Vårdreformen väntas fördröjas ytterligare
Enligt uppgift kan tidtabellen för vårdreformen fördröjas ytterligare. Lagutkastet skulle bli färdigt till juni både vad gäller anordnarlagen och landskapslagen. Men nu ser det ut att dröja till hösten.
Regeringen diskuterar nu tidtabellen för vårdreformen. De stora linjerna för innehållet i lagen om anordnandet av social- och hälsovården ska ändå enligt uppgift offentliggöras innan midsommaren.
Om regeringen besluter sig för att rucka på tidtabellen sänds utkastet på utlåtanderunda i augusti och tid att reagera skulle finnas till oktober. Lagförslaget om valfrihet och flerkanalsfinansiering skickas på utlåtanderunda i slutet av året.
På tisdag eller onsdag publiceras utkastet till jourförordningen som fastslår vilka sjukhus som får ordna omfattande dygnet-runt-jour.
Så här ser ut att bli: Fem universitetssjukhus, sju större centralsjukhus med omfattande dygnet-runt-jour, övriga centralsjukhus med vissa specialuppdrag med dygnetrunt-jour och rehabiliterande sjukhus. Därtill ska det finnas hälsovårdscentraler som tar emot brådskande fall, en del också nattetid.
Företrädare för kommuner och sjukvårdsdistrikt och andra aktörer inom social- och hälsovården ska höras om lagutkastet till den temporära lag som begränsar utläggning och investeringar. Den temporära lagen ska gälla till slutet av 2018. Social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet ordnar ett diskussionsmöte för dem onsdagen den 25 maj. Diskussionsmötet är endast för inbjudna gäster.
I slutet av maj ska professor Mats Brommels utredning om valfriheten offentliggöras. Utredningsgruppen som ger förslag om hur valfriheten inom vården ska byggas upp presenterade i mars en mellanrapport med fyra olika modeller över valfriheten. Enligt Kommuntorgets uppgifter kommer man troligen att jobba vidare på en hybrid av alternativ B och C, det vill säga en blandning av små och mångsidiga social- och hälsovårdcentraler.
Landskapsvalen ordnas till en början 2018 i samband med presidentvalen, senare i april 2021 i samband med kommunalvalet.
Frågan om bolagisering väcker också huvudbry. Tanken har varit att personalen överförs från kommunerna till landskapen och därmed fortsätter höra till offentliga sektorns pensionsförsäkring Keva. Men beslutet om att också största delen av den offentliga vården ska bolagiseras ändrar på konstellationen. Tanken är att personalen först flyttas till landskapen och sedan överförs till landskapens bolag. Bolagen kan själva bestämma om de blir Kevas kunder eller inte.
