Åbolands sjukhus hotas då distriktet rationaliserar
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt meddelade i slutet av oktober att man planerar att utveckla den svenska servicen i distriktet. I Åboland befaras att den lovvärda avsikten kan leda till att man avvecklar det som faktiskt fungerar på svenska, nämligen Åbolands sjukhus.
Det konkreta innehållet i pressmeddelandet var att sjukvårdsdistriktet tillsatt en arbetsgrupp under ledning av chefsöverläkare Samuli Saarni för att se över hur man får sjukvård på svenska i distriktet. Som exempel nämns hur universitetssjukhuset ÅUCS tidigare i år övertog administrationen av regionsjukhusen i Nystad, Loimaa och Salo vilket förbättrat kvaliteten och effektiviteten. Arbetsgruppen för svenskan gavs bara en månad på sig att komma till skott. Det gav tid för bara två möten – den 9 och den 30 november. Nämnden för den språkliga minoriteten i distriktet, alltså svenskan, inböjds inte alls att delta i arbetsgruppen. Sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Piia Elo motiverar brådskan med att Stiftelsen Eschnerska frilasarettet har presenterat ett förslag till utvidgning av Åbolands sjukhus och ett hyresavtal med distriktet. Nu gäller det att snabbt utreda alternativen.
– Med tanke på vårdreformen är det lite utmanande att göra långa hyresavtal just nu, säger hon. Att distriktet planerar att hyra in sig i ett annat nybygge nämligen T3-sjukhuset som snart börjar byggas är enligt henne en annorlunda fråga. Det kommer att ersätta U-sjukhuset som visat sig byggnadstekniskt undermåligt och kommer att rivas. Men Elo säger också att arbetsgruppens resultat trots allt bara blir ett förslag, som kommer att gå till distriktets styrelse. Den sammanträder härnäst den 15 december. Fullmäktige sammanträder först i vår.
Ny tomt klar
Åbolands sjukhus har sedan 2006 fungerat som kommunalt affärsverk inom sjukvårdsdistriktet. Nu vill sjukvårdsdistriktet inte bara organisatoriskt integrera sjukhuset med ÅUCS. Man funderar också på att fysiskt flytta hela verksamheten till ÅUCS-området. Åbo stad har på några veckor hittat en tomt som bedömts lämplig. Den ligger tvärs över gatan från ÅUCS. Där finns nu en helikopterplatta som inte mera används, en parkeringsplats och en kontorsbyggnad som Åbo universitet kan avvara.
– Staden kan snabbt överta tomten och ordna med de små detaljplaneändringar som kan behövas, säger biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen. Staden gör de arrangemang som distriktet vill ha, säger Virtanen. Det förargar honom ändå lite att distriktet nu tycks vilja ha sjukhuset vid ÅUCS, för i cirka sju år har distriktets plan varit att Åbolands sjukhus kan förbli och utvecklas på Kaskisbacken. Staden har genomfört en lång planeringsprocess kantad av politisk övertalning och juridiska besvär för att möjliggöra en utvidgning av sjukhuset just där.
– Distriktet kunde ha reagerat snabbare, säger han.
Vänta eller inte?
På Åbolands sjukhus och i de åboländska kommunerna tycker man att det är fel tidpunkt att döma ut Åbolands sjukhus just nu.
– Det finns inte riktigt förutsättningar att se vilken modell som kan fungera i den nya vårdarkitekturen i framtiden, säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén. Pargas äger ensamt nästan hälften av Åbolands sjukhus och står för en stor del av dess svenska patienter. Han har också en annan orsak att vilja hålla sjukhuset som det är.
– Vi har varit väldigt nöjda med kostnadseffektiviteten och med kvaliteten som är dokumenterat bra. Kundnöjdheten är högst av alla sjukhus i distriktet. Vi är lite ovilliga att på ganska lösa boliner gå in och söndra något som nu fungerar. Enligt chefsöverläkare Saarni som ärvt frågan av sin föregångare borde man se på hur själva ÅUCS kan vårda bättre på svenska, inte bara hur bra det lyckas på Åbolands sjukhus. En orsak är att ÅUCS vårdar också en del krävande fall från Åland och Österbotten.
– Dem sköter Åbolands sjukhus inte alls, säger han.
– Och något konkurrerande universitetssjukhus eller centralsjukhus två kilometer från ÅUCS kan man inte bygga.
