Tredje sektorn vill höras i reformerna
Tredje sektorns aktörer borde höras mer inför reformerna. Organisationerna och föreningarna har nära kontakt med kunderna och vet vad de behöver. Bl.a. de här åsikterna fördes fram under den den svenskspråkiga organisationsträffen som projektet Nyland 2019 bjöd in till.
– Meningen är att det vi lär oss idag ska ingå i servicestrategin och servicelöftet som ingår i den kommande landskapsstrategin, säger Christina Gestrin som arbetar med den svenskspråkiga beredningen inom projektet Nyland 2019.
Flera av föreningarna på plats tackade för initiativet till träffen. Frågorna om tredje sektorns roll i framtiden är många och flera upplever att organisationerna inte blir hörda, åtminstone inte i de officiella beredningsgrupperna.
– Det är i alla fall den upplevelsen jag har. Tredje sektorn har förbigåtts i beredningsgrupperna här i Nyland. Istället sitter det många representanter från kommunerna med. Att tredje sektorn inte är med är synd eftersom organisationerna har en när kontakt till kunderna, säger Nina av Hällström, verksamhetsledare för SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf.
Just kundperspektivet är något som Gestrin och kollegan Säde Pitkänen lyfter fram som ett av målen med organisationsträffen.
– Organisationerna har nära kontakt med kunderna och genom er kommer kundens perspektiv fram, säger Pitkänen.
Serviceproduktionen ett frågetecken
Organisationernas möjlighet att producera service i framtiden var en fråga som flera deltagare i träffen lyfte upp. Många är oroliga för att små organisationer och föreningar inte kommer klara av att vara med på marknaden i framtiden.
– Föreningarna fortsätter säkert med frivilligverksamhet, kamratstöd o.s.v. Men hur kommer det att bli med serviceproduktionen? frågar sig Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen.
Gestrin medger att beredningsarbetet inte ännu kommit särskilt långt, men tror att tredje sektorn kommer att vara med som serviceproducenter på något sätt också i framtiden också om hon kan se vissa orosmoment.
– Idag stöder många kommuner föreningarna, men hur det blir i framtiden då landskapen tar över social- och hälsovården och dessutom har strikta ekonomiska ramar återstår att se, säger Gestrin.
Under organisationsträffen diskuterades också behovet av att samarbeta mer mellan svensk- och tvåspråkiga föreningar och hålla varandra uppdaterade gällande reformerna.
