Landskapet och kommunen är partners
Effektivare serviceproduktion och bättre kundservice. Österbottens landskapsdirektör Kaj Suomela ser flera fördelar med den kommande vård- och landskapsreformen. Och ja, han ser också nackdelar. Att landskapen inte fick en egen beskattningsrätt ser han som ett stort minus.
– Landskap utan beskattningsrätt är inte självständiga. Det kommer att bli svårt att skaffa tilläggsmedel, vi kan inte skicka fakturor till kommunerna eller staten när pengarna är slut. Att höja avgifterna blir också svårt eftersom vårdavgifterna ska harmoniseras och sjukvården bli jämlik i hela landet.
Suomela tippar att landskapen får en begränsad beskattningsrätt så småningom. Pengar är nödvändiga för att utveckla landskapen.
– Ifall landskapen lyckas effektivera serviceproduktionen kommer det att finnas pengar över också till utveckling.
En stor nackdel med reformen är enligt Suomela omfattningen.
– 220 000 personer ska byta arbetsgivare och 7,5 miljarder euro omfördelas. Vi talar om en väldigt stor reform.
Suomela är ändå övertygad om att det finns vinster att hämta i en centralisering.
– Det nya landskapet samlar och koncentrerar funktionerna. Vi får en myndighet i Österbotten i stället för 20. I dag har vi 15 kommuner, en NMT-central, ett regionförvaltningsverk, ett sjukvårdsdistrikt och så vidare i Österbotten. Efter reformen har vi en myndighet. Det gör en viss skillnad.
Suomela är noga med att poängtera att centralisering inte innebär att verksamheten fysiskt koncentreras till ett enda ställe.
– Vi söker hela tiden nya sätt att ge kundservice. Kontakterna sker i dag allt mer via nätet och det här är en utveckling som kommer att fortsätta. För kunden bör det bli enklare att vända sig till en enda instans om ärendet gäller planläggning, vägdragning, näringslivsutveckling eller miljö.
Suomela nämner lantbrukssekreterarservicen som exempel.
– Kommuner som har en lantbrukssekreterare idag kommer att ha lantbrukssekreterartjänster också i fortsättningen. Men när landskapet tar över kan vi lägga till fler funktioner; kanske kompletterar vi med tillväxttjänster eller tillståndsärenden.
Suomela säger att kunderna vill ha ett smidigt och enkelt system.
– Den fysiska närvaron är bara en liten del av servicen. De nya landskapen måste se till att det finns service i varje kommun. Det betyder inte att alla kommuner kommer att ha allt.
– Alla kommuner kommer inte att ha en egen vårdcentral, däremot kommer alla ha äldreomsorg, säger Suomela och understryker att landskapens uppgift är att se till att servicen blir heltäckande.
Det är viktigt att minnas att landskapen och kommunerna är partners på samma nivå, påpekar Suomela. Landskapen kan inte ålägga kommunerna olika uppgifter lika lite som kommunerna kan ålägga landskapen uppgifter.
– Jag brukar tänka att kommunerna och landskapen bildar ett slags kompanjonskap, man kommer helt enkelt överens om hur saker ska skötas. Staten kan inte lagstiftat om allt!
Suomela drar paralleller till sysselsättningen av långtidsarbetslösa.
– Där är det landskapen (idag NMT-centralerna) som skapar förutsättningarna, men det är i kommunerna som verksamheten pågår rent fysiskt.
Österbottens landskap har kommit en bra bit på väg i förberedelserna för det nya landskapet. För en månad sedan grundade de österbottniska kommunerna tillsammans med Österbottens förbund och sjukvårdsdistriktet ett gemensamt ekonomi- och personalförvaltningsbolag där även ICT-tjänster delvis kommer att ingå.
– I och med att samtliga medlemskommuner valde att gå med som delägare blir det nya bolaget ett inhouse-bolag, vilket innebär att kommuner som väljer att flytta över sin ekonomi- och personalförvaltning till det nya bolaget kan göra det utan upphandling.
Alternativet till det egna ekonomi- och personalförvaltningsbolaget var att köpa servicen av det nationella ekonomi- och personalförvaltningsbolaget som grundats i samband med vård- och landskapsreformen.
– Genom att grunda ett eget bolag har vi bäddat för att kompetenser och arbetsplatser ska bli kvar i Österbotten. Alla kommuner stödde förslaget och det är ett bra tecken för det fortsatta samarbetet.
Österbottens förbund startar i höst rekryteringen av ett antal nyckelpersoner som ska förbereda det nya landskapet. För tillfället arbetar bara en handfull personer med landskapsfrågorna: landskapsdirektören, tre förändringsledare och en informatör.
– Vi kommer att anhålla om medel för att kunna anställa ca 15 personer som ska jobba med personaladministration, ekonomi, vårdfrågor osv. Målet är att komma igång med rekryteringen av de tio första nyckelpersonerna ännu i år.
Ifall vård- och landskapsreformen inte blir av, har Österbottens förbund en så kallad Plan B i rockärmen.
– Faller reformen, kan vi ändå utnyttja allt det förarbete vi gjort. Österbottens Plan B innebär att det som var tänkt att bli landskap ombildas till ett bolag eller ett kommunförbund som tar hand om socialvården, primärhälsovården och den specialiserade sjukvården.
– Blir det ingen reform får kommunerna bestämma om de vill förverkliga Plan B eller inte. Fördelen är att vi kan effektivera verksamheten genom att koncentrera stödfunktionerna och på detta sätt kanalisera pengar till vården, säger Suomela.
TRE PLUS MED REFORMEN
- Antalet 18 landskap är bra. Alla andra antal hade varit problematiska.
- Koncentration av funktionerna. En myndighet i stället för 20.
- Pengarna är snålt tilltagna, men när vi får beskattningsrätt har vi råd att börja utveckla regionen i en större omfattning.
