Nykarleby

Nykarleby investerar för mycket, säger stadsdirektör Gösta Willman. Men investeringarna kan inte undvikas eftersom staden drabbats av fukt- och mögelproblem i flera fastigheter.

De stora projekten i staden är den pågående renoveringen av bädden, en helt ny skola ska byggas för att ersätta Normens skola, därtill blir det en renovering av Rummelbackens daghem. Det kan också bli ett nybygge av daghemmet om fastigheten är i för dåligt skick att renoveras.

Totalt investerar Nykarleby nästa år för nästan 7 miljoner euro. Åren därpå uppgår investeringarna till 5 och 4 miljoner euro. Skuldbördan kommer att fördubblas under en treårsperiod från 2 000 euro till 4 000 euro per invånare.

Förra veckan beslöt fullmäktige höja skattesatsen med en halv procentenhet till 21 procent. Det var en jämn omröstning 14-13 där minoriteten ville höja med en hel procentenhet.

- Vi har ackumulerade överskott på 11 miljoner euro och kan svälja ett tillfälligt underskott, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Vad den nya skolan ska heta är inte avgjort. Skogsparkens skola är ett förslag, ett annat Normens skola.

- Vi kanske arrangerar en namntävling som med Stjärnhallen, säger Willman.

Många frågor blev utan svar när familje- och omsorgsminister Juha Rehula presenterade regeringens lösning på vårdreformen. Lösningen som manglades fram natten mot lördagen innehåller många olösta detaljer.

Tolv sjukhus i landet kommer enligt den här modellen att ha fullservicejour, 24 timmar i dygnet , sju dagar i veckan.

De nuvarande centralsjukhusen som inte ingår i den här gruppen kommer också att ha jour enligt samma modell men den är inte lika omfattande.

Det framgick inte av minister Rehulas presentation vad det innebär i praktiken. Karleby och Vasa centralsjukhus hör till den här senare gruppen.

Var finns BB i framtiden?

En stor fråga för blivande föräldrar är reformens inverkan på BB:s placering i framtiden.

Föräldrar har varit oroliga att kanske både Karleby och Vasa centralsjukhus får lägga lapp på luckan i det här avseendet. Seinäjoki centralsjukhus ställning är stark i den här reformen.

- Man kan spekulera men enligt vad Rehula sade så är det väl på långsikt förlossningar i de här tolv sjukhusen men i ett första skede finns det möjligheter till förlossningar på alla centralsjukhus, säger Pia Vähäkangas , direktör för social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

Viktigt för föräldrar att följa med reformen

Nu om någonsin är det dags att slå ihop kommuner i Österbotten. Det anser riksdagsledamot och fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) i Vasa.

Motiveringen är vårdreformen och förändringarna den bär med sig.

- Om mer än hälften av kommunernas budget blir gemensam så finns det inget som motiverar att vi ska ge lön åt till exempel tio stads- och kommundirektörer, säger Strand.

Han räknar med att landskapet Österbotten blir ett av de 15 områden som får ordna social- och hälsovårdstjänster.

- När pengar, makt och funktioner flyttar till den här högre nivån är frågan vilken kommunernas roll blir.

Enligt Strand skulle det löna sig med lagspel i stället för soloåkning i det här läget.

Spara 50 miljoner på personal?

Skulle kommunerna dagligen sitta vid samma bord och diskutera kunde man skapa de bästa förutsättningarna för regionen och invånarna, anser Strand.

Med färre kommuner skulle det också bli färre överlappande funktioner, påpekar han.

- Om vi i dag i Vasaregionen har 11 000 kommunalt anställda kanske man på sikt kunde få ner det till 10 000 via till exempel pensioneringar.

Då skulle ungefär 50 miljoner euro frigöras till annat, enligt Strand.

- Till vägar ute i byarna, till utbildning och sjukvård.

Personalen är viktig, och en stor orsak till att vi har det så bra i dag, betonar Strand. Men kommungränserna ger naturligtvis en del dubbleringar, enligt honom.

- Det är helt enkelt fråga om att göra saker vettigare. Kan sex anställda göra detsamma som sju gjorde tidigare så frigörs resurser för annat.

Hela Österbotten en kommun?

I en så pass liten region som Österbotten är kommunerna beroende av samma saker, säger Strand.

