Första helhetsrapporten om svensk utbildning lyfter fram problem och kommer med åtgärdsförslag
Gun Oker-Blom föreslår att Undervisnings- och kulturministeriet tar ett större helhetsansvar för den svenskspråkiga utbildningen i Finland.
Det har blivit allt vanligare att låter man bli att utreda och analysera läget gällande den svenskspråkiga utbildningen när utbildningssektorn i Finland utreds och kartläggs. I statliga utredningar saknas oftast evidensbaserat material om svenskspråkiga utbildningar.
Det här konstaterar Gun Oker-Blom i utredningen av den svenskspråkiga småbarnspedagogikens och utbildningens nuläge och utvecklingsbehov.
Oker-Blom, som fick utredningsuppdraget i december 2019, överlämnade idag sin slutrapport till undervisningsminister Jussi Saramo (VF).
Det handlar om den första helhetsrapporten om den svenskspråkiga utbildningen i Finland.
Rapporten slår larm om att den svenskspråkiga utbildningen riskerar att inte utvecklas likvärdigt med den nationella utbildningen i övrigt, om behovet av kontinuerligt lärande och kompetensutveckling på svenska inte beaktas och om det inte finns tillgång till data som beskriver utmaningar och utvecklingsbehov gällande den svenskspråkiga utbildningen.
Utbildningschef med helhetsansvar
Oker-Bloms åtgärdsförslag är bland annat att Undervisnings- och kulturministeriet ser till att alla utredningar och lägesanalyser också omfattar den svenskspråkiga utbildningen och resulterar i skilda rapporter.
Hon föreslår att det inrättas en särskild befattning på ministeriet för en utbildningschef med helhetsansvar för all svenskspråkig utbildning.
När utredningen överlämnades på torsdagsförmiddagen lät Oker-Blom och Ulla-Jill Karlsson, konsultativ tjänsteman på ministeriet, förstå att förslaget om en ny befattning tagits emot positivt.
En utbildningschef med ansvar för den svenskspråkiga utbildningen skulle samarbeta med den svenska enheten på Utbildningsstyrelsen och andra centrala myndigheter, hålla kontakt med utbildningsanordnare på tredje stadiet och delta i processen då man utser lämpliga svenskspråkiga representanter inom nationella utvecklingsprojekt, heter det i rapporten.
Nordiskt samarbete har central roll
Oker-Blom noterade på torsdagens presstillfälle att utbildningslinjer som resulterar i jobb inom småbarnspedagogiken – som på svenskt håll har en större brist på kompetent arbetskraft än på finskt – måste utökas i Södra Finland.
– Yrkets status måste också höjas, sa Oker-Blom.
I rapporten betonar hon den svenska dagvårdens – men också skolans, den högre utbildningens och den fria bildningens roll som kulturbärande och identitetsskapande.
För att situationen ska förbättras behövs en kontinuerlig uppföljning av läget och utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga utbildningen.
Oker-Blom föreslår att Undervisnings- och kulturministeriet, i samarbete med andra aktörer, från och med 2021 utser en koordinerande delegation för svenskspråkiga ärenden. Denna ska arrangera återkommande forum för svenska utbildningsfrågor.
I ett pressmeddelande betonar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko (C) data och forskningsresultat om svenskspråkig utbildning, för att rätt beslut ska kunna tas om utvecklandet av hela den svenskspråkiga utbildningsvägen.
Saarikko delar rapportens målsättning om forskningssamarbete i Norden. Ett sådant samarbete skulle stödja implementeringen av forskningsresultat inom den svenskspråkiga utbildningen på alla nivåer, heter det i rapporten.
– Det nordiska samarbetet har också en central roll i utvecklandet av den svenskspråkiga utbildningen, säger Saarikko i pressmeddelandet.
