Färsk utredning: Vårdreformen skulle minska pressen på skattehöjningar i Kajanaland, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten samt Lappland
Coronan förstärkte tillfälligt kommunalekonomin med 700 miljoner euro enligt en färsk utredning.
I och med social- och hälsovårdsreformen minskar pressen att höja skatterna i samtliga landskap, men förhöjningstrycket kvarstår ändå i någon mån. Förhöjningstrycket skulle lätta främst i Kajanaland, Södra och Mellersta Österbotten samt Lappland. Motsatt läge råder särskilt i Södra Karelen och Kymmenedalen. I hela landet skulle förhöjningstrycket minska med 0,8 skatteprocentenheter.
Prognosen ingår i FCG Perlacons utredning Kuntien talouden muutokset v. 2020, tulevat näkymät ja sote-uudistuksen vaikutus kunnille 2021-25. Utredningen har beställts av KAKS – Kommunbranschens utvecklingsstiftelse.
År 2019 fanns det 66 kommuner i hela landet med en negativ årlig marginal. Antalet minskar år 2020 nästan till en obetydlig grad men ökar igen nästa år.
– Om social- och hälsovårdsreformen förverkligas kommer antalet kommuner med negativ marginal år 2025 att vara 49 och utan reformen 114, således 65 kommuner mer, beräknas det i utredningen.
Om reformen inte blir av kommer kommunernas lånebas att öka med över sju miljarder euro. Om reformen däremot förverkligas kommer lånebasen att öka med ungefär sex miljarder euro.
Även om social- och hälsovårdsreformen skulle minska på kommunernas lånebehov skulle kommunernas svåra ekonomiska situation fortsätta och i de flesta kommuner skulle man inte klara sig utan justeringar.
Enligt utredningen borde man nu särskilt i högt skuldsatta kommuner se till att använda intäkterna för att förstärka balansen samt att öka på sådana driftskostnader och investeringar som verkligen ökar kommunernas livskraft.
– Samtidigt bör man minnas att varje kommun inte kan få en flyttningsvinst. Kommunerna bör inte tro att det efter decennier av negativ inflyttning och nativitet sker ett mirakel och ingen justering behövs, heter det i utredningen.
– Kommunens uppgift är fortfarande att tillhandahålla lagstadgade tjänster med ekonomin i balans.
Coronan har enligt utredningen haft en positiv inverkan på kommunalekonomin och har stärkt den temporärt med 700 miljoner euro.
Det här är en översättning av Kuntalehtis artikel.