- Genom att sitta vid samma bord kan man optimalt utveckla helheten. Vi har många starka, bra beslutsfattare kring Vasa som jag gärna vill ha med när vi gör upp strategier, säger Strand.

Tyvärr innebär kommungränserna hinder i vägen, anser Strand.

- Det är inte sagt att den konstellation som blev verklighet 1973 är den som bäst betjänar våra målsättningar.

Vilken storleksordning på fusionerna tänker du dig? Vasa och Korsholm, fem kommuner eller ska alla 14 gå ihop?

- Jag är öppen för alla alternativen. Poängen är att vi måste komma igång med diskussionen.

Attraktiv region säkrar centralsjukhuset

I synnerhet då SFP sitter i opposition blir det ännu viktigare att kommunerna i Österbotten håller ihop, anser Strand.

Lyckas österbottningarna utveckla näringslivet och skapa en attraktiv region kommer man också att alltid ha ett mycket starkt sjukhus, anser han.

- Lyckas vi skapa tillväxt kan ingen heller ta ifrån oss sjukhuset, säger Strand.

Efter en jämn omröstning i Nykarleby beslöt fullmäktige att höja inkomstskattesatsen med en halv procentenhet. Skattesatsen nästa år är 20 procent.

Omröstningen slutade 14-13, där minoriteten stödde en höjning med en hel procentenhet.

Österbotten kan få ett nytt familjegrupphem för ensamkommande flyktingbarn. I måndags informerades stadsstyrelsen i Nykarleby om planerna.

Behovet är enormt, säger Ulrika Dahlin. Nu planerar hon och kollegan Mikaela Jansson för ett familjegrupphem för att ta hand om ensamkommande flyktingbarn.
Men satsningen kan lika gärna bli i en av grannkommunerna.

- Det är helt beroende på var vi hittar lämpliga utrymmen och får godkänd kommunplats säger Ulrika Dahlin.

För Dahlin och Jansson är flyktingfrågor välbekanta. Dahlin har bland annat jobbat som utbildare för personal på Oravais flyktingbyrå, inom området kommunikation och personligt ledarskap.

Jansson har under sex år arbetat inom en av Oravais befintliga familjegrupphem.

I dagsläget undersöks möjligheten till avtal med NTM- centralen och Migrationsverket.

En tidigare anställd på serviceboendet Florahemmet i Nykarleby misstänks ha förskingrat en stor summa pengar ur föreningens kassa. Det skriver Österbottens tidning.

Det var i somras som styrelsen för föreningen De gamlas hem började misstänka att något var fel.

Ordförande Bo Kronqvist säger till ÖT att man undrade varför pengarna alltid var slut.

Styrelsen gjorde en polisanmälan och hörde kvinnan. Efter det avslutades hennes arbetsavtal med Florahemmet.

Betydande summa för boendet

Kronqvist vill inte säga vart pengarna har gått eller hur stor summa det rör sig om, men säger att den är ekonomiskt betydande för serviceboendet.

Polisen vill inte uttala sig om fallet ännu, men på grund av att brottsmisstanken är grov förskingring så har Österbottens tingsrätt beslutat att sätta kvinnans egendom i kvarstad till ett belopp av 100 000 euro.

Serviceboendet drivs sedan länge av föreningen De gamlas hem i Nykarleby. Boendet har plats för 33 hyresgäster.

Höj inkomstskattesatsen med en procentenhet, från 20,5 till 21,5 i Nykarleby. Det föreslår stadsstyrelsen för stadsfullmäktige när det gäller nästa år.

Stadsstyrelsen gick emot stadsdirektör Gösta Willmans beredning. Willmans förslag var en skattehöjning med en halv procentenhet.

En lång diskussion och även röstning föregick beslutet. Rösterna föll 6-4 för att höja skattesatsen säger stadsstyrelsens ordförande Maria Palm (SFP).

- Det var en prioritering från vår sida, vi ville inte höja fastighetsskatten, säger Palm.

Stadsdirektörens förslag var bland annat att höja den allmänna fastighetsskatten med 0,10 procent, från 1 till 1,10. Höjningen av de olika fastighetsskatterna skulle ha gett 281 000 euro.

Nu går ärendet vidare till stadsfullmäktige.

