Stefan Ingves: ”Folk föreställer sig att en riksbank är ett självspelande piano”
- Alla befolkningsprognoser visar att Finland har en åldrande befolkning, låga födelsetal och allt färre yrkesarbetande skattebetalare. Den här ekvationen har stora konsekvenser för de offentliga finanserna. Foto: Lehtikuva, Heikki Saukkomaa
Närpesbördige Stefan Ingves pensionerade sig från jobbet som Sveriges riksbankschef för ett år sedan. Efter det följde en karantän med munkavle. Nu tar han bladet från munnen.
Föreläsare, rådgivare och ekonomisk väderleksgubbe. Så sammanfattar Stefan Ingves sina nuvarande roller efter 17 års erfarenhet som riksbankschef i Sverige.
Den 8 februari föreläser han om ekonomiska utvecklingstrender för kommunala beslutsfattare på Finnish Consulting Groups och Kommunförbundets ledarskaps- och finansieringsforum.
– Jag ska tala om sådana ekonomiska strömningar som kommer att prägla kommunernas verksamhetsförutsättningar, säger Ingves.
Han varnar för den lömska villfarelsen som hävdar att ekonomin normaliseras efter flera turbulenta år i skuggan av coronapandemin, stigande styrräntor och energikriser.
– Många tror att allt kommer att bli som vanligt igen. Det är en falsk förhoppning. Vissa branscher och yrken kommer att försvinna medan andra tillkommer. Strukturomvandlingen upphör inte.
Vem och vad
Född 1953 i Närpes, Sydösterbotten.
Familj: Fru och tre barn.
Chef för Sveriges riksbank 2006–2022.
Ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.
Hedersdoktor vid Hanken i Helsingfors.
Rådgivare för centralbanken i Ukraina och styrelseordförande för Toronto Centre.
Aktuell som talare to 8.2 på årets ledarskaps- och finansieringsforumet RaFo.
Befolkningspyramiden svajar
Det största orosmolnet är den negativa demografiska utvecklingen som undergräver skatteintaget och hotar att göra livet surt för kommunerna.
– Alla befolkningsprognoser visar att Finland har en åldrande befolkning, låga födelsetal och allt färre yrkesarbetande skattebetalare. Den här ekvationen har stora konsekvenser för de offentliga finanserna.
Enligt Ingves rör det sig om en oundviklig utvecklingstrend eftersom befolkningsprognoser inte brukar ändra över en natt.
– Det går inte att cykla bakåt. Skattebasen minskar, vilket kan påverka landets konkurrenskraft och ge upphov till samhälleliga spänningar.
Utöver den skeva befolkningspyramiden finns det också andra ekonomiska hotbilder.
– De nordiska länderna riskerar att åka på en dubbelsmäll. Klimatförändringen kommer att påverka våra samhällen på ett oförutsägbart sätt. Försvarsutgifterna kommer att stiga. Allt detta kan föranleda nya statliga budgetunderskott.
Tävlan om hjärnkraft
Under Ingves uppväxt i Närpes var utvandringen omfattande.
– Nästan hälften av min skolklass i Närpes flyttade utomlands efter slutförd skolgång. Nu ska flyttrörelsen gå åt det andra hållet. Kommunerna måste förbereda sig på en hård konkurrens om hjärnkraft.
Många ekonomiska experter utgår från att Europeiska centralbankens styrränta sjunker i år. Ingves är inte lika hoppfull.
– Jag ser inte en återgång till negativa räntor eller nollränta. Den räntenivån är ovanlig i en historisk kontext. Det är svårt att säga hur styrräntorna utvecklas i år. Allt beror på inflationstakten.
Finland tampas med en statsskuld som vid årsskiftet uppgick till 156 miljarder euro, vilket motsvarar 74 procent av landets bruttonationalprodukt. Skillnaden i jämförelse med Sverige är slående. Den svenska statsskulden utgör just nu ungefär 17 procent av landets bnp.
– Det har tagit längre tid för Finland att justera pensionssystemet och höja sysselsättningsgraden efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Det förklarar en del av Finlands stora upplåning i jämförelse med Sverige.
Ingves anser att de senaste reformerna av det finska pensionssystemet kommer att minska skuldsättningen på sikt.
– Det tar tid att korrigera strukturer i den offentliga ekonomin. Den välfärd du önskar dig och den välfärd du redan har är alltid beroende av landets produktivitet och betalningsförmåga, som i sin tur är knuten till den nationella skattebasen.
Bladet från munnen
Stefan Ingves lämnade jobbet som riksbankschef i Sverige för ett år sedan. Efter det följde en karantän som innebar att han inte fick uttala sig om Sveriges finans- och penningpolitik.
I december i fjol tog han bort munkavlen i en intervju i Morgonpasset i P3 då han meddelade att Sverige borde ansluta sig till det europeiska valutasamarbetet och euron.
– EU är Sveriges största handelsområde. De stora transaktionssystemen i bankvärlden blir paneuropeiska. Små länder av Sveriges storlek kan inte bygga sina egna datasystem. Det vore rimligt att Sverige ansluter sig till euron.
Utöver utspelet i P3 har Ingves fått hård kritik för att Riksbanken har gjort en förlust på cirka 80 miljarder kronor, alltså 7 miljarder euro. Förlusten har en koppling till ett beslut som Ingves fattade 2020 då Riksbanken utökade värdepappersköpen för att hantera pandemin och penningpolitiken.
– Det var rimligt att utöka obligationsköpen under pandemin. Marknaderna behövde hållas i gång och vi ville undvika att pandemin också blev en finanskris. Riksbanken tog risken och bär förlusten, men det är samhället som skördar vinsten. Folk föreställer sig ibland att Riksbanken är ett självspelande piano. Så är det inte. Riksbankerna måste ta en proaktiv roll under svåra tider.
Vilken expertroll har du numera som pensionär?
– Jag ger intervjuer, är rådgivare för centralbanken i Ukraina och styrelseordförande i Toronto Centre som utbildar finansiella tillsynsproffs på olika håll i världen. Jag ställer upp som ekonomisk väderleksgubbe. Jag tycker det är min skyldighet att dela med mig av min kunskap.
