Yle: Professorer föreslår valfrihet med servicesedlar
Servicesedlar är bästa sättet att förverkliga valfrihetsmodellen, säger professorer från Aalto-universitetet till Yle. Professorerna tror att det inte kommer att uppstå tillräcklig konkurrens mellan olika social- och hälsovårdscentraler. Därför är servicesedlar ett bättre alternativ.
Professorer vid Aalto-universitet fortsätter sin kritik av regeringens vård- och landskapsreform, skriver Yle. Enligt professorerna kommer det att vara alldeles för dyrt att grunda nya social- och hälsovårdscentraler och risken blir därför att konkurrensen och därmed också valfriheten uteblir.
Professorerna föreslår istället en modell där diagnosen alltid görs på offentliga sidan där patienten sedan får en servicesedel. Patienten kan sedan själv välja om vården sker på den offentliga eller privata sidan.
Servicesedlar finns redan nu, men de används i rätt liten utsträckning. Enligt professorerna borde servicesedlarna användas i större omfattning i framtiden och inte enbart till att förkorta operationsköer.
– På en liten ort finns det plats för flera fysioterapeuter, men inte nödvändigtvis för flera social- och hälsovårdscentraler, säger Otto Toivanen, professor i ekonomi vid Aalto-universitetet till Yle.
Professorerna påpekar att de största kostnaderna utgörs av vård och behandlingar och inte av att ställa diagnoser.
Landskapsskatten kommer
Professorerna ser att det fortfarande fins risk för att de företag som går med i valfrihetsmodellen försöker locka till sig de mest lukrativa kunderna.
Då företagen får betalt ber patient som listar sig hos dem sporrar det till effektivitet men också till att locka till sig kunder som inte ger upphov till stora kostnader, säger Toivanen till Yle. Han menar att företagen gärna ser att specialsjukvården eller någon annan tar hand om de patienter som blir dyra.
Professorerna tror också att man förr eller senare kommer att gå in för en modell med landskapsskatt.
Så som modellen ser ut nu finns många öppna frågor. Toivonen frågar sig t.ex. hur det går för de landskap som är effektiva och får pengar över.
– Får landskapet då behålla pengarna? Å andra sidan, om pengarna tar slut, skjuter staten då till extrapengar eller sjunker servicenivån?
