Karin Ihalainen: Att jobba för det svenska i Finland är att jobba för social hållbarhet

Det var en fredagseftermiddag för några år sedan när jag slutade min arbetsdag lite tidigare än vanligt.

Dagen var ännu ljus och en grupp föräldrar hade samlats nedanför pulkabacken på skolgården. De hade kommit för att hämta hem sina barn från eftis.

Medan barnen gjorde sina sista åk i backen passade föräldrarna på att prata med varandra. Jag vet inte om vad, men jag kände mig både glad och tacksam när jag såg deras samtal. Tänk att de har varandra! Tänk att vi har den här svenska gemenskapen i Lahtis.

Så har det inte alltid varit.

Med ett leende på läpparna önskade jag dem trevligt veckoslut och traskade vidare hemåt. Att se dessa nöjda föräldrar bekräftade idén om att Svenska gården ökar känslan av samhörighet och får tvåspråkiga familjer att trivas bättre i staden.

Verksamheten gör vardagen meningsfull.

I mitt uppdrag som projektledare för Uppdrag språköar vill jag verka för liknande svenska rum i andra finskspråkiga kommuner. Jag ser att den gemenskap som språköarna kan erbjuda är en stor tillgång för såväl enskilda kommuner som för hela landet.

Verksamheten som har sitt fokus på svenska språket och kulturen utbildar tvåspråkiga medborgare samtidigt som den utgör ett naturligt möte mellan kommuninvånare från olika språkgrupper. Verksamheten gör vardagen meningsfull.

Ett socialt hållbart samhälle är inkluderande, jämlikt och tolerant.

När vi på svenska enheten i Kommunförbundet satte igång vårt strategiarbete för någon vecka sedan, tog vi avstamp i hela förbundets strategi och diskuterade vilka språkliga aspekter den innebär för vår enhet. Ett av Kommunförbundets strategiska mål är att stödja kommunernas hållbara utveckling. Här var vi alla överens om hur viktigt språket är för den sociala hållbarheten. I själva verket kom vi fram till att språk ÄR social hållbarhet.

Så här definieras social hållbarhet på ett enkelt sätt: Ett socialt hållbart samhälle är inkluderande, jämlikt och tolerant. Där känner människor sig delaktiga i utvecklingen och har tillit till samhället. Att arbeta med social hållbarhet handlar om att skapa miljöer där människor trivs och kan leva ett gott liv, där de grundläggande mänskliga behoven tillgodoses och där det finns goda förutsättningar för att ta hand om sin hälsa.

Att jobba för det svenska i Finland är alltså att jobba för social hållbarhet. Det tycker jag känns meningsfullt.

Låt oss fortsätta jobba för en hållbar framtid och för våra två inhemska språk.

Även på den nordiska språkkonferensen som arrangerades av FUEN (Forum för minoritetsregioner) och Folktinget på Hanaholmen den 14.-15.10.2021 poängterades språkets och kulturens betydelse för det välmående samhället.

Konferensen ville visa på att grunden för ett välmående samhälle läggs genom språklig och kulturell diversitet. Med hjälp av forskning visade konferensens föreläsare på hur flerspråkiga områden i Norden och norra Europa har större framgång än enspråkiga områden.

Betydelsen av språk i framtidens kommuner tycker jag också tydligt kommer fram i SFV:s bildningssamtal som streamades på Bokström den 13.10.2021. Där diskuterar en filosof, en professor och en ledarskribent om vilka kunskaper en finländare bör ha för framtidens Finland. Ingen nämner språkkunskaper specifikt, men däremot är alla överens om att den verkliga bildningen sker i samtalet. Att samtalet i sig är en källa till insikt. Och för att samtala, det vill säga för att bilda oss, behöver vi språk. Alltså hör språkkunskaper till de kunskaper som finländare behöver.

Vi har det så bra här i världens lyckligaste land. Låt oss fortsätta jobba för en hållbar framtid och för våra två inhemska språk. Vem vet, det är kanske däri som lyckan ligger?

Se också: Den svenska lärstigen på finskspråkiga orter är för splittrad

Ämnen