Utredning: Vårdkostnaderna för medelstora kommuner ökade betydligt
I stora städer stabiliserades kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvården, i medelstora kommuner ökade social- och hälsovårdskostnaderna
Kommunförbundet har utrett kostnaderna för hälso- och sjukvården i stora städer och kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner år 2018. Enligt jämförelsematerialet ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården bara lite i de stora städerna. I de medelstora kommunerna ökade social- och hälsovårdskostnaderna betydligt.
Kostnadsutvecklingen under kontroll i stora städer
I de stora städerna sjönk de åldersstandardiserade kostnaderna för hälso- och sjukvården i Kuopio och Jyväskylä med –0,6 procent, i Helsingfors med –1,1 procent och i Esbo med –1,7 procent jämfört med året innan, när förändringarna granskades enligt penningvärdet år 2018. Av de jämförda städerna hade Björneborg den kraftigaste kostnadsökningen, +3,7 procent jämfört med året innan.
År 2018 uppgick kostnaderna för primärvården i de stora städerna till 1,9 miljarder euro exklusive kostnaderna för hemvården. Kostnaderna för den specialiserade sjukvården uppgick till 2,6 miljarder euro. De stora städernas åldersstandardiserade kostnader för hälso- och sjukvården uppgick till 2 312 euro per invånare år 2018.
– I stora städer finns det färre personer över 75 år än i hela landet i snitt, vilket bidrar till att förklara den icke-standardiserade kostnadsutvecklingen, påpekar Mia Malmila, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Kostnaderna ökar i medelstora kommuner
Kostnaderna för social- och hälsovården i medelstora kommuner ökade år 2018 jämfört med året innan. Bland de 11 kommuner och två samkommuner som ingick i jämförelsen sjönk kostnaderna endast i Kervo –1,0 procent, i Kyrkslätt –0,3 procent och i Borgå –2,1 procent. Däremot ökade de åldersstandardiserade kostnaderna i Mustijoki +7,6 procent och i Träskända +5,4 procent jämfört med året innan.
– De minskade kostnaderna förklaras av att kommunerna har satsat på förebyggande, multiprofessionella öppenvårdstjänster och individuell servicehandledning, konstaterar Maria Pernu, sakkunnig vid Kommunförbundet.
De medelstora kommunernas icke-åldersstandardiserade totalkostnader inom social- och hälsovårdssektorn uppgick till sammanlagt 1,8 miljarder euro, dvs. 3 469 euro per invånare. Den åldersstandardiserade summan är 3 545 euro per invånare. Relaterat till penningvärdet år 2018 är kostnadsökningen i de medelstora kommunerna sammanlagt 2,0 procent mellan åren 2017 och 2018.
Helsingfors och Kervo producerar tjänster kostnadseffektivt
Av de stora städerna har Helsingfors klarat av att dämpa kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården under de senaste tio åren. Nyckelfaktorer är här ökade digitala tjänster, stöd för de äldres hemmaboende och ett brett utnyttjande av yrkeskompetenser.
– Vi har utökat det sektorsövergripande teamarbetet så att en klient vid till exempel centralen för hälsa och välbefinnande ofta redan vid den första kontakten får en lösning i sitt ärende. Det är inte genom försämrad service som kostnadseffektiviteten förbättrats, utan tvärtom genom förbättrad service, säger Juha Jolkkonen, sektorchef vid Helsingfors stad.
Bland de medelstora kommunerna har Kervo haft kostnader som varit under medeltalet sedan år 2005. Tack vare kunskapsledning har kostnaderna både inom social- och hälsovårdssektorn och inom den specialiserade sjukvården minskat efter år 2016.
– Vi har utvecklat verksamheten genom att integrera tjänster inom den specialiserade sjukvården med basnivån och genom att inrikta verksamheten på basnivå på verkningsfulla och förebyggande tjänster. Vår intention är att modigt pröva ut nya serviceformer i samarbete med våra partner, säger Erja Wiili-Peltola, sektorchef inom social- och hälsovården i Kervo stad.
– Det finns inte en enskild metod för att hålla kostnaderna nere, utan det förutsätter ett systematiskt och långsiktigt utvecklande av tjänsterna och servicestrukturen inom alla sektorer, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Finlands Kommunförbund.
Information om kostnadsjämförelserna
Materialet i Finlands Kommunförbunds kostnadsjämförelser bestod av två separata delar, där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård år 2018.
I kostnadsjämförelsen mellan de stora städerna deltog Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter från socialvårdssektorn, dvs. från hemservicen och heldygnsvården för äldre.
I jämförelsen av social- och hälsovårdskostnaderna i de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Kervo, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mustijoki vård- och omsorg, Rovaniemi, Salo, Sibbo, Träskända och Tusby.
