"Ansvariga måste ha lokal kunskap"

Distanskaffe och robotar. Sibbo gör som regeringen vill och utvecklar digitala tjänster inom äldreomsorgen. – I Sibbo har vi jobbat för att alla i lokalsamhället kan bidra. Kan de som utvecklar vårdreformen ta vara på de goda erfarenheter vi har, frågar Helena Räsänen, servicedirektör för äldreomsorgen och handikappservicen.

Regeringens spetsprojekt finansierar nu försök i kommunerna och man är särskilt intresserad av nya digitala lösningar. Sibbo har deltagit i flera projekt – bland annat Pieni Piiri, där äldre personer får kontakt med de viktigaste människorna och tjänsterna med hjälp av en lättanvänd surfplatta och bildsamtal. De kan till exempel dricka kaffe på distans med en annan person. Nu är kommunen också med i ett projekt som leds av Aalto universitetet som utvecklar robotar tillsammans med de äldre i kommunen. Roboten kan till exempel hjälpa den äldre att få fjärrkontrollen den just tappat eller hjälpa den klä på strumporna.

– Hemvården kommer alltid att behöva personal. Men tyvärr är intresset inte så stort och pengar saknas. Vi måste hitta sådana lösningar som kan ge de äldre mer livskvalitet hemma utan att för den delen ersätta den mänskliga kontakten, säger Sibbos servicedirektör Helena Räsänen.

”Viktigt att klientens röst hörs”

Räsänen funderar mycket på vad vårdreformen kommer att innebära för kommunen där vården för tillfället fungerar utmärkt. Sibbo har ungefär 80 egna kommunala vårdplatser och 25 platser via köptjänstavtal.

– Hur man ska kunna trygga en god service i framtiden är en mycket viktig fråga. Jag är inte direkt oroad, men det är viktigt att klientens röst hörs.

Den som ansvarar för vården kan sitta var som helst anser Räsänen, men den som leder äldreomsorgen och hemvården måste däremot känna byn.

– Ansvarspersonen måste vara tvåspråkig och känna området; den offentliga sidan, tredje sektorn och privata företag. Idag jobbar vi till exempel nära med planläggningen och samarbetar med Ingman Group som stöder motion för de äldre.

Själv har Räsänen ett brett lokalt nätverk. Hon tror att vikten av samarbete mellan tredje sektorn och organisationer ökar i framtiden.

– Mitt jobb går mycket ut på att hitta samarbete i kommunen. Samarbetet blir svårare om ansvarspersonen sitter långt borta.

Andelen äldre ökar i rasande fart. En prognos av Näringslivets forskningsinstitut är att antalet åldringar kommer att fördubblas i många kommuner fram till 2040. För att kommunerna ska klara av trycket på långtids- och åldringsvården måste finansieringsansvaret flytta till större områden, anser en del experter i bland annat en artikel i Helsingin Sanomat.

I Sibbo ökar andelen äldre inte lika mycket och kommunen hör till de medelstora kommuner med de lägsta vårdkostnaderna. Det som oroar Räsänen är om kvaliteten kommer att försämras efter reformen. Överlag är man i Sibbo rädd för att kommunen inte får sin röst hörd i framtiden. Blir de stora städerna som styr?

– Kommer man att se något värde i den goda service vi lyckats utveckla och vilja erbjuda något utöver det allra nödvändigaste, sådant som ger den äldre ett värdigt liv?

Enligt undersökningar känner sig en tredjedel av äldre över 75 ensamma och otrygga. Allt fler äldre ska i framtiden vårdas hemma, vilket ställer stora krav på de anhöriga.

– Vi behöver hela byn med; skolor, artister, grannar, släktingar. I Sibbo har vi jobbat mycket med att med att öppna invånarnas ögon för att alla kan bidra. Kan de som utvecklar vårdreformen ta vara på de goda erfarenheter vi har?

Hemvården hör till den biten som absolut inte kan skötas på landskapsnivå, anser Räsänen. Hur ska till exempel en äldre 80-årig kvinna som är anhörig för sin något äldre man klara av att hålla kontakten med en ansvarig på landskapsnivå lika väl som en bekant svenskspråkig ansvarig i den egna kommunen?

– Hemvården måste skötas lokalt och den äldre ska helst få plats i den egna kommunen om den så vill. Här i Sibbo har vi goda möjligheter att ge service på svenska, medan det inte är lika självklart inom ett större område.