En civilisera debatt kräver ansträngning
Kommuntorget Magasin skriver om debattklimatet i kommunerna. Vår enkät ger vid handen att de otrevliga, till och med straffbara, inslagen i debatten är i minoritet. Men de ska tas på allvar. För den som drabbas är det ingen tröst att inte alla utsätts för påhopp.
Det finns vissa frågor som får debattklimatet att surna. Vi noterar vilka de är — kommunsammanslagningar, skolfrågor, viltvård och så vidare — för de visar var individens beröringspunkter med det kommunala finns.
Vår avsikt är trots allt inte att säga vem som har rätt eller fel i enskilda frågor. Snarare vill vi ringa in fenomenet.
Fenomenet ska inte begränsas till hur det yttrar sig. Vi måste också fundera på var påhoppen sker. Lokalpolitikern Jonna Lappalainen (C) säger i vårt reportage att hon ser på invånardebatten som en ”familj runt matbordet”. Gräl utesluter inte en känsla av samhörighet.
I sociala medier, där en stor del av debatten försiggår, tenderar den känslan att försvinna. Formatet gynnar inte en nyanserad debatt.
Politiken befinner sig nedströms från teknologin, skriver journalisten och författaren Karin Pettersson i ett tankeväckande inlägg — ”Som att komma till en riktigt svinig efterfest” — i bloggen Hope as reason (7.8).
Hennes poäng är att sociala medier är optimerade för att manipulera och sälja, utgående från information om oss själva som vi ger ifrån oss. Formatet plattar till oss och reducerar oss till ”idiotiska karikatyrer av sig själva”.
Det finns lite rum för en saklig debatt, för åsikter som vi delar trots oenighet i andra frågor. Provokationer, indignation och medvetna missförstånd får mera plats och traditionella medier är inte utan skuld. Den hätska debatten på sociala medier blir nyhetsrubriker, vilket ger den ytterligare utrymme och normaliserar den.
Vi ska inte överge tanken om att vi kan komma närmare varandra via sociala medier, men vi ska inte heller tro att ny teknologi gör jobbet åt oss. Det krävs en civiliserad ansträngning för att kunna debattera på ett civiliserat sätt.
