Statsminister Marin tror att väljare vill rösta på riksdagsledamöter i valet i januari – färsk enkät visar att hon har fel

Statsminister Sanna Marin säger att välbekanta kandidater behövs för att höja valdeltagandet.
Statsminister Sanna Marin säger att välbekanta kandidater behövs för att höja valdeltagandet. (Statsrådet)
18.10.2021

Kommunbranschens utvecklingsstiftelse KAKS enkätresultat verkar gå stick i stäv med statsministerns antaganden.

I en intervju i senaste numret av Kuntalehti (kräver prenumeration) uppmuntrar statsminister Sanna Marin (SDP) riksdagsledamöter att ställa upp i välfärdsområdesvalet i januari.

Marin vill se så många ledamöter som möjligt kandidera, även om hon själv inte ställer upp i valet.

– Människor behöver personer som de kan identifiera sig med och som de är vana att rösta på. Det är väldigt viktigt att valdeltagande i välfärdsområdesvalet är högt. Enligt mig kräver det att också riksdagsledamöter kandiderar, motiverar Marin för tidningen.

Riksdagsledamöternas kandidatur i valet i januari är omdebatterat. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson, har tidigare hoppats på att partierna kunde komma överens om att åtminstone ministrar inte kandiderar. Övriga partier har inte velat göra en sådan överenskommelse.

Också Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom har ställt sig skeptisk till att politiker skulle sitta på tre olika stolar: i kommunfullmäktige, i riksdagen och, efter januari, i de nya välfärdsområdenas fullmäktige.

Tiden räcker inte till och intressekonflikter kan uppstå, varnade Pekola-Sjöblom i Kommunmarknadsstudion tidigare i höst.

På Twitter skriver Pekola-Sjöblom, apropå Marins utspel, att ett högt valdeltagande är något att hoppas på men inte ett skäl pressa riksdagsledamöter att kandidera. Hela 175 riksdagsledamöter valdes till kommunfullmäktige i valet i juni, påminner Pekola-Sjöblom.

 

Vill då väljare rösta på välbekanta riksdagsledamöter i valet i januari, som statsministern tror? Svaret är nej, om man ser till Kommunbranschens utvecklingsstiftelse KAKS senaste enkät.

Enligt den vill 64 procent, av 1 000 intervjuade väljare, helst inte att riksdagsledamöter ställer upp i välfärdsområdesvalet. Främst är det över 60-åriga väljare, och väljare som sympatiserar med Samlingspartiet, som är av den åsikten (77 procent inom dessa grupper).

Bland De grönas och Centerns anhängare finns en större acceptans för att riksdagsledamöter kandiderar.

Två av fem väljare, 42 procent, ser helst att också kommunpolitiker håller sig från att kandidera.

Enligt enkäten behöver en ledamot i nya fullmäktige inte vara personligen bekant för väljarna, eller ens känd i landskapet, skriver KAKS i ett pressmeddelande. Inte heller vill väljarna se fullmäktigeledamöter som går sig egen väg och motsätter sig allt. Undantaget här är Sannfinländarnas väljare, som vill se just den egenskapen hos välfärdsområdesfullmäktigeledamöterna.

En klar majoritet av väljarna, 89 procent, vill se ledamöter som driver hela välfärdsområdets sak, men också tänker på hemkommunens bästa (84 procent). Att ledamoten har hemvist i väljarnas hemkommun är också viktigt (86 procent).

En majoritet, drygt 50 procent, bland väljargrupperna kvinnor, unga, akademiskt utbildade och anhängare till Gröna, ser det som viktigt att den invalda är av samma kön som dem.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här