Kommunala hälsotjänster bättre än sitt rykte
Åtta av tio kommuninvånare är nöjda med de kommunala hälsotjänsterna framgår det av Kommunförbundets omfattande invånarundersökning som 12 500 finländare besvarade.
Av hälsotjänsterna fick mödra- och barnrådgivningen de högsta vitsorden. 86 procent av dem som deltog i undersökningen anser att rådgivningstjänsterna sköts bra.
Forskningsprogrammet ARTTU2
- I ARTTU2- programmet utreds hur reformerna har inverkat på den kommunala servicen, ekonomin, demokratin och ledarskapet, personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.
- I programmet medverkar 40 kommuner av olika typ och storlek från olika delar av Finland.
- ARTTU2 är en fortsättning på programmet för utvärdering av strukturreformen, som genomfördes 2008–2012.
- Programmet är gemensamt för flera forskningsaktörer och samordnas av Kommunförbundet.
- Tvåspråkiga kommer som deltar i ARTTU2 är Esbo, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Kurikka, Kuusamo, , Raseborg, Reso, Rautalampi, Salo, Sibbo, S:t Michel, Vasa, Vanda, Vörå och Åbo
Fyra av fem är nöjda också med sjukskötar- eller hälsovårdarmottagningen och med sjukhusvården.
– Enkätresultaten visar att de kommunala tjänsterna är bättre än sitt rykte. De som använt tjänsterna ger utan undantag positivare bedömningar än de som inte har egen erfarenhet av tjänsten, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom, som analyserat enkätresultaten vid Kommunförbundet.
Av dem som använt social service är 72 procent nöjda med familjerådgivningstjänsterna. Drygt hälften av servicetagarna är också nöjda med tjänsterna för funktionsnedsatta, missbrukarvården, hemtjänsten för äldre och serviceboendet för äldre.
De klart största skillnaderna i bedömningarna gäller tandvården och läkarmottagningen vid hälsocentraler. Tillgången och tillgängligheten i fråga om mentalvårdstjänsterna upplevdes vara sämst.
– De kommuninvånare som besvarat enkäten har helt uppenbart haft problem med tillgången till servicen, men när de väl fått service har erfarenheterna varit positiva.
Social- och vårdtjänsterna ser ut att fungera bäst i kommuner med 5 000–10 000 invånare. I bedömningarna av social- och hälsovårdstjänsterna är variationerna delvis stora mellan kommuner av olika typ och storlek.
Privata tjänster
Kommuninvånarna tillfrågades om hur mycket de använder privata social- och hälsovårdstjänster. Av privata tjänster används läkartjänster och tandvård mest.
– De kommunala tjänsterna anses vara välskötta också bland dem som har erfarenhet av motsvarande privata tjänst. Ändå har de privata tjänsterna i allmänhet uppfattats vara bättre än de offentliga, säger Marianne Pekola-Sjöblom.
– Resultaten tyder på att privata läkar- och tandläkartjänster används delvis därför att motsvarande kommunala tjänst inte finns tillgänglig.