Säljer fastigheter

Stadsstyrelsen beslöt också att lägga några fastigheter till försäljning.

Det rör sig om gamla tvätteriet, Pensala stora och lilla skola och byggnadskontorets fastighet.

På stadsstyrelsens möte blev det också diskussion om att sälja andra fastigheter men inget beslut togs om dem.

En skattehöjning från 20,5 till 21 procent kan bli aktuell i Nykarleby. Stadsdirektör Gösta Willman föreslår för stadsstyrelsen att skatten höjs 2016 och största orsaken är den ogynnsamma skatteutvecklingen 2014.

Minskade inkomster

Beskattningsresultatet för 2014 visar att intäkterna minskade för Nykarleby med 1,1 procent medan landets medeltal var en ökning på 3,7 pro-cent.

I Österbotten hade förutom Nykarleby också Kaskö, -1,1 procent, och Korsnäs, -5,1 procent, en negativ utveckling av skatteintäkterna 2014.

Stadsdirektör Gösta Willman skriver i sin beredning att det här tyder på att avmattningen inom pälsbranschen inleddes redan 2014. Nykarleby och Korsnäs är de två kommuner som är mest beroende av skatteinkomster från pälsnäringen.

En annan bidragande orsak till underskottet är social- och hälsovården som inte hålls inom ramarna.

Fastighetsskatten höjs

De olika fastighetsskatterna föreslås också höjas och höjningen beräknas ge 281 000 euro till i stadens kassa.

Underskott trots skattehöjning

Budgetförslaget för 2016 i Nykarleby balanseras inte med den föreslagna skattehöjningen, det fattas ändå cirka 860 000 euro. En skattehöjning med en halv procent ger i Nykarleby ett tillskott i kassan på ungefär en halv miljon euro.

Budgetramen för 2016 fastställdes i juni i Nykarleby och då förutsågs skatteintäkter på 28, 4 miljoner euro. Prognosen i oktober tyder på att inkomsterna bara blir 27,2 miljoner euro.

Nykarleby vill göra sig av med flera fastigheter som inte längre är i kommunal användning.

Tidigare har Jeppo kommunbyrå, hälsogården i Munsala och gamla HAB-huset sålts.

Flera objekt på listan

Stadsstyrelsen i Nykarleby får på måndag ta ställning till en lista där flera fastigheter ingår. Gamla tvätteriet, Pensala stora och lilla skola och byggnadskontorets fastighet (tillträde sommaren 2016) kan enligt stadsdirektör Gösta Willmans beredning gå till försäljning. Byggnadskontoret blir tillgängligt sommaren 2016.

Centerns förslag om 19 vårdområden indelade enligt landskap välkomnas av Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Det skulle vara ett idealläge för oss inom Vasa sjukvårdsdistrikt med 19 vårdområden, säger fullmäktigeordförande Gösta Willman (SFP) med anledning av att Centerns partistyrelse vill dela in vårddistrikten enligt landskap.

Då skulle de bli 19 till antalet. Willman tycker att det följer en bra logik.

Bädden, med andra ord långvårdsavdelning 7 på Malmska, stängs nästa år. Det är en del av social- och hälsovårdens sparprogram.

Beslutet togs på social- och hälsovårdsnämndens möte på tisdag kväll. Målet för budgeten 2016 är att den ska landa på samma nivå som bokslutet för 2014.

För ett par veckor sen låg man 4,5 miljoner över. Då fick tjänstemännen i uppdrag att söka lösningar. Nu ligger man 300 000 euro över. Summan gäller kommunernas betalningsandelar.

Patienterna flyttas till serviceboenden

- Jag förstår att det här kan vara en stor chock. Det kommer att väcka känslor, säger nämndens ordförande Marcus Suojoki (SFP).

Vasa centralsjukhus får svårt att hävda sig om regeringen går in för 12 vårdområden. Det tror Monica Siren-Aura (SFP), styrelsemedlem i Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Om det blir ett område som ser ut ungefär som gamla Vasa län har vi tre stora sjukhus inom 100-150 km från varandra, säger Monica Sirén-Aura.

Hon syftar på sjukhusen i Vasa, Seinäjoki och Karleby.

