Fungerande vårdkedjor sparar pengar

Det privata vårdbolaget Doctagon samarbetar i dag med omkring 40 kommuner, främst inom geriatri och psykiatri. Den här delen av bolagets omsättning växer med rekordfartjust nu. De tre senaste kvartalen (oktober – juni) har ökningen varit 60 procent. Det finns med andra ord en stor efterfrågan på privata vårdalternativ i kommunerna just nu.

Doctagons erfarenhet är att åldringsvården och psykiatrin är de sektorer inom den offentliga sjukvården som fungerar sämst.

– Psykiatrin är otroligt splittrad idag, ingen verkar ha kontroll på patienten, säger Wentjärvi.

Äldre personer är ofta multisjuka, det vill säga de har flera sjukdomar, vilket kräver en helhetssyn och en hög kompetens av vårdande personal. Men verkligheten är en annan, i synnerhet inom åldringsvården tenderar lösningarna att bli ad hoc-lösningar, säger Wentjärvi.

–  När ett akut problem uppstår är lösningen ofta ambulanstransport till hvc-jouren och intagning på sjukhus med eskalerande sjukvårdskostnader som följd.

Doctagon jobbar i stället för lösningar som gör att patienten inte behöver transporteras från sitt hem. 97 procent av problemen kan enligt Wentjärvi skötas hemma.

– I dag är det barn, åldringar, arbetslösa och akutsjuka som kommer till hälsovårdsstationerna trots att det mesta kunde skötas på distans. I framtiden ska kunden inte behöva komma till hvc-mottagningen fysiskt. Det kommer att finnas andra alternativ.

Kunden vill ha smidiga lösningar

Social- och hälsovårdsreformen kommer att öppna nya marknader för privata vårdaktörer som Doctagon. I framtiden kommer patenten själv att kunna välja om han eller hon vill vara kund hos en offentlig eller privat vårdproducent eller en producent på tredje sektorn.

– Självklart ska vi vara med! Vår strategi är att inom ramen för valfriheten skapa partnerskap, främst med aktörer på tredje sektorn, säger Wentjärvi som understryker att det inte är ett självändamål för Doctagon att göra allt själva.

”Den aktör som hanterar vårdkedjorna bäst, som kan erbjuda patienten den smidigaste servicen, kommer att vara vinnare.”

Doctagon säljer i dag främst läkartjänster. Av personalen på ca 200 personer är 150 läkare.
När det gäller valfriheten i vården kommer kampen om kunden inte att handla om lägsta priset på vård, utan om vem som kan erbjuda de bekvämaste lösningarna för patienten, tror Wentjärvi.

– Kampen om kunden kommer definitivt inte att handla om vilken läkare som tar den bästa EKG:n. Den aktör som hanterar vårdkedjorna bäst, som kan erbjuda patienten den smidigaste servicen, kommer att vara vinnare.

Fungerande vårdkedjor sparar pengar

Gång på gång under vårt samtal betonar Stefan Wentjärvi vikten av fungerande vårdkedjor.

– Splittrade vårdkedjor blir dyra för samhället, säger han. Där ligger roten till de stigande vårdkostnaderna.

Exempel på bristande vårdkedjor är patienter som vårdas på fel avdelning, hemsjukvård som inte fungerar, stora variationer i vården inom samma enhet, avsaknad av långsiktiga vårdplaner, bristande helhetssyn och svag organisation.

”Lösningen är att gå till grunden med problemet,  inte nöja sig med att försöka bota symptomen.”

–  Allt det här har vi sett i vårt samarbete med den offentliga sjukvården. Lösningen är att gå till grunden med problemet,  inte nöja sig med att försöka bota symptomen.

För att få bukt med sjukvårdskostnaderna, måste man börja med att förändra själva strukturen.

– Vårdkedjorna är sjukvårdens infrastruktur. I svåra tider som nu, satsar regeringen pengar på  spetsprojekt som ska förbättra infrastrukturen: bygger vägar, järnvägar, metrolinjer. Det här är investeringar i miljardklassen i hårda, manliga projekt. Men varför investerar man inte i sjukvårdsinfran där det finns stora, långsiktiga vinster att hämta? Det är fullt möjligt att ”bygga” bort flaskhalsarna i sjukvården genom att till exempel standardisera vårdmodellerna och arbetsprocesserna.

Wentjärvi anser att den finländska sjukvården har tillräckliga resurser i dag.

–  Vi talar om 18 miljarder euro! Den summan räcker utan tvekan till att upprätthålla en kvalitativ social- och hälsovård i detta land, säger han.

När Wentjärvi analyserar hur den offentliga sjukvården, använder har sig ofta och gärna av metaforer. Här är den om kylskåpet:

– Ta en titt i ditt eget kylskåp. Där finns antagligen en hel del matvaror som du inte använder för tillfället; halvfulla burkar, oöppnade förpackningar, gamla förpackningar, nya förpackningar. Vi finländare är inte speciellt skickliga på att hushålla med resurserna i vårt eget kylskåp. Hur ska vi då klara av att hushålla med statens?

