Ulf Stenman: Kommunen har kristålighet och beslutsförmåga
Vi tenderar, slentrianmässigt, att presentera kommunen enbart som en producent av olika tjänster eller som en myndighet. I grunden är dock kommunens roll mycket mera omfattande.
I sin essä ”Nya kommuner behöver nya arbetssätt” lyfter kommunforskare och universitetslärare Siv Sandberg på Kommuntorget förtjänstfullt frågan om kommunen som serviceproducent.
Kommunerna själva berättar gärna om hur de tillhandahåller skola och utbildning, småbarnspedagogik, planerar och beviljar bygglov, förbättrar och upprätthåller infrastrukturen osv. Vi glömmer lätt att i grunden är kommunens roll betydligt bredare. Kommunen är vårt gemensamma organ för trygghet, likabehandling, välmående och delaktighet, viktiga roller vid sidan av serviceproduktionen.
Jag ska inte ta mig vatten över huvudet och försöka mig på att definiera begrepp som livskraft eller välfärd, som just nu används flitigt när man efter alla stora reformer bygger framtidens hållbara kommun. Men jag vill lyfta kommunens roll för demokrati och trygghet.
Kommunen organiserar valen
Valen duggar tätt i Finland. Vi har just haft presidentval och nästa val står för dörren, EU-valet i juni. Möjligheten att rösta i val är en av grundpelarna i vår demokrati. Det är kommunen som praktiskt organiserar alla val. Våra kommuner är garanter för att vi får rösta och för att valet genomförs korrekt. Detta är en uppgift som kräver förhållandevis stora insatser av kommunens anställda. Alla val kräver såväl för- som efterarbete – ett grannlaga, ansvarsfullt uppdrag. Mellan valen pågår en medborgardialog som ger kommuninvånarna möjlighet att påverka och uttala sig i gemensamma frågor.
Garant vid kriser
Vi lever just nu i oroliga tider. Under ett anförande på FCG:s finansierings och ledarskapsforum RAFO2024 talade CMI:s*) VD Janne Taalas om kommunernas roll som garant i krissituationer. Kommunernas beredskap och förmåga att hantera förändringar, upprätthålla funktioner och system i tider av kris är av största vikt för samhället.
Kriståligheten, det som kallas resiliens, prövades när coronapandemin bröt ut under år 2020. Under pandemin visade kommunerna sin förmåga till samarbete och snabba beslut när de raskt ställde om sin verksamhet. Resultatet var att viktiga samhällsfunktioner kunde upprätthållas trots att tiderna var utmanande.
Kommunerna måste bli bättre på att berätta utåt om sina andra roller utöver serviceproduktionen, om uppgifter som de gör ibland, så att säga i marginalerna, framför allt i mindre kommuner.
I den kommande statsandelsreformen behöver vi också uppmärksamma att såväl demokrati som beredskap kostar. Trygghet och välmående är långt mera än bara en serviceproduktion.
*) Crisis Management Initiative (CMI) grundades av president Martti Ahtisaari.