Chockbeskedet på Åland: När socialvårdskostnaderna omfördelas betalar Lumparland 363 procent mer än tidigare — ”Vi tvingas gå till banken”
Kommundirektören Mattias Jansryd vill att Ålands gemensamma socialvård ser över sina kostnader. Förbundsdirektör Katarina Dahlman säger att det inte handlar om ökade kostnader utan om vad kommunerna själva kommit överens om.
När det första budgetförslaget för Kommunernas socialtjänst KST, Ålands nya gemensamma socialvårdsområde, nådde Lumparlands kommundirektör Mattias Jansryd förra veckan var det ingen trevlig läsning.
Lumparlands kostnader för socialvården, inklusive den anställda som handlägger ärenden, har sjunkit de senaste åren, delvis tack vare tur – som fallet ofta är för en liten kommun – men också tack vare tidiga insatser inom barnskyddet.
Enligt Lumparlands bokslut för ifjol kostade socialvården 71 164 euro.
Nu, när de åländska kommunerna ska betala för KST:s budget, enligt befolkningsmängd och skattekraft, blir Lumparlands andel av socialvårdskostnaderna ungefär 330 000 euro.
Om man jämför de två siffrorna är det här en höjning med 363 procent.
— Det finns ingen rimlig möjlighet att anpassa verksamheten och hosta upp 200 000 euro, säger Jansryd.
Förödande att höja skatten
Lumparland, som har en årsbudget på ungefär 2,4 miljoner euro, har alltså en person anställd inom socialvården. Jansryd säger att ett tungt socialfall kan få kostnaderna att skjuta i höjden.
Tidigare, innan Jansryds tid som kommundirektör, var de uppe i 200 000 euro på årsbasis.
— Men det har aldrig varit tal om 300 000 euro, eller mera. Den försäkring vi måste betala in till KST är för hög.
Alternativen för kommunen är få. Jansryd säger att den nya utgiften motsvarar en stängning av Lumparlands tekniska sektor, eller en stängning av kommunens daghem. Det är inte möjligt.
Politiskt omöjligt är också att höja kommunalskattesatsen. Nu är den 19,5 procent – näst högst på Åland – och för att kompensera den utgift som socialvårdsbudgeten innebär borde kommunalskattesatsen höjas med drygt 3 procent.
— Det vore förödande för kommunens attraktionskraft och för kommuninvånarna. Jag vet inte vad som kommer att hända, men om inget görs får vi gå till banken och ta lån.
Det låter inte som avsikten med den gemensamma socialvården, att en kommun måste ta lån för att klara av den?
— Nej, det kan inte ha varit tanken från början.
”Vi har inte finanserna”
Sten på bördan, säger Jansryd, är att landskapsregeringen skurit i landskapsandelarna, för Lumparlands del föll de från 800 000 till 600 000 euro. Med det är det nästan omöjligt att göra ett positivt bokslut.
Med ett positivt årsbidrag kunde Lumparland kanske klara av en utgift på 150 000 euro, säger Jansryd.
— Allt över det är omöjligt. Vi har inte finanserna. Allt som vi gör är lagstadgat och eftersom vi har små enheter kan vi inte göra rockader för att spara pengar. Det har vi redan gjort flera år i rad eftersom det skars i landskapsandelarna. Och nu kommer det ytterligare 200 000 euro i utgifter på det.
Se över kostnader och finansiering
En anpassning av landskapsandelssystemet är ute på remiss men Jansryd har inga stora förhoppningar på det, eftersom KST inte nämns i någon större utsträckning. Konsekvenserna av de gemensamma och fördelade socialvårdsutgifterna var fram till förra veckan inte känd ens för landskapsregeringen, säger Jansryd.
Från landskapsregeringen har han fått hälsningen att budgetförslaget inte var trevlig läsning, men också regeringen är inne i sitt budgetarbete och tiden håller på att rinna ut.
De åländska kommunerna har fram till 20.10 att komma med utlåtanden om KST:s budgetförslag, och budgeten ska godkännas av förbundsstämman 13.10.
Vad önskar du från KST och från politiskt håll?
— KST måste se över kostnaderna och få ner dem. Landskapsregeringen måste se över finansieringen. Socialvårdsområdet var deras beslut. En möjlighet är att se över kommunernas lagstadgade uppgifter, men en reform som gör välfärden sämre är knappast möjlig.
Vinnare och förlorare
Katarina Dahlman, förbundsdirektör på KST, säger att det är missvisande att tala om höjda kostnader och om att KST:s budget är för stor.
Budgetförslaget är ett resultat av det grundavtal som kommunerna kommit överens om, och som innebär att kommunerna betalar enligt skattekraft och invånarantal.
— Det finns vinnare och förlorare enligt det nya systemet. Det finns de som får lägre kostnader och de som får högre.
Så det här borde inte ha varit någon överraskning för kommunerna?
— Jag vågar inte svara på hur medvetna man varit om vem som vinner och förlorar på systemet.
Kan du förstå kritiken från till exempel Lumparland?
— Det här är en överenskommelse mellan kommunerna om hur kostnaderna ska fördelas. KST har inte varit med och bestämt om det.
En fråga för kommunerna
Dahlman säger att det är för enkelt att jämföra kommunernas tidigare utgifter för socialvården med hur kostnaderna nu fördelar sig, eftersom det handlar om ett nytt system.
Sammantaget har kommunernas socialvårdsutgifter inte ökat, de bara fördelas annorlunda, och budgetförslaget minskades med en miljon euro i KST:s styrelse innan det sändes på utlåtanderunda.
Dahlman gissar att kommunernas yttranden kommer att innehålla positivt och negativt, beroende på hur budgeten drabbar eller gynnar dem. Om budgeten sänks ytterligare är det i så fall förbundsstämman som fattar det beslutet i november.
— Problemet är inte kostnaderna eller budgeten utan fördelningen, som kommunerna själva kommit överens om, och som slår hårt mot vissa kommuner, sammanfattar Dahlman.
Kan fördelningsprinciperna ses över?
— Det är helt en frågan för kommunerna om de vill göra det.