Enligt Wentjärvi belastas den finländska sjukvården av fel sorts resurser.

– Lösningen på problemet är inte att köpa fler utan att rätt sorts saker, säger han.

Nyskapande och innovationer behövs

Målet med reformen är att skapa en jämlikare, integrerad och kundanpassad vård utan att öka vårdkostnaderna.

– För att komma i mål behöver vi intelligenta lösningar, kreativa modeller, nyskapande och innovationer. Som privat företag har vi många fördelar som kommunen saknar. Vi har mindre byråkrati och bättre verktyg att skapa innovativa lösningar, säger Wentjärvi och tillägger att det inte är kommunen det är fel på utan sättet att styra den.

”Det finns massor med saker som inte behöver geografi. Vården är definitivt en sådan sak.”

Wentjärvi ogillar att social- och hälsovården också i fortsättningen kommer att dela upp landet geografiskt.

–  Vi tycker att det är fel! Det finns massor med saker som inte behöver geografi. Vården är definitivt en sådan sak, säger han med emfas.

Att vårdreformen betonar geografin –  18 landskap med anordnaransvar för social- och hälsovården –  handlar enligt Wentjärvi uteslutande om politik.

–  Var är det drivande förnuftet? Nu drivs reformen av ett förvaltningstänkande och en politisk dragkamp i stället för att beakta slutkundens behov. Centraliserade lösningar är ofta administrativa lösningar och i en sådan modell kan besparingar nås endast genom allmänna nedskärningar, vilket är fel väg att gå.

Priset styr i offentlig upphandling

Kommuner som har valt att lägga ut hela eller delar av sin hälso- och sjukvård på entreprenad, går oftast in för prisupphandling. Det företag som ger den billigaste offerten vinner.

”Tyvärr är det så att det företag som offererar det lägsta läkararvodet vinner.”

– I rädsla för att hamna i marknadsdomstolen av tekniska orsaker, väljer de flesta kommuner den enklaste upphandlingsmodellen: 100 procentig prisupphandling. Tyvärr är det så att det företag som offererar det lägsta läkararvodet vinner. Det här trots att läkarlönen bara är en bråkdel av totalkostnaderna.

Doctagon förlorar i allmänhet prisupphandlingarna, trots att företaget säger sig ha resultat som visar att kostnaderna minskar och kvaliteten blir bättre när företaget gått in och styrt upp vårdkedjorna.

– Vi skötte hvc-mottagningen i Sjundeå i två år, men förlorade upphandlingen trots att vi kunde visa att totalkostnaderna för sjukvården minskade.

Dags för Wentjärvis metafor nummer två: den om rallyföraren.

– Hur agerar ett tävlingsstall som ska byta ut sin rallyförare för att börja vinna? Väljer man den billigaste föraren? Nej, man ser till helheten och till teamet runt omkring föraren. Den som inte ser till helheten suboptimerar. Konsekvensen blir högre kostnader och sämre resultat.

Vårdbolagen har blivit fastighetsbolag

De stora vårdbolagen som opererar på den finländska marknaden är börsnoterade globala företag. Antalet privata vårdbolag växer snabbt, den kommande vårdreformen gör Finland intressant.

”Privata aktörer behöver den offentliga sektorn. Tar vi över rubb och stubb finns det en risk för att monopolitiska drivkrafter tar över.”

– Konkurrens är sunt och det har jag ingenting emot. Men det som bekymrar mig är den företagskultur som föds när man i upphandlingen kopplar ihop fastigheter med vård. Mekanismen som styr blir då att bygga stort för att kunna ta emot ännu fler patienter. Ju större vårdenhet desto bättre betalt. Många av dagens privata vårdjättar är först och främst fastighetsägare som vill ha fler fastigheter och mindre innehåll.

Wentjärvi tror inte på en framtid där privata vårdbolag tar hand om hela sjukvården.

– Privata aktörer behöver den offentliga sektorn. Tar vi över rubb och stubb finns det en risk för att monopolitiska drivkrafter tar över. I grund och botten är den offentliga vården i Finland väldigt bra. Andra länder kommer till oss och tittar på vår åldringsvård och rehabilitering. Den offentliga sektorn är en del av den nordiska välfärdsmodellen, också när reformerna trätt i kraft.

Fakta Doctagon

• Grundades 2006 av åtta unga läkare
• Specialiserade på geriatrik, psykiatri, företagshälsovård och konsultationer
• Har en egen ansvarsläkarmodell för geriatri och psykiatri som används i samarbetet med kommunerna.
• Har samarbetat med 60 kommuner i hela landet.
• Beräknad omsättning år 2016: 15 miljoner euro.
• Personal: 200 personer, varav 150 läkare.
• Bakjour 24/7 på finska och svenska
• Har en läkarmottagning i Helsingfors, en andra mottagning öppnar i höst. Orten ännu hemlig.