För litet att dela på
Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har berett sig på att satsa omkring 30 miljoner på en utvidgning av Åbolands sjukhus på Kaskisbacken och sedan hyra ut sjukhuset till sjukvårdsdistriktet. Stiftelsen skulle också köpa upp och hyra ut den gamla delen av sjukhuset. När det i somras blev dags att tala konkret om ett långsiktigt hyresavtal – stiftelsen utlovar en subventionerad hyresnivå – drog distriktet öronen åt sig. Utredningen gäller alternativet att Åbolands sjukhus flyttas i sin helhet till ett nybygge och blir en del av ÅUCS. Eventuellt skulle affärsverket upplösas och administrationen ordnas via de åtta vårdområdena vid ÅUCS. Åbolands sjukhus har svenska som ämbetsspråk och kräver goda både muntliga och skriftliga kunskaper i finska och svenska vid sin rekrytering. Betoningen av språkkunskaperna vid rekrytering befarar sjukhusets ledning att småningom faller bort i en större organisation.
– Det finns ju inte riktigt goda exempel på att stora städer lyckats ordna det så bra med den svenska servicen, säger Åbolands sjukhus ekonomichef Mona Rönnholm. Att bara sprida ut de ÅS språkkunniga personal på ÅUCS gör inte heller någon sommar – de utgör ungefär 2,5 procent av helheten.
Lysande statistik
Åbolands sjukhus har jobbat hårt på att vara både effektivt och medicinskt högklassigt, intygar sjukhusets VD och chefsläkare Reijo Grönfors. Han har imponerande statistik att stöda sig på. Ifråga om patientrespons skiljer sig Åbolands sjukhus positivt från alla andra sjukhus. Påståendet ”personalen bemötte mig väl” skriver hundra procent av sjukhusets patienter under, medan procentantalet i övriga sjukhus är mellan 70-90 procent av patienterna.
Antalet ersatta patientskador per 1000 operationer har de senaste tio åren varit lägst i distriktet – mindre än hälften av frekvensen på de två sämsta sjukhusen. Också nationellt ligger Åbolands sjukhus högt i kvalitetsrankingen. Och som löken på laxen: vårdpriserna, ingrepp för ingrepp, ligger omkring 30 procent under nivån i distriktet i övrigt. I fjol klarade sig ÅS bättre än sin budget – som enda sjukhus i distriktet. Det är delvis ett resultat av att sjukhuset årligen får stora understöd från Eschnerska stiftelsen till exempel för fastighetsreparationer och medicinsk utrustning. Det tycker Mona Rönnholm är en god rekommendation för Eschnerska stiftelsen inför det planerade nybygget och hyresavtalet med sjukvårdsdistriktet.
Ansvar för svenskan
Eschnerska stiftelsen är inte trakterad av att bygga en flygel till ÅUCS.
Finskt och svenskt
- Åbolands sjukhus är sedan länge på många sätt integrerat med sjukvårdsdistriktet och har avstått all slags somatisk akutvård till ÅUCS, liksom mera krävande kirurgi och intensivvård.
- Det som finns kvar är vad man kallar specialistvård på grundnivå: internmedicin, kirurgi, gynekologi, barnsjukdomar, ögonsjukdomar, lungsjukdomar och fysiatriska sjukdomar. I Pargas finns än så länge en psykiatrisk avdelning med beredskap till akutvård, men också den skall uppgå i den finska.
- I fjol vårdade sjukhuset nästan 12 000 patienter, av dem över hälften med finska som modersmål. Personalen var totalt 166 personer, bäddplatserna i Åbo 33 och på den psykiatriska avdelningen i Pargas 15.
– Visst förstår vi att man kan tänka sig synergieffekter. Men vi tror ändå att man då undergräver den svenska servicens existens – kanske inte första eller andra eller femte året, men på tio års sikt, säger skattmästaren Henrik Karlsson.
– Viljan är väl god, men sjukvårdsdistriktet har inte förståelse för vad vård på svenska verkligen handlar om, säger han. Patrik Nygrén är inne på samma linje.
– Detta är en vanlig finlandssvensk erfarenhet. Jobbar man i samma hus så kommer man småningom att använda samma stödtjänster, pooler, administration och så vidare. Det låter dumt at den fysiska miljön skulle vara så betydande men vi tror att den är det, säger han. Åbolands sjukhus sköter ungefär lika många finska och svenska patienter – alltid på patientens språk, understryker man. Det är en lättnad speciellt för de svenska patienterna som inte alltid kan räkna förstå och bli förstådda lika bra på det stora universitetssjukhuset.
– Normalt klarar jag mig bra på finska. Men när man är trött och sjuk känner man sig mera utsatt och måste leta efter ord. Jag vill nog vara sjuk bara på mitt eget språk, säger en 60-årig tandläkare från Åbo på sjukhusets inremedicinska avdelning.
I dag tisdag tar Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts styrelse ställning till utvidgningen av Åbolands sjukhus. Läs mera här
