Kommunförbundets Sanna Lehtonen: Regeringen Sipilä tog bort 29 miljoner euro från äldreomsorgen
Nya lagstadgade uppgifter för kommunerna kan innebära att äldreomsorgen tappar resurser, befarar Lehtonen.
Kommunförbundets utvecklingschef Sanna Lehtonen presenterade i måndags på Twitter beräkningar som visar att regeringens Sipilä skar i anslagen för äldreomsorgen till den grad att i år hamnade anslagen på minus.
Lehtonens beräkningar visar att under den förra regeringsperioden så både ökade och minskade anslagen till kommunernas äldreomsorg, inklusive anhörig- och familjevården. Ökningen till trots så var nettoeffekten minus 29 miljoner euro.
Lisääntyikö valtion rahoitus vanhuspalveluihin ml. omaishoitoon pääministeri Sipilän hallikaudella?
Kyllä – mutta samalla myös #valtionosuus‘ksia – siis vanhuspalveluihin rahoitusta – myös leikattiin.
PING @taloussanomat ! pic.twitter.com/gu01g6nCC5
— Sanna Lehtonen (@lehtonenKL) November 4, 2019
Regeringen Sipiläs nedskärningar förverkligades genom att minska på statsandelarna för kommunernas basservice. Sammantaget handlade det om 791 miljoner euro, och av dessa skars i år 63 miljoner euro bort från äldreomsorgen och anhörig- och familjevården. Dessutom eftersträvade man inbesparingar genom lagändringar som berör äldreomsorgen. Ändringarna innebar att statsandelarna minskades på förhand med 67 miljoner euro.
Även om regeringen utvecklade äldreomsorgstjänsterna och utökade deras statsandelar med 101 miljoner euro, så var nedskärningarna större.
Hurdan effekt har regeringen Rinne haft på äldreomsorgens tjänster?
– Äldreomsorgen är en del av kommunernas basservice. Äldreomsorgens finansiering påverkas alltid när man gör ändringar i kommunernas skatteintäkter eller statsandelar.
Det är ännu svårt att säga vilken riktning finansieringen av äldreomsorgstjänsterna tar under den pågående regeringsperioden. Regeringen Rinne har lovat att inte skära i statsandelarna men planerar å andra sidan att utöka kommunernas ansvar och uppgifter.
– Vi är i en situation där kommunernas finansiering visar ett permanent underskott. Det innebär att för regeringens löften om en ny vårdpersonaldimensionering, eller om garantin att få besöka en läkare inom en vecka, så finns det inte pengar.
Allt tas ur samma börs
Den procentuella andelen av de statsandelar som går till kommunernas basservice har blivit mindre i flera års tid. I år var andelen 25 procent, när den ännu 2010 var över 34 procent.
Statsandelarna är inte öronmärkta för vissa ändamål. Kommunerna använder dem, och skatteintäkterna, till att finansiera alla lagstadgade uppgifter. Lehtonen befarar att de nya uppgifterna i värsta fall tar resurser från äldreomsorgen.
Hon påminner om att statsandelssystemet inte möjliggör att enbart kvaliteten hos vissa tjänster garanteras. Alla ökningar och nedskärningar påverkar samma kommunala penningbörs.
– Det är lätt hänt att man talar om spetsprojekt och också nu har man fört fram till exempel tilläggsfinansiering av småbarnspedagogikens och grundskolans kvalitets- och jämlikhetsprogram, samtidigt som man glömmer att nedskärningen i basfinansieringen drabbar dessa tjänster.
Ytterligare en utmaning för kommunekonomin är att kommunerna hamnar i allt mer ojämlika situationer. Men också kommuner som klarar sig bra behöver tillräcklig finansiering för att upprätthålla servicekvaliteten.
Lehtonen påminner om att de behovsprövade statsandelarnas, som en del kommuner kommer att beviljas snart, tagits ur de allmänna statsandelarna.
– Det blir intressant att se hur nyhetsrapporteringen om besluten formuleras. Heter det att staten ger mer pengar till kommuner i ekonomisk kris, eller att alla kommuner skjuter till så att några kommuner får extra finansiering?
Artikeln är en översättning av Kuntalehtis intervju med Sanna Lehtonen.