- Det är klart att det blir att sortera bland specialiteterna. Alla sjukhusen kan inte ge samma heltäckande vård som nu, säger Sirén-Aura.

Vasa kan förlora jouren

En viktig fråga är jourverksamheten. Ingen vet ännu säkert, men det är mycket möjligt att man går in för att bara ett sjukhus i varje vårdområde har jour.

Sjukvårdsdistriktets fullmäktigeordförande Gösta Willman (SFP) säger till Vasabladet att han är mycket pessimistisk till Vasas möjligheter att hävda sig mot Seinäjoki.

- Det skulle innebära en betydlig försämring för vår del, säger Sirén-Aura.

Tvåspråkigheten Vasas ess

Hon poängterar att det nu gäller att slå vakt om tvåspråkigheten.

- Tvåspråkigheten är vårt ess, säger Sirén-Aura.

Vårdreformen har behandlats politiskt i åratal och har i mångt och mycket blivit mer en politisk än en substansfråga. Sirén-Aura hoppas nu att politikerna i Österbotten kan stå enade bakom Vasa centralsjukhus.

- Det är en kamp mellan de stora partierna. Nu gäller det för oss här att se till att vi får behålla vårt tvåspråkiga sjukhus med jourverksamhet, säger Sirén-Aura.

En läkarhelikopter borde placeras i Österbotten eller Södra Österbotten. Det anser riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen.

Läkarhelikoptrarna måste fördelas jämnare i landet, som läget är nu behandlas patienterna olika beroende på var man bor.

Helikoptrarna kommer att bli viktigare i och med social- och hälsovårdsreformen, om mängden jourhavande sjukhus minskar.

Högklassig akutvård måste ändå vara tillgänglig på alla håll i landet, vilket gör att sjukvårdsdistrikten kommer att bli tvungna att fundera på både helikoptrar och var ambulanserna ska vara placerade.

Vasa sjukvårdsdistrikt kan delas

Regeringen ska presentera huvuddragen i social- och hälsovårdsreformen inom oktober månad. Det mesta tyder på att man går in för 12 vårdområden i landet.

Det torde innebära att det nuvarande Vasa sjukvårdsdistrikt slås ihop med åtminstone ett annat vårddistrikt, alternativt delas upp mellan två eller flera andra vårddistrikt.

Systemet med distriktssotare väntas skrotas om två år. Det öppnar för fri konkurrens. Tero Mäki, räddningsdirektör i Vasa, undrar hur det ska gå i glesbygden.

Enligt Mika Kättö, regeringsråd på inrikesministeriet, kommer en lagförändring att beredas under år 2016. Kättö räknar med att den nya lagen träder i kraft år 2017.

Därefter är räddningsverken inte längre ansvariga för sotningen. Råder det fri konkurrens så kan vilken företagare som helst med rätt utbildning, utrustning och erfarenhet börja sota. Tillsynen sköts då av konsumentombudsmannen och inte längre av räddningsverken.

Resorna en utmaning

En fördel är att kunderna själva då kan välja sotare fritt. Men det kan bli problem.

En gång hade Kaskö hur mycket pengar som helst, nu har staden 15 procent arbetslösa. Kronoby i sin tur överväger att stänga fyra skolor. Snart sagt alla österbottniska kommuner söker sparobjekt.

Några konsulter blir det inte mer, säger styrelseordförande Carl-Gustav Mangs (SFP) i Kaskö. Flera konsulter har anlitats för att locka företag och skapa nya jobb, men arbetslösheten har bitit sig fast på 15 procent.

Stå för din åsikt. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Självförtroendet kommer med åren. Kommundirektör Gösta Will­man, 60 år, kan se tillbaka på en lång karriär som kommunal ledare. Tio år som kommundi­rektör i Pedersöre och tretton som stadsdirektör i Nykarleby har gett honom perspektiv på vad det innebär att […]

Österbottningar på bred front – från Larsmo till Kaskö – vädjar nu för att landskapet ska utgöra ett område för social och hälsovården. Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C) får skrivelsen på fredagskvällen då han besöker Karleby. ”Vår åsikt är att antalet vårdområden ska vara högst nitton varav ett är Österbotten”,  sägs det i skrivelsen […]

Nybygget som ska ersätta mögeldrabbade Normens skola kallas redan för Residensskolan. Stadsstyrelsen godkände skissritningarna gjorda av AK-Plan och kommittén fortsätter planeringen.

