Sjukvårdsdistrikten höll sina budgetar trots ökad efterfrågan
Efterfrågan på specialiserade sjukvårdstjänster har ökat i sjukvårdsdistrikten, men trots det har distrikten lyckats hålla sin budget. De flesta sjukvårdsdistrikt uppskattar att årets bokslut kommer att visa överskott, framgår det av en sammanställning som Kommunförbundet gjort .
– Sjukvårdsdistrikten och deras medlemskommuner har helt tydligt bättre än tidigare lyckats förutse alla kommande intäkter och kostnader. Budgetarna har hållit trots ökad efterfrågan på tjänster, säger Anu Nemlander, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Materialet omfattar produktionen och efterfrågan i alla Finlands sjukvårdsdistrikt, men i sammanställningen saknas uppgifter om de nya sjukvårdsdistrikten som inlett sin verksamhet i år, dvs. Södra Savolax (Essote), Mellersta Österbotten (Soite), Norra Karelen (Siun sote) och Päijänne-Tavastland (PHHYKY).
– Vid de kommunala sjukhusen statistikfördes i januari–augusti 3,6 procent fler remisser än tidigare, sammanlagt cirka 1,1 miljoner, berättar Nemlander.
Antalet besök ökade med 4,4 procent och uppgick till sammanlagt nästan 5,8 miljoner.
Intäkterna har ökat mer än väntat
Då efterfrågan ökat har också sjukvårdsdistriktens verksamhetsintäkter för den specialiserade sjukvården vuxit. Tillväxten i januari–augusti var 3,7 procent jämfört med i fjol. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt drygt 4,6 miljarder euro.
Verksamhetskostnaderna var sammanlagt knappt 4,5 miljarder euro. Största delen, dvs. lite över hälften av kostnaderna bestod av personalkostnader. De köpta tjänsternas andel var 26 procent och 18 procent var kostnader för material, förnödenheter och varor.
– Verksamhetskostnaderna ökade med 2,4 procent, vilket motsvarade budgeten. Personalkostnaderna blev en procent mindre än för ett år sedan. Det beror i huvudsak på konkurrenskraftsavtalet och utläggningen av tjänster, säger Anu Nemlander.
Köpen av tjänster ökade med 5,8 procent jämfört med motsvarande period år 2016.
Räkenskapsperiodens resultat var positivt i de flesta sjukvårdsdistrikt. Alla hade positiva årsbidrag under perioden januari–augusti. Om utbudet och efterfrågan på tjänster samt intäkterna från tjänsterna kvarstår på samma nivå som under första halvan av året kommer sjukvårdsdistriktens sammanlagda resultat för hela året att bli en aning på plus.
Färre förlossningar, en tredjedel sköttes på HNS-sjukhus
Förlossningarna har minskat redan fem år i följd.
I januari–augusti 2017 var antalet förlossningar över fyra procent mindre än föregående år. Sammanlagt sköttes 33 800 förlossningar, av vilka 16,6 procent med kejsarsnitt. Var tredje nyfödd finländare föddes på ett sjukhus i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Av fastlandsbefolkningen bor nästan en tredjedel inom HNS-området.
– Antalet operationer var så gott som oförändrat under halvårsperioden. Sammanlagt utfördes 232 000 operationer, vilket är lika många som under motsvarande period i fjol, säger Mari Sjöholm, informationsplanerare.
Omkring en fjärdedel av alla operationer utfördes som jourkirurgi. Av de icke brådskande elektiva operationerna var cirka hälften dagkirurgiska.
Kortare köer eftersträvas
Enligt THL:s uppgifter om vårdköerna inom den specialiserade sjukvården är köerna längst till starroperationer och till operationer av höft- och knäledsproteser.
– Sjukvårdsdistrikten försöker ändå korta av köerna. Under perioden januari–augusti 2017 hade distrikten i egen regi utfört något fler starroperationer och opererat nästan sju procent fler höft- och knäledsproteser än året innan, säger Mari Sjöholm.
I likhet med tidigare år ökade också antalet ballongvidgningar av kranskärl. På riksnivå gjordes 7,5 procent fler sådana ingrepp än under motsvarande period i fjol. Antalet bypassoperationer låg på samma nivå som 2016, medan de under tidigare år har minskat stadigt.
