Varför stormar det kring jouren i Vasa? Vi förklarar i sex punkter
Har du svårt att hänga med i svängarna när det gäller ödet för den omfattande jouren vid Vasa centralsjukhus? Vi sammanfattar det viktigaste i sex punkter!
De senaste dagarna har den omfattande jouren vid Vasa centralsjukhus snurrat i rubrikerna och många har uttalat sig om hur det egentligen kommer att gå.
På Svenska Yles webb har en del dömt den till döden, medan andra har invigt till hopp.
Ödet kan avgöras redan på måndag, men fram tills dess är alla uttalanden mer eller mindre kvalificerade gissningar.
Nederst i artikeln finns en liten sammanfattning av vem som har sagt vad om Vasajourens öde hittills.
Men först förklarar vi vad vi säkert vet i sex punkter:
1) Svensk vård står på spel?
Den grundläggande frågan är var svenskspråkiga österbottningar ska få omfattande jourvård i framtiden. De handlar om 85 000 personer i Vasa sjukvårdsdistrikt och 12 000 personer i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt.
SFP och en stor del av österbottningarna vill att de svenskspråkiga fortfarande borde kunna få omfattande jourvård vid tvåspråkiga Vasa centralsjukhus.
Regeringen har å sin sida föreslagit att de ska åka till enspråkigt finska Seinäjoki.
Rädslan är att Seinäjoki inte ska klara av att ge de svenskspråkiga österbottningarna, en tredjedel av finlandssvenskarna i Finland, omfattande jourvård på svenska.
2) Vad är en omfattande jour?
En omfattande jour är öppen dygnet runt och har hela tiden beredskap att vårda specialfall. Den kan omedelbart erbjuda ett vitt utbud av specialsjukvård på fler områden.
Vasa centralsjukhus har för närvarande en omfattande jour som är öppen dygnet runt. Enligt regeringens förslag ska de här svåra fallen i fortsättningen vårdas i Seinäjoki.
Vasa skulle ändå ha kvar en enklare jour som är öppen dygnet runt för lättare sjukdomsfall som behöver primärvård eller specialsjukvård.
Enligt grundlagsutskottets uppgifter skulle förändringen beröra ungefär 50 svenskspråkiga årligen. Enligt Vasa centralsjukhus statistik är beräkningen är en grov underdrift.
3) Varför vill regeringen se en flytt till Seinäjoki?
Regeringen har bestämt att minska antalet omfattande joursjukhus från 20 till 12 som ett led i social- och hälsovårdsreformen.
På det sättet vill regeringen trygga en av grundrättigheterna i Finland: Var och en ska få tillräckliga sjukvårdstjänster.
När befolkningsstrukturen förändras, måste också sjukvården förändras för att fungera.
Det går lättare att upprätthålla hög kompetens och patientsäkerhet vid tolv superbra jourer, än vid 20 som är lagom bra, resonerar regeringen.
Artikeln fortsätter under den interaktiva grafiken.
Korsen visar var de omfattande jourerna ska ligga enligt regeringens förslag. Kryssen representerar de sjukhus som förlorar en omfattande jour. Kartan är färgad enligt hur lång tid det tar att åka till de nya omfattande jourerna från olika delar av landet.
((vis:1000341))
Grafik: Peter Sjöholm, Malin Ekholm, Linus Lång
4) Men svenskan då - vad är principen?
Grundlagsutskottet har granskat regeringens förslag. Det måste uppfylla grundlagen, det fundamentala regelverket för hur Finland funkar och för medborgarnas grundläggande rättigheter.
Grundlagsutskottet tycker att regeringen argumenterar bra för den grundläggande rätten till sjukvård. Men, säger utskottet, regeringen har glömt bort att tänka på rätten att använda sitt modersmål hos myndigheter.
Lite senare i grundlagen (§ 122) står det också att förvaltningen ska organiseras så att finsk- och svenskspråkiga ska få tjänster på det egna språket enligt lika grunder.
Grundlagsutskottet kom på onsdag med en tolkning som inte är helt lätt att sammanfatta.
Å ena sidan kräver grundlagsutskottet att regeringens förslag måste ändras så att också svenskspråkiga garanteras omfattande jourvård på sitt modersmål.
Men, skriver utskottet, samtidigt kan språkliga rättigheter inte ensamma köra över andra grundläggande rättigheter:
"Grundlagen förpliktigar inte att ge språkliga rättigheter allenarådande avgörande tyngd på bekostnad av andra grundrättigheter i dylika fall" (fri översättning).
5) Båda alternativen kan funka
Grundlagsutskottet säger klart ut att de ger grönt ljus för att flytta den omfattande jourvården till Seinäjoki. Men, villkoret är att svenskspråkiga patienter ska få vård på sitt modersmål.
Det ska dessutom skrivas in i lagförslaget, till exempel så att Seinäjoki ska ha svenskspråkig personal på jobb dygnet runt.
Grundlagsutskottet anser att det allra bästa för de svenskspråkiga patienterna skulle vara att också i fortsättningen få omfattande jourvård i Vasa.
