Val på Åland: ''En kampanj utan obekväma frågor''
Den 18 oktober är det dags för lagtings-och kommunalval på Åland, men i år är det extra svårt att tippa hur det kommer att gå. Det säger Göran Djupsund, professor i statskunskap vid ÅA med hemviste på Åland. – Inget parti har fokuserat på en konkret fråga om antalet kommuner eller ekonomin.
I förra valet 2011 gick Socialdemokraterna till val med frågan om fri tandvård och fick många röster på det. Men i år finns ingen konkret fråga som väljarna kan förhålla sig till, menar Göran Djupsund.
– Kommunernas roll på Åland? Hur många ska de vara? Vad har vi för plan med ekonomin? skulle vara intressanta frågor att diskutera men det verkar som om inget parti vill föra en stark linje och riskera att förlora röster på det.
Djupsund är förvånad över att inte ens Ålands framtid, som väljarna lärt känna som ett självständighetsparti, för fram argument om mer självstyrelse eller diskuterar självstyrelsens utveckling.
– Istället avger de populistiska löften om fri tillgång till svensk tv eller 50 euro till alla barnfamiljer.
Ont om frågor att diskutera
Överlag lyfter partiernas kandidater i detta val fram små, enskilda och mycket personliga frågor enligt Djupsund som efterlyser större linjer och färre slogans likt ”Sunt förnuft” och ”Trygg vardag” på valaffischerna.
– Jag brukar testa sätta orden ”nej” eller ”inte” framför sådana meningar. Vem vill inte ha en trygg vardag och att politikerna ska använda sunt förnuft. Sådana budskap lämnar ingenting att diskutera i kafferummen. Inget att förhålla sig till och det blir svårt för väljarna att veta vem de ska rösta på.
Han är därför övertygad om att detta blir ett personfokuserat val.
– Det är ett vanligt fenomen på Åland, men i år blir det nog ännu mer så. Folk kan inte bestämma sig för parti och röstar på de kandidater som de tycker är vettiga och som de personligen tycker om. En trend i vår tid som man förstås även kan se i val i Sverige och Finland.
Vilket parti eller person som ligger bäst till menar Djupsund är svårt att veta.
– Oppositionen brukar alltid klara sig lite bättre, men jag tycker inte heller Liberalerna har några tydliga frågor. Valets utgång är därför svår att sia. För inte heller den sittande regeringen har misskött sig totalt på något vis.
LIZ LINDVALL
FAKTA VAL PÅ ÅLAND
Den 18 oktober 2015 är det allmänna val på Åland.
I lagtingsvalet väljs 30 medlemmar till Ålands lagting. Lagtinget väljs för fyra år. Dessutom väljs i kommunalvalet så många medlemmar till kommunfullmäktige i varje kommun som kommunen har bestämt, dock minst nio medlemmar till varje kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige väljs också för fyra år.
NUVARANDE PARTIFÖRDELNING I LAGTINGET
Socialdemokraterna: 6 ledamöter
Liberalerna: 6 ledamöter
Moderat Samling: 8 ledamöter
Centern: 7 ledamöter
Ålands framtid: 3 ledamöter
LITE STATISTIK
I de senaste valet år 2011 hade skärgården det högsta valdeltagandet i båda val och Mariehamn det lägsta. Mariehamn låg lägst också av de enskilda kommunerna, medan Kumlinge placerade sig främst i lagtingsvalet och Sottunga i kommunalvalet. I alla kommuner utom två var deltagandet i lagtingsvalet större än i kommunalvalet.
Antalet kandidater i årets lagtingsval är 254, vilket är den näst högsta siffran genom tiderna och sju färre än 2011. Kvinnorna är 102, vilket är 4 flera än förra valet, medan männen är 152, en minskning med 11. Kvinnornas andel är 40 procent och männens 60 procent.
Moderaterna och Socialdemokraterna har något flera kandidater än 2011, de Obundna lika många, Centern några färre och Liberalerna och Ålands framtid betydligt färre. Därtill kommer två nya grupper med fem respektive fyra kandidater, Hållbart initiativ som är i valförbund med Centern samt Åländsk demokrati. För första gången sedan 1975 är det nu Socialdemokraterna som har störst antal kandidater i lagtingsvalet.
Hälften av kandidaterna eller 129 kandiderade också vid valet 2011. Av dessa ställer 18 nu upp för en annan grupp än förra valet. Av de lagtingsledamöter som valdes in 2011 kandiderar 25 för ytterligare en period. Störst andel nya kandidater har de Obundna, över 80 procent. I de andra partierna ligger andelen på 30–50 procent. Något större andel av kvinnorna än av männen är nya. Största delen av kandidaterna ställer upp också i kommunalvalet, 88 procent. För männen är andelen 89 procent och för kvinnorna 86 procent.
Källa: ÅSUB