Residensskolan kostar cirka 4 miljoner euro och byggnadsarbetena pågår 2016 - 17. Hösten 2017 ska skolan tas i bruk. Den är dimensionerad för att också inrymma Ytterjeppo skolas elever.

I ett byggskede två planerar staden för att bygga ett nytt centralkök. I samma veva kan skolan komma att förstoras om fullmäktige besluter lägga ner även Kovjoki-Markby skola.

Beslutet om Kovjoki-Markby skolas framtid sköt fullmäktige fram till år 2019.

Gör inte om misstaget från 1990-talet och plocka bort mentalvårdsplatserna från Roparnäs sjukhus utan att förvissa er om att det faktiskt finns beredskap inom öppenvården. Det säger Karl-Göran Löfgren vid Psykosociala förbundet.

Löfgren är förbundets vice ordförande men har också egen erfarenhet av mental ohälsa inom familjen.

- Det är ju helt riktigt och bra att anstaltsvården allra helst ska vara en tillfällig lösning. Men att gå för snabbt tillväga är väldigt dumt. Man måste försäkra sig om att det här fungerar innan man kastar ut de här patienterna i den öppna vården, säger Löfgren.

Sparar och tar bort en del luft

Psykiatrin inom Vasa sjukvårdsdistrikt ska spara en miljon euro genom att bland annat flytta 140 av 200 patienter från rehabiliteringspolikliniken till öppenvården och minska vårdplatserna från 24 till 17 på rehabiliteringen.

På det sättet tar man bort en del luft som funnits i systemet. Men Karl-Göran Löfgren säger att det kan drabba de anhöriga om man går fram för snabbt. Han minns 1990-talet och hoppas att det inte upprepas.

- Ofta var patienterna inte i ett sådant skick att de alls kunde slungas ut i öppna vården. Det ledde till många tragedier och andra svåra saker som inträffade, säger Löfgren.

Landskapet Österbotten ska vara ett självständigt social- och hälsovårdsområde anser kommunalpolitikerna. I oktober kommer regeringens beslut om hur många sjukvårdsområdena blir i framtiden.

Kommunernas politiska representanter och en tjänstemannagrupp sammanträdde på fredagen i Vasa för en första lägesbedömning i social- och hälsovårdsfrågan.

Nykarleby kan ordna med nödinkvartering av asylsökande på lägergårdar i Monäs och Munsala samt i Munsalagården och Pensala skola. Drygt 200 asylsökande kan inrymmas tillfälligt.

Nykarleby stad hade fullmäktigemöte på torsdag kväll. Utanför föredragningslistan höll man en lång diskussion om de stora mängderna asylsökande och hur staden kunde hjälpa.

- Vi har ju inga lämpliga utrymmen för att öppna en mottagningscentral. Stora byggnader som står tomma, typ nedlagda garnisoner och liknande, det har vi ju inte, konstaterar fullmäktigeordförande Elli Flén, SFP.

Lösningar för några månader

Men staden har ändå gjort en kartläggning tillsammans med de kyrkliga organisationerna.

- Vi kom fram till att det nog finns utrymmen som kan användas ifall ett nödläge uppstår, ifall det finns en risk att asylsökande blir utan tak över huvudet. Det rör sig då om plats för drygt 200 personer, säger Flén.

Trycket på kommunerna att ta emot flyktingar ökar i takt med strömmen asylsökande till landet. Men många kommuner tvekar. Pengarna räcker inte till. – De ersättningar som staten betalar släpar efter i jämförelse med hur kostnaderna för socialväsendet har stigit, säger Anu Wikman-Immonen på Kommunförbundet. Flyktingkatastrofen eskalerar. Vi har väntat 15 000 asylsökande i år, […]

Delårsrapporten för Nykarlebys del visar att det blir ett underskott i ekonomin 2015 i storleksordningen 500-600 000 euro.

- Huvudorsaken är överskridningarna inom social-och hälsovården och mer specifikt äldreomsorgen och specialsjukvården, säger stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby.

Skatterna flyter däremot in bättre än budgeterat i Nykarleby men några extraordinära åtgärder för att rätta till det väntade underskottet i Nykarleby är inte att vänta.

