Social- och hälsovårdsreformen inne i slutfasen – orsak till oro i kommunerna

Tarja Myllärinen menar att frågor om basservicen och speciellt förstärkandet av socialvården har hamnat i skymundan.
Tarja Myllärinen menar att frågor om basservicen och speciellt förstärkandet av socialvården har hamnat i skymundan.
27.5.2021

Samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena måste löpa smidigt. Annars riskerar tjänsterna försämras.

Social- och hälsovårdsreformen tog ett stort steg framåt när riksdagens grundlagsutskott i fredags bedömde att regeringens lagförslag duger, efter smärre korrigeringar. Lagpaketet behandlas nu i riksdagen av social- och hälsovårdsutskottet.

Om riksdagen hinner godkänna lagförslaget innan sommaruppehållet kan reformen framskrida enligt tidtabell. Då skulle områdesval ordnas i början av 2022 och överförandet av uppgifterna, från kommunerna till välfärdsområdena, skulle verkställas 2023.

Genomförbara korrigeringar

Kommunförbundets ledande jurist Arto Sulonen bedömer att grundlagsutskottets betänkande om lagförslaget var positivt med tanke på tidtabellen.

– Grundlagsutskottet förutsätter inte att lagpaketet ska granskas igen av utskottet.

Lagförslagets grundläggande lösningar är inte problematiska grundlagsmässigt sett, menar utskottet, men några justeringar måste göras.

Det handlar om en handfull ställen och om korrigeringar som kan genomföras, säger Sulonen. Nu är det upp till social- och hälsovårdsutskottet hur det beaktar grundlagsutskottets anmärkningar i sitt eget betänkande.

Kommunalt självstyre viktigt

Grundlagsutskottet kräver korrigeringar i punkter om statens styrning av Helsingfors stad, om hävandet av ikraftvarande och gamla avtal och om hur kommunerna ska ersättas för egendom som går över till välfärdsområden. Korrigeringarna gäller också rätten till personuppgifter.

Korrigeringskraven berör i hög grad kommunerna.

– Grundlagsutskottet förutsätter alltså att grunden för hur egendom kompenseras ändras, förklarar Sulonen. Randvillkoren för att häva stora utkontrakteringsavtal måste preciseras i lagstiftningen.

Även Helsingfors stads ställning, vid sidan av andra välfärdsområden, som anordnare av social- och hälsovårdstjänster kräver preciseringar i lagförslaget.

– Grundlagsutskottet kräver att statens styrning måste granskas utgående från det kommunala självstyret. Den styrning som staten påtvingar Helsingfors stad kan inte vara så strikt som i andra välfärdsområden.

Tjänsterna måste garanteras

Kommunförbundets social- och hälsovårdsdirektör Tarja Myllärinen vet att reformens tidtabell är mycket krävande för många kommuner. Det handlar om en stor omvälvning på kommunfältet som orsakar olika typer av oro i kommunerna, säger hon.

– En oro gäller hur kontaktytor ordnas. När man bygger en ny organisation uppstår nya gränssnitt som måste utvecklas till kontaktytor. Oron handlar om hur samarbetet mellan de tjänster som överförs till välfärdsområdena och de som blir kvar i kommunerna kan fås att löpa så, att det inte sker en försämring för kunderna. Kunder får inte falla mellan organisationsgränserna.

För att undvika detta måste välfärdsområdena och kommunerna bygga nya typer av samarbetsmodeller. Det här gäller såväl samarbetet mellan välfärdsområdenas och kommunernas ledning och mellan politiska beslutsfattare och sakkunniga. På så sätt tryggas en smidig service för kunderna, betonar Myllärinen.

Kostnaderna ökar på kort sikt

Enligt Myllärinen har reformens mål, till exempel tjänsternas tillgänglighet och jämlikhet, lyfts fram på ett varierande sätt under reformens olika skeden. Betoningarna har varierat, säger hon.

Under reformens slutskede har den specialiserade sjukvården varit starkt framme. Myllärinen menar att frågor om basservicen och speciellt förstärkandet av socialvården, funktionell integration och stävjandet av kostnadsökningen hamnat i skymundan.

– I lagförslaget erkänns öppet att reformen och dess förändringskostnader ökar på kostnaderna ända fram till 2030-talet.

Myllärinen, som följt de senaste årens reformförsök noga, är inte överraskad av att grundlagsutskottet i huvudsak godkände lagförslaget. De tidigare reformförsöken har kommenterats och bedömts på ett sätt som underlättat den nu aktuella processen.

Den här artikeln bygger på Kuntalehtis artikel.