Utredning visar: Tvåspråkiga Vasa har en stark och lönsam kulturprofil
Bibliotek är viktiga träffpunkter och källor till information och underhållning. Foto: Helsingfors stad, Jussi Hellsten
Kulturutbudet är betydande för en orts dragningskraft och invånarnas välmående. I nedskärningstider är det ändå just kulturen som är hotad.
I Vasa ligger fokus i synnerhet på barn och unga. Staden satsar bland annat på egen grundläggande konstundervisning, Taikon och Kuula-institutet för barn och unga.
– Jag är stolt över att vi har kulturstigen inom småbarnspedagogiken, kulturläroplan för skolbarn och Taikon-akademien för andra stadiet. Så garanterar vi att varje barn i Vasa får ta del av konst- och kulturupplevelser under skolgången. Där är våra museer, teatrar och orkester med och erbjuder innehållet. Det är en väg till en lycklig stad, stadens kulturchef Sanna Bondas till Yle.
Läs hela artikeln här: Så satsar de tvåspråkiga kommunerna på kultur
– Vissa har satsat på kommunens egna konstinstitutioner medan andra har profilerat sig genom att satsa på grundläggande konstundervisning, säger Kommunförbundets sakkunniga Johanna Selkee i intervjun.
Bibliotek och teater hör till de verksamhetsformer som får mest bidrag nationellt. Vasa är ”bäst” i Svenskfinland och trea i landet efter Lahtis och Miehikkälä.
Sanna Bondas berättar till Yle att alla stora kulturaktörer – stadsteatern, stadsorkestern och Vasa stadsmuseer – är kommunala.
– Vasa ordnar mycket själv. Vi är stolta över att ha både en finsk- och svenskspråkig teater, Vaasan kaupunginteatteri och Wasa teater, som kommunen stöder ekonomiskt. Det syns i siffrorna att vi ordnar själv.
Vasa kunde nyligen berätta att stadens befolkning ökar i rekordfart. Detta förklaras med framförallt invandring och av att det finns arbetsplatser. Från läktarplats kan man också tycka att ett brett kulturutbud ökar trivseln och därmed attraktionskraften.
Tidigare i år berättade Österbottens barnkulturnätverk BARKs koordinator Annina Ylikoski.i Kommuntorget varför ett brett kulturutbud är viktigt:
– Kulturarvet är en dörröppnare till förståelsen för att alla inte behöver vara likadana, att det i alla tider funnits olika åsikter och att samhörighet kan se ut på många sätt. Känner man ingen platsbundenhet föreligger en större risk för utanförskap, rotlöshet och en känsla av ”vi och dem”.
Möjligheter och utbud är särskilt viktiga för barn och unga.
– Då man gör en tidsresa kommer historien nära och blir levande. Barnen kan göra kopplingen till det som hände på orten för länge sedan och kan känna en förankring till den egna platsen i historien. Eftersom vi tar upp aktuella ämnen till diskussion kan man lätt se att eleverna gör kopplingar till pågående händelser, som exempelvis flyktingströmmar, könsroller och demokrati, säger Ylikoski.
Kommuntorget 21.6.2023: Därför behöver kultur och kulturarv för barn lyftas i samhällsdebatten
