Hotbild: Multinationella ägare tar över vården

Det finns en risk för att stora multinationella vårdbolag kör över de små nationella i vårdreformen. Den bedömningen gör Asko Uoti, professor i kommunalrätt vid Tammerfors universitet. – Den utvecklingen har vi redan sett på många håll där kommunerna lagt ut vården. Mycket beror på innehållet i den nya lagen om offentlig upphandling som är under arbetet, men försenad.

Börsnoterade vårdbolag som Attendo och Mehiläinen med multinationella ägare har expanderat kraftigt under den senaste tiden, och vårdreformen ser ut att gynna tillväxten ytterligare. I framtiden – om vårdreformen ros i hamn – ska vården bolagiseras och offentlig, privat och tredje sektorns verksamhet ställas på samma linje och tävla med varandra. Vänsterpartierna har högljutt varnat för att finländarnas skattepengar rinner ut till multinationella investerare, men är oron befogad – sväljer jättarna de små?

– Oron är delvis befogad. Att stora multinationella vårdbolag som växer på bekostnad av mindre nationella aktörer är en trend som vi redan sett när kommunerna lagt ut vården. Stora aktörerna klarar bättre av de allt mera komplicerade upphandlingarna och har avtalsjurister som kan lova flera procent lägre kostnader, säger Asko Uoti, professor i kommunalrätt vid Tammerfors universitet.

Enligt Uoti beror mycket av utvecklingen ändå på innehållet i den nya lagen om offentlig upphandling som är försenad. Arbets- och näringsministeriet har meddelat att regeringens proposition torde ges nu i juni till riksdagen och att den nya lagstiftningen skulle träda i kraft i slutet av året.

– Målet är att se till att små nationella aktörer ska klara sig bättre. EU styr ganska långt riktlinjerna.

Som Kommuntorget tidigare skrivit är beslutet om att bolagisera vården ändå ett ideologiskt val, inte något EU lagstiftningen kräver. Också Uoti poängterar att andra alternativ finns:

– Andelslagsbaserad eller föreningsbaserad vård eller till och med stiftelser. Det mest problematiska är om kommunala bolag, utan politiskt tillsatta förtroendevalda, börjar leva sitt eget liv, vilket den nya kommunallagen kommer att begränsa, säger Uoti.

Diffust mellan anordnare och producent

Efter vårdreformen ska landskapen vara anordnare och har skyldighet att övervaka kvaliteten. Då offentlighetsprincipen inte gäller bolag försvåras insynen.

– Det finns en risk för att producent- och anordnarollen blir diffusa, det har vi redan sett exempel på i Tavastehus län. Jag har kontaktats om fall där serviceföretaget varit den som dikterat hur den offentliga övervakaren ska sköta frågorna. Det verkar finnas en tendens till en sådan utveckling om inte regleringen är tillräckligt skärpt, säger Uoti.

Enligt honom finns också en risk för att pengarna börjar styra och demokratin lider.

– Om vinstmaximeringen inte definieras tydligt och styrelsen inte är tillräckligt sakkunnig finns en risk för att vd:n definierar riktlinjerna och andra ändamål börjar styra verksamheten.

De offentligt ägda (landskapsägda) vårdbolagens roll är ännu oklar. Enligt de uppgifter Asko Uoti har finns det inget politiskt valt organ som styr bolagen. Styrningen skulle däremot ske på ”professionella grunder”. Vi vet alltså inte ännu om de landskapsägda bolagen har demokratiskt valda representanter eller styrelsemedlemmar. Enligt Uoti borde upplägget göras så att demokratin uppfylls så väl som möjligt.

– Vilken är kopplingen mellan det offentligt ägda bolaget och landskapsfullmäktige och hur hålls rollerna i praktiken separat? Det har vi ännu för lite information om.

Det här klarnar då lagpaketet om vårdreformen blir klart i höst.

Nämnderna upphör i kommunerna

I och med landskapsreformen upphör kommunernas social- och hälsovårdsnämnder. Den rollen tas över av landskapsfullmäktige samtidigt som den statliga styrningen är stark. Det här ser Uoti som problematiskt eftersom landskapen tar över också många andra uppgifter än social- och hälsovården. Landskapen ska dessutom själva få bestämma om de väljer att ha en social- och hälsovårdsnämnd eller inte.

– Ledamöterna får vara verkliga fakirer i framtiden med så många områden att bevaka.

Vårdreformen har stötts och blötts i flera repriser under senaste 10 åren. Att reformen ännu i det här skedet då lagförslagen redan borde vara färdiga är så splittrad beror enligt Uoti på att låtit politiken styra framom substansen.

– Vårdreformen borde ha beretts parlamentariskt i en kommitté som skulle ha förberett flera olika alternativ att välja mellan. Då hade man fått en bredare grund och bättre helhetssyn över reformen. Nu är det fragment som framskrider. Mycket kan rivas upp igen när makten byts.

Också Företagarna i Finland uttryckte igår sin oro över de små företagens möjligheter att komma in på marknaden och producera service som valfriheten förverkligas enligt professor Mats Brommels förslag som presenterade i tisdags.

Eftersom vårdstationerna ska erbjuda många typer av tjänster föreslår arbetsgruppen som utrett valfriheten en rad åtgärder som ska göra det lättare för små aktörer att delta. Det nya är att en social- och hälsovårdsenhet inte behöver producera alla tjänster själv. En del tjänster kan de också köpa av underleverantörer, och mindre företag kan tillsammans bilda nätverk som erbjuder tjänster.

Det här skulle enligt utredningsgruppen göra det möjligt för små och lokala social- och hälsovårdscentraler att registrera sig som producenter inom ramen för valfriheten. Också andra producenter som inbegrips av valfriheten ska kunna föra samman sin verksamhet och bilda större helheter.

Men huruvida stora bolag är intresserade att köpa tjänster av mindre aktörer och i vilken utsträckning återstår att se. Kommer bolag som Mehiläinen och Attendo, som redan har har allt från fysioterapeuter till fotvårdare att vilja sluta avtal med små företagare?

Servicesedelen som är viktig i synnerhet för små företagare kommer enligt regeringens förändringsledare Sinikka Salo, som deltog i Kommunförbundets reformklinik på tisdagen, att finnas kvar. Salo betonar att landskapen ska formulera sina strategier så att små och medelstora vårdföretag ska ha företag att vara verksamma.