KF: Vårdreformen måste beredas i samarbete!
Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet ondgjorde sig på fredagen i Seinäjoki över att vård- och förvaltningsreformen förs vidare i hast och med bristfälliga eller föränderliga basuppgifter. Regeringens bolagiseringsriktlinjer förra veckan rörde igen om i beredningen.
– Det är många frågor som man nu får planera om på nya grunder, vilket kräver mycket mer grundläggande beredning. Det verkar vara omöjligt att få ordentliga lagförslag ut på remiss före semestrarna, då besluten om valfrihet ska fattas först på hösten, sade vice verkställande direktör Hanna Tainio vid en förhandlingskonferens för kommunala ledare i Södra Österbotten.
Regeringens senaste riktlinjer för social- och hälsovården är också problematiska för den beredning som kommunerna redan gjort.
– I många områden har man redan hunnit långt med beredningen. För att beredningen ska framskrida är det mycket viktigt att de frågor som fortfarande är oklara i regeringens riktlinjer klarläggs snabbt, krävde Tainio.
Tainio betonade att landskapen och kommunerna i framtiden måste kunna sköta befolkningens välfärd tillsammans och enligt de lokala förhållandena. Då ansvaret för social- och hälsovården övergår till landskapen, måste man kunna bygga upp samarbetsformer för välfärdstjänsterna och hälsofrämjandet samt bildningen, som kommunerna ansvarar för.
– Förhandlingsförfarandet mellan kommunerna och landskapen, som Kommunförbundet anser vara viktigt, saknas helt och hållet i riktlinjerna. Det saknas också möjligheter att gemensamt komma överens om hur tjänsterna ska tillhandahållas.
Många uppgiftshelheter kommer att vara placerade i gränssnittet mellan kommunen och landskapet, vilket kräver samarbete.
– Många uppgiftshelheter kommer att vara placerade i gränssnittet mellan kommunen och landskapet, vilket kräver samarbete. Ministerierna har i varje fall rekommenderat att kommunerna ska fortsätta beredningen. De har uttryckligen sporrat dem till lätta förvaltningsstrukturer och till planering av en produktion som bemöter integrationsmålen, påpekade Tainio.
Enligt Tainio är det speciellt viktigt att få klarhet i detaljerna kring bolagiseringsskyldigheten.
– Att bolagisera medborgarnas jämlikhet är inte någon lösning till exempel i glesbygdsområdena. Risken är också att de små företagens ställning försvåras, att klientavgifterna stiger och att efterfrågan och den offentliga finansieringen fördelas på ett oändamålsenligt sätt ur ett folkhälsoperspektiv.
Tainio påpekade att modellen med flera producenter och valfrihet kräver väldigt mycket av informationsförvaltningen och informationsledningen, bland annat tillgång till fullständiga pris- och kvalitetsuppgifter. Det räcker den tillgängliga beredningstiden inte till för.
