Efter skilsmässan vill barnet prata
En skilsmässa lämnar spår i ett barn redan vid tidig ålder. I Malax träffas barn med skilda föräldrar i grupp för att prata om hur det känns när föräldrarna skiljer sig. Familjearbetarna hoppas på fortgående verksamhet, även för äldre barn.
Socialavdelningen i Malax kommun ordnade i november en svenskspråkig samtalsgrupp för barn (fyra till nio år) kring det som händer och vad barnen upplever efter föräldrarnas skilsmässa.
På grupptillfällena leker barnen tillsammans, ritar och pysslar eller läser sagor. Huvudfokus ligger på barnets eget perspektiv och möjlighet att få höras i en trygg gemenskap.
– I vår grupp har vi fyra barn. Det är bra, vi hinner ge dem alla uppmärksamhet, säger Marie Ahlholm, vikarierande familjearbetare i Malax kommun. Hon har arbetat med projektet sedan augusti.
Gruppen består av fyra barn: en fyraåring, två sexåringar och en nioåring.
– Barnen har börjat diskutera med varandra och konstaterat ”jaha, du har också skilda föräldrar”, säger Ahlholm.
Under träffarnas gång har de börjat visa mera av sina känslor angående skilsmässan. Gruppens storlek ger barnen frihet att utveckla sina individuella sätt att uttrycka sig.
– Vi har använt känslokort, eller ”nallekort”. Barnet får välja kort för den känsla de känner. Ibland är de arga eller ledsna, ibland säger de positiva saker, berättar Annika Svevar, familjearbetare i Malax med lång erfarenhet av socialt arbete.
– Vi har byggt upp förtroendet under höstens gång. Barnen kommer med spontana tankar och känslor som vi kan bearbeta tillsammans, säger Ahlholm.
Samtalsgrupperna handlar om hur det är när föräldrarna separerar och hur är det känns att ha två hem. Barnen konkretiserar sina känslor genom att rita de två husen och hur de flyttar sina sakerna mellan hemmen. De pratar om hur de upplever att sakna den ena föräldern när den är hos den andra.
– Vi har också pratat om ny familjebildning: hur är det när mamma eller pappa hittar en ny partner? säger Svevar. Målet är att barnet ska få prata om det hela i en trygg miljö. De får kamratstöd och lär sig känna igen sig i andra barns situation.
Poängen är att lyfta fram det som är positivt i barnens nya vardag.
– De kan få ha två barnkalas, eller två julaftnar. Det dyker upp en extra vuxen i deras liv och de märker att mamma och pappa inte längre bråkar, säger Svevar.
Sprider sig i Österbotten
Stödgrupper för barn med skilda föräldrar kom igång 2015 inom ramen för Vasa mödra- och skyddshemsförenings ”Tillsammans men skilt”-projekt. Behovet av svenskspråkiga stödgrupper noterades och verksamhetsmodellen ”Barnet vill prata” finns nu både på finska och svenska.
Vasa mödra- och skyddshemsförening deltar i Österbottens LAPE-projekt genom att föra fram stödgrupperna runt om i Österbotten. Målet är att kommunerna själva ska kunna ordna ”Barnet vill prata” – stödgrupper från och med nästa år.
Projektet kom till Malax 2018 och Svevar fick utbildning under våren medan Ahlholm kom med i augusti. Utmaningen har varit att ge ut rätt bild av vad gruppen egentligen handlar om.
– Vi funderade en del på platsen. Det känns viktigt att hålla träffarna i en miljö som känns välkomnande och varm, tillåtande och neutral. Till slut valde vi Café Eternell i Yttermalax.
Höjdpunkten är den gemensamma matstunden som passar in ypperligt då träffarna äger rum på eftermiddagen.
Hoppas på grupp med äldre
Efter fem grupptillfällen ordnas det familjeträffar där barnen själva får berätta vad de gjort i gruppen.
– Vi stöder föräldraskapet. Efter varje gruppträff berättar vi för föräldrarna vilka teman vi har behandlat i gruppen och meningen är att de ska diskutera vidare med barnen hemma. Ibland tipsar vi om någon viss bok de kunde läsa tillsammans, säger Ahlholm.
– Föräldrarna har varit tacksamma. De inser hur mycket barnen påverkas och behöver stöd.
– Vi har märkt att det finns ett vidare behov. Vår ambition är att ordna en till grupp för lite äldre barn, från nio till trettonåringar. Materialet måste anpassas i så fall, säger Ahlholm.
De hoppas att projektet ska bli fortgående. Verksamheten erbjuds så länge det finns behov och intresse.
