Stor sänkning av vårdkostnaderna i stora städer - lägst i Esbo och Vanda

Kostnaderna för hälso- och sjukvården i de stora städerna sjönk år 2016 mer än någonsin på 2000-talet, framgår det av Kommunförbundets årliga kostnadsjämförelse.

Kostnaderna för de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg sjönk i genomsnitt med 1,5 procent och för de medelstora kommunernas med 0,8 procent. Året innan steg kostnaderna med 2 procent.

Siffrorna för de undersökta stora städerna och mellanstora kommunerna gäller kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna till ungefär tre miljoner finländare.

– De stora städernas kostnader för hälso- och sjukvården sjönk ifjol mer än någonsin på 2000-talet, dvs. på de senaste 15 åren, säger Teija Mikkola, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Bland de största städerna var kostnaderna på årsnivå högst i Uleåborg med 2 493 euro per invånare och lägst i Esbo med 2 175 euro och i Vanda med 2 179 euro.

I medeltal betalade de stora städerna 2 304 euro per invånare och år för hälso- och sjukvården. Sammanlagt uppgick kostnaderna för hälso- och sjukvården i de elva största städerna i Finland till cirka 5,28 miljarder euro år 2016. Den årliga kostnadsjämförelsen gäller Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Lahtis, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. 

– Det intressanta är att Helsingfors länge var dyrast i jämförelsen, men under de senaste åren har huvudstadens kostnader hållit sig nära medeltalet för de stora städerna. Helsingfors kostnader uppgick i fjol till 2 325 euro per invånare, säger Mikkola. 

De billigaste social- hälsovårdstjänsterna i medelstora kommuner kostade 3 021 euro per invånare

I de medelstora kommunerna jämförde Kommunförbundet  också socialvårdskostnaderna. De undersökta kommunernas social- och hälsovårdskostnader uppgick i fjol till totalt drygt 2,24 miljarder euro.

Av de undersökta kommunerna uppvisade Mustijoki samarbetsområde för vård och omsorg, det vill säga Mäntsälä och Borgnäs, de lägsta vårdkostnaderna eller 3 021 euro per invånare. De näst lägsta kostnaderna uppvisade Sibbo med 3 027 euro per invånare och Kervo med 3 172 euro per invånare.

– År 2016 fick kommunerna inte många nya skyldigheter, endast hemservicen för barnfamiljer. Denna nya uppgift höjde de medelstora kommunernas kostnader för service till barn och familjer, säger Tero Tyni, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Jämförelsen mellan medelstora kommuner omfattade Borgå, Grankulla, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Raumo, Rovaniemi, Salo, Sibbo, S:t Karins, Träskända och Tusby samt Kajanalands samkommun för social- och hälsovård, Mustijoki samarbetsområde (Mäntsälä–Borgnäs) och affärsverket Saarikka för vård- och omsorg. Saarikka ansvarar för social- och hälsovården i kommunerna Kannonkoski, Karstula, Kivijärvi och Kyyjärvi samt Saarijärvi stad.

Effektivare verksamhet, öppenvård och höjda klientavgifter sänkte kostnaderna

– Kommunernas kärva ekonomiska situation har synts som en mycket måttlig kostnadsutveckling under flera år. Effektiviseringen och utvecklingen av kommunernas verksamhet har gett resultat, bedömer Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Kommunförbundet.

Enligt Kommunförbundets uppskattning kan de sänkta vårdkostnaderna utöver effektiviseringen förklaras med den omlagda servicestrukturen, där fokus i hälso- och sjukvården överförs från institutionsvård till öppenvård. Lagändring som höjde klientavgifterna inom den specialiserade sjukvården har också bidragit. När befolkningen åldras och vårdbehovet ökar, kunde man anta att också kostnaderna ökar. Men kommunerna har lyckats sänka kostnaderna.

– Ökningen av inkomsterna från klientavgifter inom den specialiserade sjukvården sänkte kostnaderna. Enligt klientavgiftsförordningen fick avgifterna höjas med upp till 30 procent från början av år 2016, säger Anu Nemlander, sakkunnig.

Läs mer på kommunforbundet.fi. Där hittar du också bilagor med kommunvisa resultat.