”Tyvärr fungerar det inte att vänta och se, då är man för sent ute” - det här kan Helsingfors lära sig av Vasa i kampen mot corona
En snabb beslutsgång och tydlig kommunikation är a och o, säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry och överläkare Heikki Kaukoranta. Men även om Vasa har goda erfarenheter av smittbekämpning så är läget mycket mer utmanande för Helsingfors.
Det alarmerande coronaläget i Helsingfors och Nyland har fått huvudstadens och sjukvårdsdistriktets ledning att ta till hårda åtgärder. Tidigare under tisdagen meddelade borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) och HUS vd Juha Tuominen att stadens bibliotek, idrottshallar och simhallar stängs.
Restriktionerna kan också komma att omfatta andra offentliga utrymmen, social- och hälsovårdens lokaler inte medräknade.
Publika tillställningar förbjuds, och yrkesskolor och gymnasier övergår till distansundervisning. Åtgärderna rör inte grundskolan och småbarnspedagogiken.
Mer detaljerade beslut om restriktionerna är att vänta under veckan.
Ingen reser utan biljett
Institutet för hälsa och välfärd THL rapporterar idag om 353 nya coronavirusfall. Av dem finns 165 i huvudstadsregionen. Men även om situationen i Helsingfors är dyster, så finns det effektiva åtgärder som kan vidtas. Det här vittnar Heikki Kaukoranta, överläkare i Vasa, om.
I början av oktober drabbades Vasa av en coronavirusvåg som tänjde stadens social- och hälsovårdspersonal och förvaltning till det yttersta. Det var snabba beslut som gjorde att man på några veckor fick bukt på situationen.
– Det gäller att agera hårt och snabbt. Det viktigaste är att besluten inte dröjer, att beslutsfattare inser situationens allvar. Åtgärderna är bittra, de gör ont och var och en lider. Men vi har inte råd att tillåta att människor reser med det här tåget utan att ha betalt biljett, säger Kaukoranta för att understryka att det handlar om ett kollektivt ansvar.
De centrala åtgärderna är bekanta. Folk måste använda ansiktsmask och hålla avstånd. Tillgången till provtagning är avgörande, liksom snabba testsvar och möjligheten att inom en rimlig tid hitta person som exponerats för viruset – familjemedlemmar, arbetskollegor, medlemmar i föreningar och idrottsklubbar – och försätta dem i karantän.
Hur såg beslutsgången ut i Vasa när situationen blev alarmerande?
– Under det första veckoslutet i oktober, i början av utbrottet, togs inom hälsovården beslut om att omplacera patienter, masktvång infördes och dörrar låstas. Följande måndag fattade social- och hälsovårdsnämnden beslut om att begränsa folksamlingar till högst 20 personer, och förbjuda dem i offentliga fastigheter. Beslut togs också om att skolorna övergår till distansundervisning. Universitetet och andra läroinrättningar hade fattat sådana beslut veckan innan.
Samma måndag tog social- och hälsovårdsnämnden sina beslut till stadsstyrelsen. Kaukoranta säger att beslutsgången inte var helt korrekt, men situationen krävde det och besluten kunde förklaras.
– Senare i veckan, på fredag, då situationen blivit sämre, fattade samarbetsorganet där Regionförvaltningsverket, sjukvårdsdistriktet och kommunerna är med beslutet att skärpa gränsen för sammankomster till 10 personer. Det viktiga var att under ett par tre dagar kunna fatta beslut om åtgärder som togs i bruk utan någon övergångstid. Vi behövde inte vänta i två veckor och sedan skärpa restriktionerna. Om man gör det snabbt och beslutsamt så träffar man målet.
Vilse i en djungel av rekommendationer
Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa, är inne på samma linje. Han påminner om att kommunerna kan fatta egna beslut som påskyndar arbetet med att hindra smittspridningen.
THL kommer främst med rekommendationer, säger Häyry, och Regionförvaltningsverket fattar regionala beslut, baserade på smittskyddslagen. Stadens beslut om distansundervisning och om att stänga motionsutrymmen är exempel på åtgärder som stödjer rekommendationer och regionala beslut.
– Tyvärr fungerar det så, att om man väntar och ser så är man för sent ute. Det gäller att agera snabbt och hårt. Då krävs restriktioner under bara en kortare tid, säger Häyry.
