Benjamin Strandberg: Kommunekonomins rusningsår fortsätter

Statsandelsfinansieringen motsvarar inte kommunens nuvarande lagstadgade uppgifter, som i huvudsak omfattas av bildningssektorn skriver Benjamin Strandberg. Bild: Kommunförbundet

De nya förtroendevalda kommer att hoppa på ett tåg i rörelse. Hela 2020-talet har medfört diverse kriser och reformer som ännu omfattande berör kommunekonomin.

Decenniets första år kännetecknades av coronaviruspandemin och medförde kraftigt ökade utgifter och minskade skatteinkomster i kommunerna. Staten kompenserade berättigat dessa och lyckligtvis blev pandemin relativt kortvarig.

Under pandemin var social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets uppgifter ännu hos kommunerna. I början av år 2023 överflyttades dessa till de nya välfärdsområdena och samtidigt försvann ungefär hälften av kommunernas driftsekonomi. Totalt handlade det om cirka 21,5 miljarder euro i form av social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets kostnader. Samtidigt överflyttades en motsvarande mängd av kommunernas inkomster, i huvudsak kommunalskatteinkomster.

Den här kolumnen och mycket mera ingår i nya numret av Kommuntorget magasinet. Prenumerera så landar allt gott först i ditt brevinkast! **Klicka här.**

Vårdreformens finansieringsöverföring gjordes kostnadsneutralt på hela landets nivå. Detta hade främst grundlagsenliga orsaker. Bland annat fick den enskilda skattebetalares ställning inte ändras i samband med reformen. Därmed sänktes samtliga Fasta Finlands kommuners inkomstskattesats lika mycket för år 2023. I kommuner med stark skattebas och jämförelsevis låga vårdkostnader resulterade detta i att de överflyttade inkomsterna blev större än utgifterna. I flera kommuner var effekten den motsatta.

Därmed introducerades märkbara utjämningsposter till kommunernas statsandelssystem vars avsikt var att lindra vårdreformens kommunvisa ekonomiska verkningar. Dessa resulterade i sin tur i att kommunernas skattefinansiering omskakades i grunden. I år är det hela nio kommuner som månatligen måste betala till staten då de överflyttade kostnaderna utan utjämning var större än inkomsterna i samband med vårdreformen (= negativa utjämningsposter och statsandelar).

De negativa statsandelarna understryker det stora behovet av en statsandelsreform. Samtidigt motsvarar statsandelsfinansieringen inte kommunens nuvarande lagstadgade uppgifter, som i huvudsak omfattas av bildningssektorn. Från och med detta år ansvarar kommunerna även för arbets- och näringstjänsterna som också finansieras med statsandelar. Det är viktigt att komma ihåg att kommunernas finansiering till alla delar är med allmän täckning (icke-öronmärkta) och att kommunerna har ett omfattande ansvar för ordnandet av de lagstadgade tjänsterna.

Förnyandet av statsandelssystemet har på grund av utjämningsposterna visat sig vara utmanande. Kommunförbundet har bland annat därför lyft upp behovet av en reform av kommunernas samtliga inkomster. Vad dessa innefattar och mycket annat aktuellt lönar det sig att bekanta sig med i Kommunförbundets handbok Kommunekonomin – en summa av många faktorer. Handboken utgör ett ypperligt stöd till alla förtroendevalda – nya som gamla – och den publiceras på vårvintern.