när kommunerna överväger nya investeringar, säger Punakallio. Det här motiveras också av att byggnadskostnaderna redan nu är höga och bristen på arbetskraft stor.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Kaskö hör till de få kommuner som höjer sin kommunalskattesats, från 22 till 23 procent. Staden höjer också delar av fastighetsskatten.

Men höjningarna kommer inte att rädda staden, säger ekonomidirektör Esa Högnäsbacka. I fjol gjorde Kaskö ett underskott på 1 miljon euro. I år blir underskottet 1,2 miljoner och prognosen för nästa år tyder på ett underskott på kring 1 miljon euro.

– Ekonomin är i fritt fall. Vi måste se över kostnaderna, men det är lättare sagt än gjort. Det går inte att driva en stad med talkoarbete, löner måste betalas. Skattehöjningarna medför en lättnad men nästa år blir tufft trots det.

Esa Högnäsbacka, ekonomidirektör i Kaskö.

Kaskö väntar nu på att samkommunen Österbottens välfärdsområde ska få klar sin budget för 2022, då samkommunens verksamhet inleds.

I och med att de österbottniska kommunerna samordnar sin social- och hälsovård inom samkommunen blir det ”rakare puckar” i budgeteringen, säger Högnäsbacka. Tidigare har kommuner kunnat underbudgetera social- och hälsovården. Det kan man inte göra längre.

Kaskö har höga social- och hälsovårdskostnader eftersom över hälften av stadens befolkning är pensionärer.

– Kanske kunde man säga att vi har en lite för bra servicenivå.

Måste ni nu, i kombination med skattehöjningarna, se över den servicenivån?

– Innan jag började som ekonomidirektör utredde ett konsultföretag sparmöjligheterna och kom med en lista. Men ofta tänker man sig att möjligheterna att spara än vad de egentligen är. De lagstadgade uppgifterna kostar. Vi har överskridit vår social- och hälsovårdsbudget, också för att vi haft svårt att rekrytera personal. Då tvingas vi ta till köptjänster. Också den specialiserade sjukvården har överskridit sin budget och då är det bara att betala – eller att gråta och betala. Jag är ingen anhängare av skattehöjningar men vi hade inga andra möjligheter – och ändå gör vi ett underskott nästa år.

Någon kriskommun är Kaskö inte ännu, tack vare ett ackumulerat överskott. Men det kommer att ätas upp på fyra, fem år, säger Högnäsbacka.

– För ett par år sedan var underskottet 1,4 miljoner euro. Vi har haft många investeringar, avskrivningarna är stora och reparationsskulden lika så. Situationen är inte en följd av några dåliga beslut under några års tid. Det går långt tillbaka i tiden. Staden har sparat fel, om den överhuvudtaget sparat.

Blir situationen lättare då ansvaret för social- och hälsovården flyttas över till Österbottens välfärdsområde 2023?

– I förlängningen är reformen en räddning för mindre kommuner. Men Kaskö hör till de stora förlorarna eftersom vi hör till de tvåspråkiga kommunerna som har de högsta skatteintäkterna, säger Högnäsbacka med hänvisning till att kommunernas skattesatser sjunker över hela fältet med en ännu inte fastslagen procentenhet när reformen genomförs.

– Ännu nästa år får vi 2,2 miljoner euro i statsandelar, fortsätter Högnäsbacka, men 2023 får vi bara 228 000 i statsandelar. Fienden beskjuter oss från två håll. Vi har höga kostnader och intäkterna minskar.

Det som nu krävs är prioriteringar och politiska beslut, men det är lättare sagt än gjort, säger ekonomidirektören. Kaskö har gått in för ett hemsjukhus för att minska på kostnaderna för den specialiserade sjukvården. Högnäsbacka säger att staden inte har råd med det, men förstår varför pensionärerna tycker att den är viktig.

– Äldre kanske tycker att man kan spara på småbarnspedagogiken och skolan medan de unga kanske upplever äldrevården som mindre viktig.

Öppna kort i Pedersöre

Eftersom den kommunala inkomstskattesatsen sänks som en del av social- och hälsovårdsreformen blir fastighetsskatten en viktigare del av kommunernas inkomstpalett. Etableringen av vindkraft har också därför setts som ett sätt att ge extra klirr i den kommunala kassan.

Det här syns i de kommuner där vindkraftsparker planeras. I Kristinestad ligger fastighetsskatten för kraftverk redan på maximala 3,10 procent. Staden får i år en intäkt på ungefär 600 000 euro genom den beskattningen och nya vindkraftsparker ska på sikt ge över 1 miljon euro i skatteintäkter.

Också Kronoby höjde sin fastighetsskatt för kraftverk, från 2,85 procent till 3,00 procent, och i grannkommunen Pedersöre tog fullmäktige skatten till sin maximala gräns, 3,10 procent.

Det var kommunstyrelseordförande Johanna Holmäng (SFP) som föreslog skattehöjningen när styrelsen behandlade budgeten.

Hon säger att i det här skedet innebär höjningen inga extra intäkter för kommunen men i och med att två vindkraftsparker planeras inom Pedersöres gränser är det rättvist att göra höjningen nu och inte när parkerna står klara i Purmo och Esse – om de förverkligas.

Johanna Holmäng leder kommunstyrelsen i Pedersöre.

Förslaget ledde till omröstning i styrelsen men omfattades enhälligt av fullmäktige. Viss diskussion om vilka signaler som höjningen sänder förekom, säger Holmäng.

– Argumentet att det visar att vi vill ha vindkraft till varje pris köper jag inte. Om vi ville det skulle vi ha sänkt fastighetsskatten.

Finns det en samhällelig förväntan att om vindkraft etableras i Pedersöre så ska det också vara ekonomiskt lönsamt för kommunen?

– Någon sådan har jag inte stött på men det ska heller inte vara fult att diskutera ekonomi och vindkraft, säger Holmäng.

Hurdana inkomster som de planerade vindkraftsparkerna skulle ge Pedersöre finns inte i dagsläget.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Korrigering 18.11 klockan 12:37: Antalet kommuner som höjer eller sänker sina skattesatser korrigerades.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här