I Österbotten har experter tolkat grundlagsutskottets utlåtande som en dödsdom för den omfattande jouren i Vasa.
Däremot har både Folktinget och SFP:s ordförande, Anna-Maja Henriksson, sagt att utlåtandet innebär att Vasa fortfarande kan få behålla en omfattande jour.
6) Vem avgör?
Frågan ligger nu hos riksdagens social- och hälsovårdsutskott. De ska bestämma vilken lösning som är bäst och uppfyller det grundläggande kravet om vård på svenska. För att hålla tidtabellen borde de komma med en lösning innan jul.
Om de väljer Seinäjoki måste man kunna visa att de svenskspråkiga också i praktiken får vård på svenska.
Folktinget tror att det är omöjligt.
Social- och hälsovårdsutskottet ruvar nu på grundlagsutskottets utlåtande för att komma med ett svar så fort som möjligt.
Utskottets ordförande Tuula Haatainen är socialdemokrat, men regeringspartierna har majoritet: Sannfinländarna (3), Centern (5), Samlingspartiet (3). Medan oppositionen är i minoritet: Gröna (1), Socialdemokraterna (3), Vänsterförbundet (1), Svenska folkpartiet (1).
Förslaget att flytta till Seinäjoki kommer ursprungligen från regeringen.
De kvalificerade gissningarna - hur kommer det att gå?
Efter grundlagutskottets utlåtande har åsikterna gått kraftigt i sär. En del hävdar i sten att allt hopp är ute för en omfattande jour vid Vasa centralsjukhus och att det svenska språket har fått sig ett dråpslag.
Till dem som tappat hoppet hör främst österbottningar som Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och Hans Frantz, ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse. Men också grundlagsutskottets tidigare ordförande, Kimmo Sasi (Saml) säger att det blir svårt för den omfattande jouren i Vasa.
Andra menar att det finns hopp kvar och att det är mycket möjligt att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen får ha en omfattande jour. Till dem hör bland annat SFP:s ordförande, Folktingets ordförande och en grundlagsexpert. Deras främsta argument är att det blir så svårt att bevisa att vård på svenska ska fungera i praktiken i Seinäjoki, att man kan bli tvungen att låta Vasa centralsjukhus få behålla den omfattande jouren.
Har du svårt att hänga med i svängarna när det gäller ödet för den omfattande jouren vid Vasa centralsjukhus? Vi sammanfattar det viktigaste i sex punkter!
De senaste dagarna har den omfattande jouren vid Vasa centralsjukhus snurrat i rubrikerna och många har uttalat sig om hur det egentligen kommer att gå.
På Svenska Yles webb har en del dömt den till döden, medan andra har invigt till hopp.
Ödet kan avgöras redan på måndag, men fram tills dess är alla uttalanden mer eller mindre kvalificerade gissningar.
Nederst i artikeln finns en liten sammanfattning av vem som har sagt vad om Vasajourens öde hittills.
Men först förklarar vi vad vi säkert vet i sex punkter:
1) Svensk vård står på spel?
Den grundläggande frågan är var svenskspråkiga österbottningar ska få omfattande jourvård i framtiden. De handlar om 85 000 personer i Vasa sjukvårdsdistrikt och 12 000 personer i Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt.
SFP och en stor del av österbottningarna vill att de svenskspråkiga fortfarande borde kunna få omfattande jourvård vid tvåspråkiga Vasa centralsjukhus.
Regeringen har å sin sida föreslagit att de ska åka till enspråkigt finska Seinäjoki.
Rädslan är att Seinäjoki inte ska klara av att ge de svenskspråkiga österbottningarna, en tredjedel av finlandssvenskarna i Finland, omfattande jourvård på svenska.
Gummiankor
Bild: Originalbild: gaetanlee (Wikipedia commons)
2) Vad är en omfattande jour?
En omfattande jour är öppen dygnet runt och har hela tiden beredskap att vårda specialfall. Den kan omedelbart erbjuda ett vitt utbud av specialsjukvård på fler områden.
Vasa centralsjukhus har för närvarande en omfattande jour som är öppen dygnet runt. Enligt regeringens förslag ska de här svåra fallen i fortsättningen vårdas i Seinäjoki.
Vasa skulle ändå ha kvar en enklare jour som är öppen dygnet runt för lättare sjukdomsfall som behöver primärvård eller specialsjukvård.
Enligt grundlagsutskottets uppgifter skulle förändringen beröra ungefär 50 svenskspråkiga årligen. Enligt Vasa centralsjukhus statistik är beräkningen är en grov underdrift.
Skelett
Bild: Yle
3) Varför vill regeringen se en flytt till Seinäjoki?
Regeringen har bestämt att minska antalet omfattande joursjukhus från 20 till 12 som ett led i social- och hälsovårdsreformen.
På det sättet vill regeringen trygga en av grundrättigheterna i Finland: Var och en ska få tillräckliga sjukvårdstjänster.
När befolkningsstrukturen förändras, måste också sjukvården förändras för att fungera.
Det går lättare att upprätthålla hög kompetens och patientsäkerhet vid tolv superbra jourer, än vid 20 som är lagom bra, resonerar regeringen.