- Nästa års budget blir tuff, säger Gösta Willman.

Bybor i Ytterjeppo och Kovjoki har besvärat sig över Nykarlebyfullmäktiges beslut att lägga ner Ytterjeppo och Kovjoki-Markby skolor. På måndag bemöts besvären av stadsstyrelsen.

Missnöjda med stadsfullmäktiges beslut har bybor i Ytterjeppo och Kovjoki-Markby vänt sig till förvaltningsdomstolen. De vill att beslutet om skolnedläggningar upphävs och beläggs med verkställighetsförbud.

Besvärsställarna hävdar att beslutet tillkom i oriktig ordning. Det baserar sig på bristfälliga utredningar och det förekom oklarheter i röstningsförfarandet.

I förslaget till bemötande till förvaltningsdomstolen anser stadsstyrelsen att besvären är ogrundade och fullmäktigebeslutet gäller.

Tio tvåspråkiga kommuner är med bland de 56 kommuner som vill bygga kärnkraft på Hanhikivi i Pyhäjoki. De lokala kraftbolagen är en viktig del i det omdiskuterade Fennovoimas inhemska ägarstruktur.  Kommuntorget har granskat Fennovoimas ägarstruktur och kunnat identifiera att en dryg sjättedel av Finlands kommuner är delaktiga i Fennovoimas kärnkraftsplaner. Kommunerna äger aktier genom det […]

Det omstridda Fennovoima-projektet går vidare. Men i kommunerna är åsikterna fortfarande delade. Oklarheterna kring ägarförhållandena har gjort många osäkra. Fennovoima kunde i sista minuten meddela att det inhemska ägandet nu är över 60 procent. I och med onsdagens besked uppfylls riksdagens krav och tillståndprocessen kan fortsätta. Fortum meddelade att man deltar med en andel på […]

I Pedersöre klagar invånarna ofta på flugor medan Närpesbor inte klagade alls till bygg- och miljönämnden ifjol, det visar en undersökning som Svenska Yle har gjort.

Det är stora variationer när det gäller klagomål som har kommit till kommunernas bygg- och miljönämnder i Österbotten. Svenska Yle har kartlagt klagomål och besvär som behandlats av bygg- och miljönämnderna i de tvåspråkiga kommunerna under 2014.

Nykarlebybor klagar mest

Bland de kommuner som har undersökts finns Nykarleby och Pedersöre i toppskiktet.

Under år 2014 hade Nykarleby 1,9 klagomål per tusen invånare - de flesta är klagomål mot beviljade miljötillstånd. En bit längre ner i statistiken ligger Pedersöre med 1,3 klagomål per tusen invånare. I det här fallet är det klagomål mot djurhållning som är vanliga.

- Vi har haft en långkörare i Pedersöre som handlar om flugor. När någon ska bygga nytt eller utvidga ett stall eller ladugård är det ofta då som besvär kommer in, säger Tommy Johansson, ordförande för miljönämnden i Pedersöre.

Svenska Yles undersökning visar också att kommunerna sällan ändrar åsikt i redan beviljade tillstånd, trots att det kommit klagomål.

Föräldrar till barn i Rummelbackens daghem i Nykarleby kräver åter att byggnaden totalrenoveras. Men staden går istället in med tillfälliga lösningar.

I en skrivelse till stadsstyrelsen önskar 35 föräldrar och anställda att Rummelbackens daghem saneras sen en konditionsgranskning visat på uppenbara brister. Huset har vattenskador, ventilationen är bristfällig, husgrunden har sprickor och golven borde även saneras.

- Det är våra barns hälsa det handlar om, de har rätt att vistas i en sund miljö, säger Pia-Maria Isaksson som författat skrivelsen.

Det är andra gången som föräldrarna reagerar. I april 2014 lämnade föräldrarna också in en skrivelse angående samma problem. Då vidtogs inga åtgärder

Vissa brister åtgärdas

I sommar kommer staden att årgärda de mest akuta problemen.

- Vi har satt in luftrenare och ska åtgärda de väggar där det konstaterats mikrober och komplettera ventilationen. Med de här åtgärderna kan byggnaden användas till det blir dags för renovering, säger stadsingenjör Peter Sjöblom.

