Årets gymnasiepåverkare twittrar flitigt på finska och svenska
Kyösti Värri är Årets gymnasiepåverkare. Värri som är specialsakkunnig på Kommunförbundet med gymnasieutbildning som sitt ansvarsområde har utsetts till Årets gymnasiepåverkare av föreningen Pro Lukio r.f.
I Pro Lukios motivering heter det att han är en betydande och mångsidig påverkare som i sina dagliga uppdateringar på sociala medier följer pulsen i gymnasievärlden:
”Hans uppdateringar är heltäckande och landsomfattande och beaktar den enskilda studeranden så väl som finansieringen av gymnasieutbildningen. Han talar om gymnasieutbildningen i positiva ordalag, samtidigt som han också uppmärksammar de missförhållanden som förekommer.”
Flitig twittrare
Kyösti Värri har valt Twitter till sin kanal för påverkan och diskussion. Han började twittra för två år sedan – samtidigt som han började jobba som specialsakkunnig på Kommunförbundet. Det genomgripande temat för hans Twitteraktivitet är gymnasieutbildningen.
– I början tänkte jag att en takt på två tweets per månad säkert räcker. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle ske så mycket inom gymnasieutbildningen som det de facto har gjort under de här åren, säger han.
Kyösti Värri twittrar varje dag – också under veckosluten.
– I år tog jag semester från Twitter i juli, men resten av året har jag twittrat så gott som dagligen, säger han.
Sedan starten har han gjort över 3 000 twitterinlägg. I sina inlägg lyfter han upp det som händer i gymnasievärlden, stort och smått, lokala satsningar så väl som nationella nyheter.
– Det finns så mycket att berätta om från landets alla 380 gymnasier. Det händer många bra saker i gymnasierna, men de kan vara svåra att upptäcka. Jag sprider gärna goda exempel på fungerande verksamhetsmodeller och fungerande lösningar från våra gymnasier.
Twittrar gör han för övrigt på både finska och svenska.
– När jag delar nyheter från de svenskspråkiga gymnasierna twittrar jag på svenska. Jag tycker att det är viktigt att använda båda nationalspråken.
Responsen motiverar
Att vara aktiv på sociala medier är belönande, säger Kyösti Värri.
– Den respons jag får på mina inlägg motiverar mig att fortsätta.
Hur mycket har Årets gymnasiepåverkare lyckats påverka?
– Då måste vi nog först precisera vad vi menar med att påverka, svarar han med ett skratt.
Ett motiv för Värris engagemang på sociala medier är att han vill föra fram sakargument i debatten.
– Det finns en del underliga uppfattningar som bottnar i okunskap om gymnasieutbildningen, säger han.
När man debatterar ska man stå på stadig grund, veta i stället för att tro, säger han och ger ett exempel:
– Den här veckan fick anmälningstiden för vårens studentskrivningar ut. Antalet studerande som avlägger studentexamen har stadigt minskat, med undantag för i fjol då antalet ökade något. Ändå är den rådande uppfattningen att antalet ökar. Men det stämmer inte.
Första privatpersonen
Kyösti Värri är den första privatpersonen som får utmärkelsen Årets gymnasiepåverkare. Utmärkelsen har deltats ut två gånger förut. Första gången gick utmärkelsen till studentexamensnämnden, som belönades för digitaliseringen av studentskrivningarna.
– Utan den hade digitaliseringen av gymnasieutbildningen gått mycket långsammare, säger Värri.
Den andra gången gick utmärkelsen till Undervisningsministeriets gymnasieprojekt för förnyandet av gymnasieutbildningen – bland annat lagstiftningen och gymnasieförordningen.
Två stora utmaningar
När det gäller framtiden för gymnasieutbildningen ser Kyösti Värri två stora utmaningar: tillgängligheten och finansieringen.
– Den geografiska tillgängligheten till gymnasieutbildning påverkas av den demografiska utvecklingen med minskande årskullar. Av Fastlandsfinlands 67 regioner har antalet barn och unga (åldersgruppen 0-18 år) ökat i endast sju regioner. Det betyder att vi har 60 regioner där antalet unga redan har minskat – och utvecklingen kommer sannolikt att accelereras i framtiden. Det här kommer att bli en stor utmaning för utbildningsanordnarna.
Utmaningen inom finansieringen av gymnasieutbildningen handlar om statens andel som har krympt under en räcka av år. I dag är det kommunerna som tvingats bära huvudansvaret för finansieringen.
– Hittills har kommunerna varit villiga att betala. Men hur länge? Alla vet att det finansiella läget i våra kommuner inte är bra.
Student 1981
Kyösti Värri blev själv student vid Virolahden lukio i Vederlax i Kymmedalen 1981.
Varför är gymnasieutbildningen så viktig?
– Både gymnasie- och yrkesutbildningarna är viktiga. Men gymnasieutbildningen är viktigt därför att den ger så många vägar vidare, till exempel till yrkeshögskolor, högskolor och universitet. Slutet av gymnasietiden sägs också vara den tid när allmänbildningen hos ungdomarna är som störst.
Värri skriver även bloggar. Här är några av hans färskaste:
Kommunerna är ryggraden i gymnasieutbildningen och finansieringen av den
Kyösti Värri: Bidragskarusellen – ett hot mot jämlikhet i gymnasieutbildningen?