Stadens aktiva dialog med representanter för företag och föreningar var också viktig, fortsätter Häyry. Dels för att för att förklara att viruset inte är jämlikt, utan sprider sig slumpartat och därför kräver åtgärder som drabbar olika delar av Finland på ett orättvist sätt.
– Jag förstår folks vilsenhet i denna djungel av svagare och starkare rekommendationer, av restriktioner som gäller olika för privata och offentliga sammanhang. Det var viktigt att reda ut det här, och låta företagarna och föreningarna komma till tals – också om deras roll i förhindrandet av smittspridningen.
En arbetsfördelning som man kom fram till genom denna dialog, var att det blev företagarföreningarnas uppgift att informera om till exempel en restaurang exponerats för coronaviruset. Det här underlättade också arbetet för det team som spårade smittan.
– Informationsgången fungerar inte om en företagare i tidningen får läsa om att hens anställda är satta i karantän.
Häyry ska imorgon onsdag delta i ett möte där Social- och hälsovårdsministeriet samlar de österbottniska kommunerna.
Hans hälsning till regeringen och myndigheterna är att ta till hårda restriktioner när läget är skarpt. Det förväntar sig också kommuninvånarna.
– En hel skala av rekommendationer är inget att ta till när läget är allvarligt, som det är nu i huvudstadsregionen. Det gäller att satsa på kommunikation, och ta kommunerna med i de regionala arbetsgrupper som Regionförvaltningsverken leder. Man har trott att nationella informationskanaler och system klarar av det här, men missat att den service som påverkas av besluten finns ute i kommunerna. När nivån på den sänks syns det i kommuninvånarnas vardag.
Julresor kan bli ödesdigra
Överläkare Heikki Kaukoranta säger att han är stolt över sin organisation, dess snabbhet och effektivitet. Till det bidrog också att man utökade smittspårningsteamet, från 4 personer till över 30.
Läget i Helsingfors och Nyland är oroväckande. Kan man i Helsingfors hantera situationen som i Vasa eller finns det ytterligare utmaningar i huvudstaden?
– Tyvärr finns det, för det handlar om en storstad där lokaltrafiken spelar en större roll i det dagliga resandet. Det sociala spektret är också bredare än i Vasa. Var människor bor beror på ekonomiska, sociala och etniska faktorer. Det här innebär att en del människor lever i socialkulturella bubblor och det är svårt att nå dem med information. Jag påstår inte att de är dumma eller att de inte vill bli informerade. Men de sociala omständigheterna stödjer inte beslut som tas. Anonymiteten är större i Helsingfors än i Vasa.
Kaukoranta säger att det i Helsingforsregionen kan bli aktuellt med kraftigare restriktioner än i Vasa. Det kan handla om att ytterliga begränsa krogars och restaurangers öppettider, kraftigare rekommendationer om distansarbete, och till och med något sorts tvång vad gäller ansiktsmasker.
– Jag vet inte hur det ska övervakas, men ett sådant beslut kräver regeringens medverkan. Det skulle gå så djupt in i människors individuella rättigheter att det behövs bredare axlar. Det här handlar inte bara om kommunerna, sjukvårdsdistrikten eller regionförvaltningsverken. Regeringen måste ha en aktiv roll.
Borde Nyland stängas, liksom på våren?
– Om man beaktar att 30 procent av befolkningen bor där, och att där finns 60 procent av fallen samtidigt som det finns områden i Finland som inte har en aktiv smittspridning, så borde det åtminstone finnas starka rekommendationer om in- och utresa till Nyland. Jag oroar mig mest för julhelgen. Om människor reser från Helsingfors till övriga delar av landet, och det skapas nya coronafall där, kan det vara sista spiken i kistan.
Kaukoranta säger att resor mellan områden där coronaläget är stabilt är ofarligt. Men resor mellan två områden som är väldigt olika i det avseendet är en stor risk.
I Vasa är situationen stabil. Under de senaste 7 dagarna har 5 fall konstaterats, och även om gästarbetare från Belarus och Ukraina har visat sig vara smittade så har deras karantän hindrat smittan från att spridas.
Gränserna för folksamlingar har höjts till 50 personer och det lokala ishockeylaget Sport får spela inför halvfyllda läktare. I övrigt gäller de vanliga rekommendationer: ansiktsmasker på, speciellt där avstånd inte kan hållas, och undvik större folksamlingar.
– Gör bara det som är nödvändigt, och helst något som inte är så socialt. Då klarar vi oss till julen åtminstone, säger Kaukoranta.