I betongplattan har det konstaterats finnas gaser, men i det här skedet kan den befintliga golvmattan ligga kvar.

- Luftkvaliteten är relativt god. Rummelbacken behöver renoveras och jag hoppas att man snart kan inleda planeringen. Men staden har många fastigheter som måste åtgärdas så Rummelbacken har fått vänta, säger Sjöblom.

Känner sig inte trygga

Men föräldrarna känner sig inte trygga med de här åtgärderna.

- Det känns kortsiktigt. När dyker nästa problem upp? Det finns en lång lista med fel som borde åtgärdas, säger Isaksson.

Visste inte om alla brister

När Pia-Maria Isaksson fick vetskap om resultatet av konditonsgranskning hade hon redan hunnit ansöka om dagvårdsplats till sin son. Sonen har svår allergi och nu känns det mycket otryggt.

- Hade vi vetat om att fastigheten var i så dåligt skick så hade vi sökt en annan dagvårdsplats. Men det här var ny information för oss, säger Isaksson.

Nu hoppas föräldrarna på en ny konditionsgranskning till hösten efter att reparationerna utförts.

- I annat fall hoppas jag att staden hjälper till att hitta en nya dagvårdsplats åt mitt barn, säger Isaksson.

Läget för vindkraften i Finland är osäkert sedan regeringen aviserat om en minskning av stöden. Flera vindkraftsparker i Österbotten har nu förvandlats till stora frågetecken, det gäller till exempel den i Kröpuln i Nykarleby och i Märkenkall i Korsholm.

Storföretagen är mycket förtegna kring vad som ska hända om de blir utan stöd. Men Dan Norrgård i Pensala, svinfarmare och vindkraftspionjär, ser klarsynt på saken. Tillsammans med tolv andra jordbrukare kommer han att låta bygga ett 100 meter högt vindkraftverk intill sin svingård.

När många andra energibolag kan konstatera att elförbrukningen stampar på stället eller rentav minskar, ökar el- och vattenförbrukningen i Nykarleby med fem procent..

- Det går hårt för pälsnäringen och Mirka, säger Nykarleby kraftverks vd Tony Eklund.

2014 var det första verksamhetsåret för Nykarleby Kraftverk i aktiebolagsform efter den påtvingande tvångsbolagiseringen av kommunala affärsverk.

Fjärrvärmeförsäljningen minskade med 1 % på grund av det varma vädret under verksamhetsåret. Bolagsstämman fastställde fjolårets bokslut som uppvisade en omsättning på 12,6 miljoner euro och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 99 tusen euro.

Efter en bokslutsdisposition, som består av styrelsens beslut att avskriva mer än planerat, uppvisar bolaget ett underskott på 309 000 euro. Detta bokföringstekniska underskott försvagar inte bolagets förmåga att erlägga dividend.

Bolagsstämman beslöt att en dividend om 200 000 euro erläggs åt ägaren Nykarleby stad. Därtill får staden 370 000 euro i hyra för kraftverksdammen.

Enligt ett beslut i stadsstyrelsen skall bolagets styrelse och verkställande direktör utreda på vilket sätt Nykarleby Kraftverk Ab:s ägande och finansiering av Fennovoima kan avslutas.

Styrelsen bestående av ordförande Bengt Jansson, vice ordförande Jan-Erik Högdahl, Elli Flén, Ann-Charlott Kjerp, Maria Nybäck, Kenneth Nylund och Stefan Sjöberg fortsätter utan förändringar.

Inför språkbad i en "lightversion" till alla Nykarlebys svenska förskolor och låt språkbadet fortsätta ända till den egentliga finskundervisningen träder in i tredje klassen. Det förslaget kommer SFP-politikern Bo Kronqvist med och på torsdagen behandlades frågan i Nykarlebys fullmäktige.

Med rösterna 18 mot 8 beslöt Nykarlebys stadsfullmäktige på torsdagen gå vidare med skolstängningen. Ytterjeppo skola stängs år 2017 och beslut om Kovjoki-Markby fattas under år 2018.

Dessutom beslöts att framtiden för Hirvlax och Socklots skolor ska utredas.

Tanken är att eleverna i stället ska skjutsas in till centrum, vilket enligt utredningar skulle ge inbesparingar på närmare 400 000 euro per år.