Nu ska alla barn röra på sig – 7 miljoner delas ut
Programmet Skolan i rörelse utvidgas och blir riksomfattande. Kommuner och privata utbildningsanordnare kan ansöka om understöd för att inleda och utveckla Skolan i rörelse-verksamhet.
7 miljoner euro kan sökas för läsåret 2016–2017 . Programmet är en del av regeringens spetsprojekt för kompetens och utbildning.
Avsikten med att utvidga verksamheten Skolan i rörelse är att alla barn i grundskolan ska röra på sig en timme om dagen. Målet är en aktivare och mera trivsam skoldag. Varje skola kan göra skoldagen rörligare på sitt eget sätt. Det viktiga i skolornas verksamhet och i förverkligandet av programmet är elevernas delaktighet, inlärning samt mera rörlighet och mindre sittande.
Enligt undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen ger Skolan i rörelse en möjlighet att göra något åt barns och ungas stillasittande och uppmuntra barn till en rörlig livsstil.
– Målet med Skolan i rörelse är att införa minst en timme motion per dag i barnens skoldag. Motion stöder också på ett utmärkt sätt inlärningen. Över hälften av grundskolorna och över 300 000 elever deltar redan, säger Grahn-Laasonen.
–Tidigare erfarenheter har visat att det är oerhört viktigt att ta med eleverna i planeringen, verkställandet och utvärderingen av verksamheten. Delaktighet är en av hörnstenarna i Skolan i rörelse -verksamheten och det lönar sig att fästa särskild uppmärksamhet vid den i framtiden.
Ansökan till början av april
Understöd kan sökas av kommuner och privata utbildningsanordnare, såväl för fortsatt verksamhet som för att inleda ny Skolan i rörelse -verksamhet. Ansökningarna ska lämnas in till regionalförvaltningsverken senast den 7 april.
De centrala åtgärder som finansieras inom projektet Skolan i rörelse är att utnyttja och sprida god praxis, att utveckla lärarnas kompetens, att i mer omfattande grad ta i bruk funktionella inlärningsmetoder, att utnyttja och utveckla byggnads- och naturmiljö, mera motion under rasterna och under skolvägen, att förbättra förutsättningarna för motion under skolvägen, att ordna motionshobbyer under för- och eftermiddagar i skolorna samt ett brett samarbete mellan intressentgrupper.
– I praktiken kan det betyda t.ex. längre motionsraster, inlärning som sker på annat sätt än vid pulpeten, biologi i samband med en naturutfärd eller motionsklubbar på eftermiddagarna i samarbete med lokala idrottsföreningar. Förverkligandet är fritt, målet gemensamt – att få barnen att röra på sig, säger Grahn-Laasonen.
- Målet är att införa minst en timme motion per dag genom att utvidga programmet Skolan i rörelse så att det blir riksomfattande.
- Programmet förverkligas under åren 2016-2018.
- 21 miljoner euro har reserverats för åtgärder under den tiden.
- I början av 2016 var över hälften av Finlands grundskolor och över 300 000 av eleverna (60%)med i programmet Skolan i rörelse.
Ytterligare information om programmet
Anvisningar i anslutning till understödet
