Beslutsfattarna i landskapsförbunden missnöjda med regeringens reformarbete
Beslutsfattarna i landskapsförbunden är missnöjda med regeringens reformarbete. Inom regeringspartierna ställer sig majoriteten ändå bakom reformen, medan de flesta inom oppositionspartierna inte önskar att reformen genomförs.
De här resultaten kommer fram i en enkätundersökning som Emily Sundqvist, doktorand vid offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, genomfört under våren och som visar på en stark politisk splittring kring vård- och landskapsreformen.
Det finns överlag stora åsiktsskillnader mellan partierna, bland annat ledamöterna i de två stora regeringspartierna Centern och Samlingspartiet har väldigt olika uppfattningar om hur de nya landskapen bör styras och finansieras. Inom Samlingspartiet finns också en minoritet (23,2 procent) som inte önskar att reformen genomförs.
Överlag finns det ett övervägande missnöje mot regeringens reformarbete, 61,8 procent av ledamöterna anser att regeringen inte gjort ett bra arbete med reformen. Missnöjet är ännu större inom oppositionspartierna. Mest kritiska är De gröna, Vänsterförbundet och Socialdemokraterna, men även inom Samlingspartiet är en knapp tredjedel missnöjda med regerings arbete.
Däremot finns det en stor enighet kring behovet av en vårdreform. Av ledamöterna anser 80,1 procent helt eller delvis att en vårdreform behövs.
Ledamöternas uppfattning om behovet av självstyrande landskap är betydligt mer diffus. Överlag anser 44 procent helt eller delvis att det inte finns ett behov av självstyrande landskap, medan 39,5 procent helt eller delvis anser att en ny landskapsnivå behövs.
Centern är det enda partiet där en nästan enhällig majoritet anser att de nya landskapen behövs, medan majoriteten inom Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna anser att självstyrande landskap inte behövs.
En majoritet inom alla partier utom Centern anser att påverkningsmöjligheterna är små i de nya landskapen.
Bland ledamöterna håller 61,7 procent helt eller delvis med om att landskapen bör få beskattningsrätt ifall reformen genomförs. Stödet är högt i både Centern och de flesta oppositionspartierna, medan majoriteten inom Samlingspartiet och Kristdemokraterna har en helt eller delvis avvikande åsikt.
Det finns en osäkerhet kring om landskapen bör kunna åta sig övriga uppgifter än de som bestäms genom lag. Bland respondenterna är sammanlagt 35,7 procent kritiska till påståendet, medan 36,1 procent av dem håller helt eller delvis med. Nästan en tredjedel av ledamöterna är varken av samma eller avvikande åsikt. Samlingspartiet och Kristdemokraterna är mest kritiska, medan Svenska folkpartiet och Vänsterförbundet ställer sig mest positiva till påståendet.
Det finns sammanlagt 1218 fullmäktige- och styrelseledamöter i landskapsförbunden. Den elektroniska enkäten sändes till 1149 av dem via e-post. Undersökningen besvarades av 311 personer (svarsprocent: 27,1%).
