Två veckor till valdagen - Tiktok tävlar med valtälten
Trots att valkampanjerna inför riksdagsvalet har digitaliserats och fragmenterats har de traditionella evenemangen på gator och torg inte försvunnit någonstans. Men det gäller att satsa krutet på de kanaler som har den största räckvidden.
– Folk är jätteglada över att få träffa våra kandidater efter två års restriktioner under coronapandemin. Jag deltog förra veckan i vår kampanj i Österbotten och Kajanaland och noterade att stämningen vid valtälten var entusiastisk, säger Kirsi Hölttä, kommunikationschef på Samlingspartiet.
Milja Henttonen, ledande rådgivare på kommunikationsbyrån Miltton, vill vänta och se innan hon drar några slutsatser om valtältens framtid.
– Det återstår att se om soppkanonernas tid är förbi eller inte. Den mest aktiva kampanjperioden har ännu inte kört i gång så vi vet inte vartåt det lutar, säger Henttonen.
På Vänsterförbundet används fortfarande en ansenlig del av valbudgeten på 1 miljon euro till partiets kampanjarbete utomhus.
– Det finns ett liv också utanför de sociala medierna. Väljarna vill träffa sina kandidater och ställa dem frågor på gator och torg, säger Anna Mäkipää, partisekreterare på Vänsterförbundet.
Därmed inte sagt att Vänsterförbundet skulle försumma den digitala marknadsföringen.
– En allt större andel av vår valbudget går till annonsering i sociala medier, säger Mäkipää.
Färre evenemang
På SFP:s partikansli har den digitala marknadsföringen åtminstone i viss mån tärt på fotarbetet på gatorna.
– Vi ser en smärre nedgång i antalet evenemang, träffar och valmöten, men vi talar inte om någon dramatisk förskjutning, säger Fredrik Guseff, partisekreterare på SFP.
I takt med att det dyker upp allt fler digitala plattformar blir det också svårare för de politiska partierna att prioritera rätt när budgeten för valkampanjen ska allokeras.
– Trots att det ständigt uppstår nya digitala arenor verkar det ändå vara så att inga äldre marknadsföringskanaler faller bort. Intresset för traditionell annonsering i dagstidningar är fortfarande stort. De olika plattformarna kompletterar varandra, säger Guseff.
Samlingspartiet tänker i samma banor. Partiets valbudget för årets riksdagsval går lös på 2 miljoner euro.
– Vi har inte valt bort någon marknadsföringskanal. Vi satsar på allt från valaffischer och annonser i sociala medier till valreklam i radio och tv. Hela repertoaren är i användning också i detta val, säger Hölttä.
Den digitala annonseringen kan vara ett kostnadseffektivt sätt att uppnå synlighet för enskilda kandidater som har en blygsam valbudget och en tunn plånbok.
– Då vi jämför trender i årets valreklam med det förra riksdagsvalet ser vi att allt fler riksdagsvalskandidater nu satsar på produktionen av valvideor. Videoklippen publiceras främst på Tiktok eller så strömmar man videor live på Instagram, säger Milja Henttonen på Miltton.
Identitetspolitik och videohälsningar
Enligt Henttonen har det blivit viktigare att kunna visualisera de politiska visionerna för att ge de rätta associationerna i en valrörelse som allt oftare handlar om identitetspolitik.
Ett nytt grepp som Samlingspartiet har använt sig av går ut på att personifiera videohälsningar till enskilda väljare.
– Du kan gå in på vår Facebook-sida och beställa en hälsning av vår partiordförande Petteri Orpo. Över 30 000 väljare har hittills beställt sådana hälsningar, säger Hölttä.
Tiktok som nygammal plattform delar de politiska partierna och kommunikationsexperterna i två läger på grund av rädslan för kinesisk infiltration.
– Vi har som parti etablerat en närvaro på Tiktok, men plattformen lämpar sig bäst för personliga konton och enskilda kandidaters individuella profilering. Av säkerhetsskäl och Kinas roll har många av våra kandidater valt att ligga lågt på Tiktok, säger Hölttä.
Sex av tio unga väljare finns på TikTok
Enligt Henttonen försiggår kampen om de unga väljarnas gunst framför allt i Tiktok.
– I jämförelse med andra sociala medier går det att nå mycket stora målgrupper med relativt små arbetsinsatser i Tiktok. Cirka 60 procent av alla unga finländare i åldern 18–24 använder Tiktok aktivt, säger hon.
Facebooks moderbolag Metas beslut att skärpa kontrollen av politiska annonser har gjort livet surt för många riksdagsvalskandidater som hade spetsat sig på att publicera annonser på Facebook och Instagram.
– Metas nya riktlinjer har försatt många av våra kandidater i en svår situation. Det har blivit mycket svårare att köpa annonser i Facebook. Vi har lagt ned väldigt mycket tid på att hjälpa våra kandidater med att lösa de här problemen, säger Guseff.
Vänsterförbundet har varit i kontakt med Meta för att få bukt med problemen.
– Det är problematiskt att alla våra riksdagsvalskandidater inte har tillgång till Metas verktyg. Problemen verkar drabba både rutinerade kandidater och nykomlingar, säger Mäkipää.
Läs mera: Tiktokin algoritmit ovat kiinalainen musta laatikko, jonka uumenissa muhii seuraava suomalainen vaalijytky.
Svårt att strunta i fejan
Enligt Milttons bedömning förblir Facebook och Instagram, trots alla tillkortakommanden, de viktigaste plattformarna för årets riksdagsvalskandidater.
– Meta vill med de nya spelreglerna försvåra alla former av utomstående politisk infiltration. Avsikten är ädel, men jag betvivlar att bolaget har lyckats i sina målsättningar, säger Henttonen.
Vilka partier klarar sig bäst i sociala medier?
– Sannfinländarna brottas helt i egen serie. Partiet har en stark närvaro på många digitala plattformar. Sociala medier gynnar dessutom populistiska partier som i likhet med Sannfinländarna tillspetsar saker och vill underblåsa ett polariserat debattklimat, säger Henttonen.
Henttonen har tidigare svarat för De Grönas valreklam och är därför jävig att kommentera De Grönas insats. Socialdemokraternas och Samlingspartiets kampanjer i sociala medier får däremot beröm.
– Bägge partier har en mycket professionell närvaro i sociala medier. SDP har lyckats profilera Sanna Marin som partiets superstjärna och bygga upp en ungdomlig fräschör, vilket appellerar till yngre väljare, säger Henttonen.
Så gick det senast – riksdagsvalet 2019
I riksdagsvalet 2019 stannade väljarstödet för alla partier för första gången på mindre än 20 procent.
Skillnaderna i väljarstödet för de tre största partierna var små.
Kvinnorna röstade aktivare än männen. Valdeltagandet bland kvinnor var 73,5 procent, dvs. 2,9 procentenheter högre än valdeltagandet bland män.
