Vanligt att kvinnliga kommundirektörer trakasseras
Osakliga kommentarer, hotelser och aggressioner. Sex av tio kvinnliga kommundirektörer i Finland har upplevt hot och trakasserier i sitt arbete.
Kvinnliga kommundirektörer trakasseras oftare än manliga. 61 procent av de kvinnliga kommundirektörerna och 36 procent av de manliga har upplevt hot och trakasserier på grund av sitt arbete, visar en undersökning som Keva, Kommunförbundet och Finlands Kommundirektörer r.f. genomförde i juni.
De vanligaste trakasserierna är osakliga kommentarer i media (61 procent), verbala hotelser ansikte mot ansikte (44 procent), hotfulla textmeddelanden i mejl eller brev (41 procent), i telefon (39 procent) eller i sociala medier (33 procent). Häften av kommundirektörerna har upplevt hot under fler än ett tillfälle.
Ingen av kommundirektörer i undersökningen har dock utsatts för fysiskt våld och endast några uppger att de har utsatts för sexuella trakasserier (4 procent).
Orsaken till hotelserna har oftast (50 procent) sin upprinnelse i motstånd mot beslut som kommundirektörerna har fattat. 28 procent uppger att orsaken till hoten är personrelaterad medan 8 procent säger att orsaken till hotelserna är okänd.
Det är främst unga och nya kommundirektörer som upplever hot och trakasserier, visar undersökningen. 59 procent av kommundirektörer med 3 – 5 års erfarenhet har utsatts för trakasserier, mot 25 procent av kommundirektörerna med över 20 års erfarenhet.
Trakasserier är vanligast på orter med färre än 5 000 invånare, orter med 20 000 – 50 000 invånare och orter med över 100 000 invånare.
Trakasserier och hotelser mot kommundirektörer har minskat med nästan tio procent på tio år, 2008 uppgav 53 procent av kommundirektörerna att de upplevt hot och trakasserier i sitt arbete.
– Det är bra om kommunerna har anvisningar för hotfulla situationer och trakasserier som tjänsteinnehavare och förtroendevalda utsätts för, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen och efterlyser en bred diskussion i kommunerna om hotfulla situationer och trakasserier.
– Hur man ingriper i trakasserier borde i större utsträckning också tas upp på utbildningar, sägerKoskinen.
Liknade situation i Norden
Trakasserier mot kommunala politiker och tjänstemän förekommer i hela i Norden och läget i de nordiska länderna påminner långt om varandra.
I Danmark uppger fyra och tio stadsstyrelsemedlemmar att de blivit förolämpade, hotade eller trakasserade på grund av sina politiska uppdrag, visar en undersökning som det danska kommunförbundet har gjort. Hoten framförs oftast som textmeddelanden, mejl eller via telefon.
Skadegörelse är relativt vanligt, oftaste är det valplakat som rivs ner eller förstörs, men det förekommer också att politikernas bilar skadas i Danmark. En tredjedel av de förtroendevalda i den danska undersökningen uppgav att deras bilar utsatts för skadegörelse.
I Sverige har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låtit analysera hot och kränkningar mot förtroendevalda i digitala miljöer så som diskussionsforum och icke modererade kommentatorsfält. Analysen visar att var femte kommentar som riktades mot en kommunstyrelseordförande innehöll hat, hot och kränkningar.
De kränkande kommenterarna bestod av direkta personangrepp och handlade sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekom betydligt oftare än direkta hot.
– Förtroendevaldas insatser ska givetvis kunna debatteras och kommenteras. Men personangrepp och hat- eller hotfulla kommentarer är helt oacceptabelt och utgör ett hot mot vårt demokratiska system. Hat och hot kan helt enkelt göra att en person undviker att ta svåra, men nödvändiga beslut eller till och med väljer att avstå sitt politiska uppdrag, sa Lena Micko, ordförande för SKL, när resultatet av undersökningen presenterades i Sverige i maj.
De kvinnliga kommunpolitikerna i den svenska studien utsattes för fler kränkande och mer elaka kommentarer än de manliga kommunpolitikerna. Det var dessutom enbart kvinnorna som utsattes för kommentarer med anspelningar på sexualitet.
SKL uppmanar alla som utsatts för hot och hat att göra en anmälan.
”Händelser och incidenter bör alltid rapporteras. Dessa rapporter och anmälningar är en viktig grund för att brott ska kunna kartläggas, eller användas som grund för förebyggande arbete och för stöd som behövs när förtroendevalda drabbas”, skriver SKL på sin sajt.
