Kommunerna centrala i ansvaret för flyktingarna
Trycket på kommunerna att ta emot flyktingar ökar i takt med strömmen asylsökande till landet. Men många kommuner tvekar. Pengarna räcker inte till. – De ersättningar som staten betalar släpar efter i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit, säger Anu Wikman-Immonen på Kommunförbundet.
Flyktingkatastrofen eskalerar. Vi har väntat 15 000 asylsökande i år, nu talas det om 30 000 och siffran stiger säkert. Därtill kommer de kvotflyktingar Finland tar emot. I sista hand är det kommunerna som måste vara beredda att ta emot människor som flyr undan krig. En genomgång visar att många kommuner i Svenskfinland tidigare inte alls har öppnat sina portar för flyktingarna. Koncentrationen till speciellt Helsingfors är stor.
Nu håller läget på att förändras, under de senaste veckorna har flyktingfrågan varit uppe i de flesta kommuners fullmäktige. Men varför är inställningen ibland rätt njugg? Svaret är enkelt: pengarna räcker inte till, statens ersättningar stampar på stället.
Såhär låter svaren i en enkät Kommunförbundet låtit göra: Otillräckliga ersättningar, en alltför kort ersättningstid, ett stelt ersättningssystem, brist på personal, en redan svår bostadssituation och bristande möjligheter till arbetspolitisk integrationsutbildning.
Många politiker har lyft fram flyktingfrågan som en ekonomisk möjlighet. På Kommunförbundet poängterar man ändå att kommunerna har en central roll när det gäller att bära humanitärt ansvar. Kommunerna har också en viktig uppgift i att främja invandrarnas delaktighet och jämställdhet.
”Det är viktigt att kommunerna genast i början har resurser att satsa på integreringen”
Staten betalar för uppehället på mottagningscentralerna. Men när asylsökande väl fått uppehållstillstånd är de på kommunernas ansvar. Utifrån respons som Kommunförbundet fått från kommunerna täcker understödet inte kommunernas utgifter i integreringsskedet.
De ersättningar som staten betalar till kommunerna då det tagit emot kvotflyktingar och asylsökande som fått beslut om att stanna släpar efter betydligt i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit. För närvarande får kommunerna 2300 euro för personer över 7 år och 6845 euro för barn under 7 år. Den här ersättningen fastställdes första gången 1993 och dagens nivå beaktar inte på långt när förändringarna i prisindexen.
– Kommunerna borde snabbt få tilläggsresurser för integreringen. Det är viktigt att kommunerna genast i början har resurser, annars hotar invandrarna i ett senare skede bli tvungna att leva på understöd, säger Wikman-Immonen.
Kommunförbundet påpekar också betydelsen av arbetskraftsutbildning för vuxna invandrare. Också här är resurserna knappa och köerna för långa.
– Redan nu är köerna till integrationsutbildningen i huvudstadsregionen mellan sex och åtta månader. Antalet asylsökande har fyrdubblats sedan ifjol. Över hälften av de asylsökande får uppehållstillstånd. Det här ökar trycket ytterligare, säger Wikman-Immonen.
Integreringen försvåras också av att det fortfarande är svårt för dem som fått uppehållstillstånd att öppna bankkonto i Finland, trots att problemet påtalats i många år. Wikman-Immonen har kontaktatas av kommunarbetare som jobbare med integration och som ondgjort sig över syriska kvotflyktingar som banken inte beviljat konto på grund av EU:s sanktionslista mot Syrien.
– Det här är ett stort problem för kommunerna och innebär väldiga problem när det gäller integreringen av invandrare, säger Wikman-Immonen.
Då gäller bland annat:
- Personen måste resa till Finland.
- Gränsbevakningen kontrollerar identitet, inresa och rutten till Finland. Samtidigt fotas personen och två fingeravtyck sparas i en europeisk flyktingdatabas
- Asylsökanden får under utredningen tillfälligt vistas i Finland. Antingen visas personen till en mottagningsförläggning eller så skaffar hen en egen bostad.
- Migrationsverket kontrollerar ifall personen ärende ska skötas i Finland eller om ansvaret ligger hos ett annat EU-land i enlighet med Dublinfördraget.
- Personen kallas till ett muntligt asylsamtal cirka ett och ett halvt år efter att ansökan lämnats in.
- Om asyl beviljas får personen resedokument för flykting och uppehållstillståndskort. En person som beviljas alternativt skydd får ett främlingspass och uppehållstillståndskort.
- Personen får en kommunplats när det finns lediga platser i en kommun.
(Källa: Migrationsverket)