Artikeln fortsätter under den interaktiva grafiken.
Korsen visar var de omfattande jourerna ska ligga enligt regeringens förslag. Kryssen representerar de sjukhus som förlorar en omfattande jour. Kartan är färgad enligt hur lång tid det tar att åka till de nya omfattande jourerna från olika delar av landet.
((vis:1000341))
Grafik: Peter Sjöholm, Malin Ekholm, Linus Lång
4) Men svenskan då – vad är principen?
Grundlagsutskottet har granskat regeringens förslag. Det måste uppfylla grundlagen, det fundamentala regelverket för hur Finland funkar och för medborgarnas grundläggande rättigheter.
Grundlagsutskottet tycker att regeringen argumenterar bra för den grundläggande rätten till sjukvård. Men, säger utskottet, regeringen har glömt bort att tänka på rätten att använda sitt modersmål hos myndigheter.
Lite senare i grundlagen (§ 122) står det också att förvaltningen ska organiseras så att finsk- och svenskspråkiga ska få tjänster på det egna språket enligt lika grunder.
Grundlagsutskottet kom på onsdag med en tolkning som inte är helt lätt att sammanfatta.
Å ena sidan kräver grundlagsutskottet att regeringens förslag måste ändras så att också svenskspråkiga garanteras omfattande jourvård på sitt modersmål.
Men, skriver utskottet, samtidigt kan språkliga rättigheter inte ensamma köra över andra grundläggande rättigheter:
”Grundlagen förpliktigar inte att ge språkliga rättigheter allenarådande avgörande tyngd på bekostnad av andra grundrättigheter i dylika fall” (fri översättning).
5) Båda alternativen kan funka
Grundlagsutskottet säger klart ut att de ger grönt ljus för att flytta den omfattande jourvården till Seinäjoki. Men, villkoret är att svenskspråkiga patienter ska få vård på sitt modersmål.
Det ska dessutom skrivas in i lagförslaget, till exempel så att Seinäjoki ska ha svenskspråkig personal på jobb dygnet runt.
Grundlagsutskottet anser att det allra bästa för de svenskspråkiga patienterna skulle vara att också i fortsättningen få omfattande jourvård i Vasa.
I Österbotten har experter tolkat grundlagsutskottets utlåtande som en dödsdom för den omfattande jouren i Vasa.
Däremot har både Folktinget och SFP:s ordförande, Anna-Maja Henriksson, sagt att utlåtandet innebär att Vasa fortfarande kan få behålla en omfattande jour.
Helsingin Sanomats första sida som pryds av en helsidesannons om behovet av omfattande jour på Vasa centralsjukhus.
Bild: Yle/Mirjam Heir-Lindström.
6) Vem avgör?
Frågan ligger nu hos riksdagens social- och hälsovårdsutskott. De ska bestämma vilken lösning som är bäst och uppfyller det grundläggande kravet om vård på svenska. För att hålla tidtabellen borde de komma med en lösning innan jul.
Om de väljer Seinäjoki måste man kunna visa att de svenskspråkiga också i praktiken får vård på svenska.
Folktinget tror att det är omöjligt.
Social- och hälsovårdsutskottet ruvar nu på grundlagsutskottets utlåtande för att komma med ett svar så fort som möjligt.
Utskottets ordförande Tuula Haatainen är socialdemokrat, men regeringspartierna har majoritet: Sannfinländarna (3), Centern (5), Samlingspartiet (3). Medan oppositionen är i minoritet: Gröna (1), Socialdemokraterna (3), Vänsterförbundet (1), Svenska folkpartiet (1).
Förslaget att flytta till Seinäjoki kommer ursprungligen från regeringen.
De kvalificerade gissningarna – hur kommer det att gå?
Efter grundlagutskottets utlåtande har åsikterna gått kraftigt i sär. En del hävdar i sten att allt hopp är ute för en omfattande jour vid Vasa centralsjukhus och att det svenska språket har fått sig ett dråpslag.
Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt
Bild: Yle/Kati Enkvist
Hans Frantz.
Bild: YLE/ Marcus Lillkvist
Bild: YLE/Andy Ödman
Till dem som tappat hoppet hör främst österbottningar som Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt och Hans Frantz, ordförande för Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse. Men också grundlagsutskottets tidigare ordförande, Kimmo Sasi (Saml) säger att det blir svårt för den omfattande jouren i Vasa.
Anna-Maja Henriksson i riksdagen den 1 juli 2016.
Bild: All Over Press / Jarno Kuusinen
Markus Österlund
Bild: YLE/Ted Urho
Andra menar att det finns hopp kvar och att det är mycket möjligt att Vasa centralsjukhus också i fortsättningen får ha en omfattande jour. Till dem hör bland annat SFP:s ordförande, Folktingets ordförande och en grundlagsexpert. Deras främsta argument är att det blir så svårt att bevisa att vård på svenska ska fungera i praktiken i Seinäjoki, att man kan bli tvungen att låta Vasa centralsjukhus få behålla den omfattande jouren.
