Terhi Päivärinta: Utvidgning av läroplikten behöver mera tid och pengar
Regeringens utvidgning av läroplikten är en reform som har väckt starka åsikter för och emot.
Man har frågat sig om detta ”tvång” och denna finansiering kommer att få önskad effekt. Är en utvidgning av läroplikten till 18 år rätt sätt att höja utbildnings- och kompetensnivån, minska skillnaderna i inlärning och öka jämlikheten i utbildningen, och ger den alla unga lika möjligheter att utbilda sig enligt sin förmåga? Kommer vi att uppnå målet att alla ska få en utbildning på andra stadiet?
Ett centralt element i utvidgningen av läroplikten är stärkandet av övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. För närvarande råder det ingen brist på utbildningsplatser på andra stadiet. Vi vet också att det i synnerhet inom yrkesutbildningen är alltför vanligt att studierna avbryts i ett tidigt skede. Man vill förbättra den rådande situationen bland annat genom att erbjuda utbildning som förbereder för examen (Tuva), en utbildning som är en central del av utvidgningen av läroplikten.
Utbildningen ska ge den unga möjlighet att förtydliga sina egna planer för fortsatta studier.
Idén med Tuva-utbildningen är att samla innehållet i den grundläggande utbildningens tionde klass och de förberedande utbildningarna inför utbildning på andra stadiet till en helhet som omfattar högst ett år. Med hjälp av denna helhet får den unga färdigheter att söka sig till gymnasieutbildning eller yrkesinriktad examensutbildning. Utbildningen ska ge den unga möjlighet att förtydliga sina egna planer för fortsatta studier och sin arbetslivsinriktning. Tuva-utbildningen är en möjlighet för läropliktiga som inte hittar sin egen plats eller riktning genast efter den grundläggande utbildningen.
Ett förenhetligande av den förberedande utbildningen är inte en tillräcklig åtgärd för att stödja övergången från den grundläggande utbildningen till andra stadiet. Vi behöver dessutom stärka och omstrukturera både den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet. Den grundläggande utbildningen måste stärkas så att den bättre stöder elevernas motivation, ökar barns och ungas välbefinnande samt ger alla tillräckliga kunskaper och färdigheter för att genomföra en utbildning på andra stadiet. Den grundläggande utbildningen förnyas inte genom timfördelningsändringar eller personaldimensioneringar och för övrigt inte heller med projektmedel. Det behövs en strukturell förändring.
En verkstad kan vara en bra inlärningsmiljö som ökar studiemotivationen.
Inom yrkesutbildningen behöver en del av de unga särskild omsorg, starkt stöd och handledning för att övergången till arbetslivet ska lyckas. Detta kräver att utbildningsanordnarna fördelar resurserna rätt och stärker personalens kompetens. Vid sidan av undervisning och handledning behövs också tjänster som stärker studieförmågan. En verkstad kan vara en bra inlärningsmiljö som ökar studiemotivationen. För ett tillräckligt stöd för välbefinnandet behövs det ett nära samarbete med social- och hälsovårdstjänsterna.
Utvidgningen av läroplikten är en utbildningspolitisk reform som också har sitt pris. I denna reform kommer kostnaderna i huvudsak från avgiftsfriheten. Avgiftsfriheten på andra stadiet har betraktats som ett element som ökar jämlikheten i utbildningen. Den ekonomiska situationen skulle på så sätt inte utgöra något hinder för att delta i utbildning för någon. En del aktörer inom utbildningssektorn skulle vilja se ett avgiftsfritt andra stadium, men inte en utvidgning av läroplikten.
I samband med att läroplikten utvidgas är avsikten att öka de ekonomiska resurserna också för studiehandledningen inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Också det övervakningsansvar som läggs på kommunerna har beaktats.
Kommunförbundet har inte understött en mekanisk förlängning av läroplikten. Den reform som nu bereds innehåller element som stärker det nuvarande utbildningssystemet och som identifierar behovet av att satsa på de ungdomar som nu lätt trillar av på utbildningsvägen. Den nya utbildningen för övergångsskedet är uttryckligen avsedd för de ungdomar som av någon anledning inte har hittat sin egen väg till utbildning på andra stadiet. Vi vet att miljoner, kanske till och med tiotals miljoner, har använts för att finansiera olika projekt för att förhindra avbrutna studier. Resultaten har dock varit klena.
Kommunförbundets starka ståndpunkt är att de 129 miljoner euro som reserverats för reformen i planen för de offentliga finanserna inte räcker till.
Denna utbildningspolitiska reform behöver tilläggsresurser för att kunna genomföras. Kommunförbundets starka ståndpunkt är att de 129 miljoner euro som reserverats för reformen i planen för de offentliga finanserna inte räcker till. Därför förutsätter Kommunförbundet att anslag som motsvarar de faktiska kostnaderna reserveras för reformen. Kommunförbundet har publicerat sina beräkningar. Kommunförbundet föreslår också en tilläggstid på ett år för genomförandet av reformen.
