Många oklarheter kring kundsedlarna
Det är oklart vilka tjänster kundsedlarna ska täcka och vad privata bolag kan sälja till kunderna som tilläggstjänster. – Låter man fantasin skena kan man tänka sig flera hemska scenarier där patienten blir tvungen att betala för sin vård ur egen ficka, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet.
Kommunförbundet utförde i vovember undersökningen Kommunpulsen där kommunsektorn fått svara på hur den ser på de pågående reformerna och innehållet i dem. Av den den senaste enkäten framgår att det råder stor osäkerhet inom kommunsektorn om hur de grundläggande målen för vårdreformen kommer att utfalla.
I enkäten fick kommunsektorn också svara på vad de tycker om kundsedlarna och den personliga budgeten som ska förverkliga valfrihetsmodellen.
Svaren visar att kommunerna framför allt är skeptiska till att kundsedlarna också ska omfatta den specialiserade sjukvården.
”Tyvärr tar Finland flera steg tillbaka ifall modellen godkänns”, löd ett av de öppna svaren i enkäten.
Myllärinen vid Kommunförbundet ser också många problem med kundsedlarna. Bl.a. att det i lagen inte tillräckligt tydligt står skrivet vad kundsedlarna ska täcka och vilka tilläggstjänster privata bolag kan sälja till patienterna.
– Karrikerat kan man tänka sig att kundsedeln t.ex. kan fås för en operation och i tjänsten ingår en vanlig madrass och en vanlig dyna. Betalar man mer får man en bättre madrass och mjukare dyna. Låter man fantasin skena kan man tänka sig flera hemska scenarier där patienten blir tvungen att betala för sin vård ur egen ficka, säger Myllärinen.
Myllärinen säger att det kan vara svårt för patienten att själv avgöra vilka tilläggstjänster som är nödvändiga. Det är lätt att tacka ja till en tilläggstjänst om den rekommenderas till en av sjukvårdspersonalen.
Hon får medhåll av Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio.
– Många kan bli överraskade över att vården blir dyrare än man räknat med, säger Tainio.
Hon är också kritisk till bolagiseringstvånget som nu officiellt slopats, men i praktiken fortfarande finns kvar.
– De offentliga instanser som vill erbjuda tjänster kunderna kan få med kundsedlar måste fortfarande bolagisera sin verksamhet. Bolagiseringstvånget har blivit ett dolt tvång, säger Tainio.
Utkastet till valfrihetslagen som nu är på utlåtanderunda är enligt Kommunförbundet bristfälligt.
– Det visar på en ovilja till förändring hos beredarna. Personligen har jag svårt att tro att lagutkastet kan gå igenom som sådant, sade Tainio.
De som svarade på Kommunpulsen fick också ta ställning till den planerade dämpningen av kostnadsökningen inom social- och hälsovården.
Av uppgiftslämnarna trodde 72 procent att reformen inte dämpar kostnadsökningen och endast 8 procent trodde att kostnadsökningen bromsas.
