Vad kan vi lära oss av Kittilä?
Rollfördelningen mellan politiker och förvaltning är satt ur spel, ledarskapet är tandlöst och man har haft en blind fläck för den lokala slalombusinessen . Bl.a. de här ingredienserna har lett till att Kittilä nu befinner sig i en historisk kris, säger kommunforskaren Siv Sandberg. – Nyckeln för att inte hamna i en liknande kris är att bevara den politiska apparaten trovärdig. Alla kommuner kan lära sig något av detta.
Kittilä kommun skapar rubriker. Flera av kommunens styrelse- och fullmäktigeledamöter är åtalade för tjänstebrott. Misstankarna handlar dels om att olagligt ha avskedat f.d kommundirektören Anna Mäkelä. Det fallet hänger i sin tur ihop med ett bråk om skidliftar i skidcentret Levi där beslutsfattarna suttit både som förtroendevalda hos kommunen och i det till största delen kommunägda bolaget Levi Ski resort.
Enligt Siv Sandberg vid Åbo Akademi ser man här redan flera ingredienser som försätter kommunen i kris.
– Auktoriteten och integriteten i det kommunala beslutsfattande har rubbats. Arbetsfördelningen mellan politik och förvaltning har gått över styr och dessutom har man haft svårt att skilja på vad som hör till politiken och vad som hör till andra sfärer, i det här fallet turismnäringen i området, säger Sandberg.
Det här är ingen problematik som är Kittilä förunnad. Sandberg menar att det i de flesta kommuner finns viktiga lokala sakfrågor eller starka näringar som kan skapa blinda fläckar hos beslutsfattarna, helt enkelt eftersom de är så viktiga för kommunens ekonomi eller image. Det kan gälla allt från pälsnäring till metrobyggen.
– Kommunen har en viktig roll i näringsutvecklingen och det är viktigt att skapa förutsättningar för att företag ska kunna etablera sig lokalt, men det är också viktigt att de här företagen inte ständigt har en egen gräddfil, säger Sandberg.
Transparens, likabehandling och tydliga procedurer är viktigt. Inte bara i Kittilä, utan också i många andra kommuner har styrningen av kommunägda bolag visat sig vara en akilleshäl.
– Det är viktigt att klargöra kommunens policy i förhållande till de bolag där kommuner är delägare. I de flesta fall där kommunala tjänstemän och politiker stått åtalade för mutor eller tjänstebrott beror det på att de inte kunnat hålla isär sina olika roller.
Tandlöst ledarskap
En annan ingrediens som försatt Kittilä i den situation kommunen nu befinner sig i är obalans i ledarskapet, att rollfördelningen mellan politik och förvaltning satts ur spel. Processer för att avskeda kommundirektören brukar vara en signal på att rollfördelningen inte fungerar. Det kan antingen bero på att kommundirektören verkligen misskött sig, men ofta får kommundirektörerna också stå som syndabock när samspelet mellan de politiska partierna inte fungerar.
– Det vittnar ofta om ett omognare politiskt beslutsfattande. Vi har fått in allt fler förtroendevalda i kommunerna som inte har erfarenhet av kollektivt beslutsfattande, säger Sandberg.
Här handlar det dels om att Sannfinländarna tagit allt fler platser i fullmäktigeförsamlingarna, men också om att allt fler politiker som kör s.k. ensaksfrågor valts in.
– Det kan kännas trist med konsensus, men om man aldrig nöjer sig med fattade beslut blir systemet paralyserat. Här är det viktigt att utbilda sina förtroendevalda i kommunen så att alla vet vad ett kollektivt beslutsfattande innebär. Det går inte att åka solo i alla frågor. Det är också viktigt att reagera om politikerna vill vara alltför operativa, säger Sandberg.
I Kittilä utmärks det tandlösa ledarskapet också av att politiken blivit juridik.
– I Kittilä började det med att man alltför lite brydde sig om juridik och regelverk, men nu har det normala politiska beslutsfattandet blivit juridik där så gott som varje detalj förs till domstol, det är inte sunt, säger Sandberg.
Lex Kittilä kommer in för sent
För att reda upp situationen i Kittilä har finansministeriet med stöd av Kommunallagens paragraf 109, den så kallade Lex Kittilä, satt igång en utredningsprocess. Under början av året sammanställde en utredningsgrupp en rapport enligt vilken kommunfullmäktige i Kittilä skulle avstänga de förtroendevalda som är misstänkta för brott under brottsutredningen. I Kittilä valde kommunfullmäktige ändå att inte följa finansministeriets råd utan beslöt med rösterna 14 mot 9 att de förtroendevalda får sitta kvar.
– Det är en speciell situation eftersom flera av de åtalade blivit omvalda i förra kommunalvalet. Det verkar som att många i Kittilä anser att personerna bara gjort det bästa för orten och är utsatta för konspirationer. Det kan t.o.m. öka vi-andan i kommunen och leda till en överdriven envishet, säger Sandberg.
Om Lex Kittilä säger Sandberg att det inte är någon snabb process och att det kan ta upp till två fullmäktigeperioder innan man når resultat.
– Vi borde ha en lite mjukare mekanism som kunde komma in i ett tidigare skede, nu ingriper finansministeriet ganska sent.
Hon säger att det enda som egentligen skulle hjälpa i Kittilä är självsanering och återkommer till behovet av att utbilda förtroendevalda i de kommunala beslutsprocesserna så ”att vi inte hamnar här från första början”. Enligt Sandberg tär exempel som Kittilä på trovärdigheten för hela kommunsystemet och därför är det viktigt att man förhindrar att de sker.
– Jag skojar ibland att det bästa vore om en annan kommuns styrelse kom in och tog över, men det går ju inte, säger Sandberg.
