Svårt och dyrt att få IT-systemen ihop

Det finns en lång rad av projekt och initiativ som skall åstadkomma samma sak: Ett IT-system som kan hantera vårdens data på ett heltäckande, nationellt, kompatibelt, användarvänligt och säkert sätt. Projektet Una griper sig verket an i små portioner, underifrån.

Datasystemen i vården är extremt utmanande.
– Man kan jämföra med bankerna. De har länge använt sig av IT, men deras uppgifter är egentligen ganska enkla, de hanterar bara valuta i olika form, säger yrjö koivusalo, ordförande för styrgruppen för projektet Una.
– Men tänk på hur många olika slags information som skall hanteras av vårdsystemen, och på hur många olika sätt informationen skapas.

Just nu behövs det på universitetscentralsjukhuset i Åbo ett tjugotal olika program bara för att hantera de mest centrala uppgifterna kring en patient: journaler, tidsbokningar, labbsvar, röntgen med mera.

Digitaliseringen i vården

1977	Danmark börjar bygga patientregister nationellt.
1990-1995	Patientdatasystemen flyttar in i Windows.
1990-talets mitt	Finlands nationella ICT-strategi.
2003	Danska patientregistret Sundhed.dk.
2007	Danmark tar i bruk e-recept först i Europa. Alla sjukhus i Finland har e-patientdatasystem. Lag om elektroniska kunddata i social- och hälsovården träder i kraft.
2008	Nationella patientöversikten öppnas i Sverige. Estlands nationella patientregister.
2010	De första e-recepten i apoteken i FInland. Nationellt patientdataregistret startar. Projektbyrån föreslår att Apotti-systemet köps som helhet.
2013	Akusti-forumet för IT-frågor i vård startar.
2014	Patienten får rätt att välja vårdplats – nya rådgivningssajter startas av THL
2015	Slutlig offertbegäran på Apotti-systemet i april. Beslut om att starta Una-projektet i juni.

Projektbyrån för Apotti har räknat att det används cirka 260 olika dataprogram i vården i HNS och kommunerna som deltar.
Apotti ersätter inte alla, men cirka hälften. I stort sett lika ser det ut på annat håll i landet, trots åratal av bedyranden om att vårdens datasystem skall förenhetligas.

Samtidigt har integrationen av socialvård och hälsovård blivit ett mantra både lokalt och nationellt och därmed skall man koppla in också vissa delar av socialvården i de framtida systemen. Åldringsvården, handikappomsorgen, missbrukarvården är ganska självskrivet med, konstaterar Koivusalo.

LÄS OCKSÅ: HVC-läkaren får vänta när timglaset snurrar

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och distriktets stora städer har beslutat köpa IT-systemet Apotti. Affären står för tillfället stilla i väntan på att marknadsdomstolen
skall avgöra om företaget CGI som förlorade upphandlingen mot företaget Epic har fog för sina klagomål.

Apotti har tagit flera år att planera och driva igenom de politiska organen, ackompanjerat av het politisk debatt. Systemet beräknas kosta närmare en halv miljard euro.
– Apotti är ett exempel på att saker blir komplicerade då de blir tillräckligt stora, säger Koivusalo.

Koivusalo är också IT-chef på Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Apotti är ett stort projekt som skall leverera IT inom vård för ungefär var fjärde finländare.

Una är ett mycket mindre projekt som planerar IT inom vård för nästan alla andra.

I Apotti har HNS beställt ett enhetligt system av en enda leverantör. Filosofin med Una är annorlunda. Systemet – systemen – byggs upp av moduler som olika distrikt ensamma eller tillsammans kan upphandla från flera olika leverantörer.

– Det är kanske inte ens önskvärt att en enda leverantör skulle få monopol på den här branschen i landet, säger Koivusalo.

Dessutom finns det inte ens globalt så många företag som är kapabla att leverera de komplicerade helheter som det kan bli frågan om.

Vad man vill

UNA i korthet

I Una-projektet deltar 19 av de 21 sjukvårdsdistrikten och sju storstäder. Utanför är bara HNS och Satakunta sjukvårdsdistrikt.
Värdorganisation är SydÖsterbottens sjukvårdsdistrikt.
Una ska till exempel göra det möjligt för sköterskan att i ett svep boka en mottagningstid hos läkaren, en undersökning på röntgen eller labb och ett kontrollbesök efteråt, eller att systemet skall kunna hantera klientens alla kontaktuppgifter och juridiska dokument centralt.
Kravspecifikationerna som utarbetas i Una kan omfatta ett par tusen poster. Kravspecifikationerna som utarbetats i Kiila var 2500 poster och i Apotti omkring 5000. Man försöker harmonisera kraven sinsemellan.

Idén till Una föddes i fjol i Kommunförbundets forum Akusti som samlar kommuner och regioner kring vårdens IT-frågor. Sedan HNS gått sin egen väg med Apotti har forumet varit speciellt viktigt för resten av landet. Sex sjukvårdsdistrikt och hälsosamkommuner och två städer på ett område från Kotka till Kauhava har sedan 2013 samarbetat i projektet Kiila. Gemensamt för dem är att de äger IT-leverantören Medi-IT. Nu bygger Una vidare på erfarenheterna från både Apotti och Kiila – men utan bindningarna till Medi-IT eller ambitionen att fixa allt i ett.

Unas budget är 1 miljon euro – småpengar jämfört med Apottis 375-500 miljoner. Den utmätta tiden är mindre än ett år, det skall vara klart i juni i år. Målet är bara att skriva ner allt som de framtida systemen skall klara, att formulera kravspecifikationen.

När det är klart gör man en modell för upphandlingen och projektbyrån. Det projektet har redan ett arbetsnamn – Hanko. Men inte heller det inkluderar upphandling. Det är fortfarande frågan om en mall. Den kan sedan varje sjukvårdsdistrikt – i framtiden landskapsförvaltning – använda för att enligt eget för gottfinnande och egen tidtabell upphandla sina egna IT-lösningar.

Om alla följer samma kravspecifikation så blir resultatet till slut ett nationellt fungerande system, är tanken.

Ansvaret består

Una satsar på att bygga vårdens och omsorgens IT-värld bit för bit med hjälp av många små och stora leverantörer och experter. Man försöker inte ens utlokalisera ansvaret.
– Det går inte att utlokalisera.

Det är sist och slutligen vi själva – IT-personalen i förvaltningen – som ansvarar för att allt fungerar, säger Yrjö Koivusalo.

De senaste 21 åren har ansvaret för att Åbo universitetssjukhus och sjukvårdsdistriktets IT-system fungerar vilat på den här ADB-lärda filosofiekandidatens axlar. Det har inte alltid fungerat och ibland har det blivit rubriker både i tidningar och lokalradio då sjukhusets dörrar har låst sig eller patientberättelserna inte har gått att läsa.

Är inte tanken på att också integrera hälsocentralerna, socialsektorn och dessutom göra det hela kompatibelt med resten av landet och med framtiden lite skräckinjagande?
– Nej, svarar Koivusalo lugnt med ett leende. Vi har ändå lärt oss en hel del och det går bättre nu. Centralsjukhuset är ändå den mest kritiska platsen, här kan folk faktiskt dö om det går snett. Då klarar vi nog resten också.

Att bara låta bli är inte heller ett alternativ.
– Det har inte talats så mycket offentligt om det men inom branschen vet man att det förekom mycket mera felmedicinering tidigare, på papprets tid. Då man övergick till datorer blev det förstås liv om allt som hände med datasystemen, men i jämförelse når man nog bättre resultat idag.

Ämnen